Ungern rasar – “En militär attack mot EU”

2025 08 25

Det råder stor ilska i Ungern efter Ukrainas attacker på rysk oljeinfrastruktur.

Ukraina har som bekant attackerat Druzhba-ledningen, genom vilken Ungern tar emot rysk olja.

Efter det har bland annat premiärminister Viktor Orban varit mycket förbannad på Ukraina.

Nu tar den ungerska parlamentsledamoten Tamás Deutsch – tillhörande Orbans parti Fidesz – det hela ett steg längre.

Han anklagar Ukraina för “en militär attack mot EU”, rapporterar Ukrainska Pravda.

“En militär attack”

Deutsch menar att de ukrainska attackerna kommer för att "komplettera politisk, hemlig och medial påtryckning på Ungern med militära medel".

– En väpnad attack mot infrastruktur som tjänar EU:s energisäkerhet är inget mindre än en militär attack mot Europeiska unionen, och i denna situation borde frågan om Ukrainas EU-medlemskap tas bort från dagordningen, säger han.

“Låt oss vara tydliga”

Även Ungerns utrikesminister Peter Szijjarto är mycket förbannad.

Så här lyder ett av hans inlägg som har lagts ut på X och delats av landets premiärminister Viktor Orban:

– På bara några veckor har denna vitala ledning attackerats för tredje gången, och nu kommer oljeleveranserna till Ungern och Slovakien att stoppas i minst fem dagar. Låt oss vara tydliga: med dessa attacker skadar Ukraina inte primärt Ryssland, utan Ungern och Slovakien.

Läs mer: Jättesmäll för Ukraina – Polen säger nej

Statsministern slår tillbaka

En som är av en annan uppfattning är Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M).

Kristersson framhåller att Ryssland attackerar Ukraina dygnet runt “med oändligt lidande som följd”. 

– 1956 stod vi på Ungerns sida när de försökte göra sig fria från det ryska och sovjetiska förtrycket, framhåller statsministern.

– Och 2004 stod vi på Ungerns sida när de ville gå med i EU. Ungerns tack för detta är att nu ställa sig på Rysslands sida när en europeisk demokrati kämpar för livet. Ungern står på fel sida av historien.

Återkommande kritik

Ungern har sedan krigsutbrottet riktat återkommande kritik mot Ukraina, och vill inte se ett ukrainskt medlemskap i EU.

Orban motsätter sig ofta EU-initiativ som ämnar rikta stöd till Ukraina.

Läs mer: Ukraina säkrar stort avtal

Foto: M. Gergely

Text: Redaktionen


8 jan 2026

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


09 april 26

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

 Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först 

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen