Ungern i blåsväder – straffas stenhårt av EU

2024 06 13

Ungern fälls av EU-domstolen.

Domstolen fastslår att landet systematiskt ignorerat EU:s asyllagar. Bland annat har Ungern utvisat migranter utan lagligt stöd.

Nu straffas landet av EU.

Ungern ska betala ett engångsbelopp på 200 miljoner Euro, motsvarande cirka 2,2 miljarder kronor.

Dessutom kommer Ungern behöva betala en straffavgift på 1 miljon euro (11 miljoner kronor) för varje dag som landet fortsätter att bryta mot EU:s regelverk.

– Straffavgiften kommer automatiskt att dras från Ungerns tilldelade andel av EU:s budget, rapporterar Euronews.

Delar av Ungerns EU-medel kommer även förbli frysta, uppger sajten.

”Exceptionellt allvarligt brott”

EU-domstolen (ECJ) kommenterar beslutet i ett pressutskick.

– Underlåtenheten att uppfylla skyldigheterna utgör ett aldrig tidigare skådat och exceptionellt allvarligt brott mot EU-lagstiftningen, framhåller ECJ i pressmeddelandet.

Började 2020

Tvisten mellan EU och Ungern går tillbaka till december 2020, då domstolen fastslog att Ungern begränsat asylrätten för de som söker internationellt skydd i landet.

De ungerska myndigheterna anklagades för att ha brutit mot EU:s asyllagar genom att inte följa procedurerna för asylsökanden och utvisa migranter utan lagligt stöd.

Bland annat införde Ungern en ny lag som innebar att migranter var tvungna att genomgå ytterligare en process i ett grannland innan de gavs möjlighet att söka asyl i Ungern. Proceduren beskrevs av ECJ som ett ”uppenbart oproportionerligt ingrepp” i människors rätt att söka asyl i EU.

Eftersom Ungern ignorerade domen från december 2020 inledde EU-kommissionen nya rättsliga åtgärder, vilket resulterade i torsdagens dom.

ECJ drar slutsatsen att Ungern ”medvetet har kringgått” unionens tillämpning av asyllagstiftningen.

– Beteendet utgör ett allvarligt hot mot EU-rätten, säger en av domarna enligt Euronews.

Ungern har även anklagats för att bryta mot asylrätten genom en uppmärksammad lag från 2018. Lagen som kallas för ”Stoppa Soros” gör det olagligt att hjälpa asylsökande och begränsar kraftigt vilka som får söka asyl i landet.

Lagen underkändes av EU-domstolen 2019.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Sveriges politik får kritik från finskt håll – ”fungerar sällan”

2025 11 30

Sverige får kritik från finskt håll.

Kritiken gäller den svenska bostadsmarknaden som skiljer sig på flera sätt från den finska.

Riktningen för den svenska politiken kring bostäderna har sina rötter i 1930-talets folkhemsbygge, och det är hög tid att en ny linje tas ut.

Den analysen gör en rådgivare inom penningpolitik och forskning vid den finska riksbanken, Finlands bank, som inriktat sig mot just bostadsmarknaden.

– I Sverige har man universalismen som en bärande bostadspolitisk idé, medan man i Finland haft en mer selektiv och marknadsorienterad syn på bostadspolitiken. På sätt och vis kan man säga att bostadsmarknaden i Finland är mer en marknad än vad den är i Sverige, säger rådgivaren Essi Eerola, till DN.

”Fungerar sällan”

Finland och Sverige har många likheter, men också många skillnader när det kommer till politiken kring bostäderna.

I grannlandet Finland har bostadspolitiken varit inriktad på att lösa bostäder till de i samhället som har störst behov av stöd.

I Sverige har man oftast satsat på storskaliga samhällsdrivna program som riktar sig till alla, menar Essi Eerola.

– Universalismen som idé är vacker men den fungerar sällan så som man tänkt sig, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Byggföretagens behov

Branschorganisationen Byggföretagen anser också att Sverige behöver se över sin bostadspolitik för att kunna möta framtidens behov.

– Inom tio år blir vi 11 miljoner invånare. Befolkningstillväxten skapar goda möjligheter för ökad sysselsättning och förbättrad skattekraft, uppger organisationen Byggföretagen.

– Trots det stora behovet av bostäder tappar byggandet fart. För att kunna upprätthålla en hög och jämn byggtakt krävs bostadspolitiska reformer.

Förslag från branschen

Från branschorganisationens sida vill man se flera ändringar framöver, vilka finns mer utförligt beskrivna på Byggföretagens hemsida.

- Förtydligat förbud mot kommunala särkrav
- Transparent marktilldelning
- Översyn av kreditrestriktioner och undantag för förstagångsköpare
- Subventionerat bosparande
- Hyrköp som ny upplåtelseform
- Förändrad fastighetsavgift
- Sänkt reavinstbeskattning
- Friare hyressättning
- Tillfälligt omställningsstöd
- Sociala bostadskontrakt

Källa: Byggföretagen

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: Försvarsministeriet Finland

Text: Redaktionen

Nya villkor för boende i bostadsrätt – förslaget på bordet

2025 11 30

I somras initierade regeringen en utredning kring bostadsrätter.

Uppdraget gavs till en utredare som skulle göra en snabbspårsutredning.

Nu har regeringen mottagit en rapport med flera förslag som är tänkta att öka tryggheten för boende i bostadsrätter.

Ökad trygghet

Förslagen i rapporten syftar till att motverka brottslig verksamhet i anknytning till bostadsrätter.

– Den innehåller förslag som ger bostadsrättsföreningar utökade möjligheter att säga upp bostadsrättshavare som begår brott och att neka medlemskap när någon som ska använda lägenheten har begått brott. Syftet är att öka tryggheten i och kring bostadsrätter, uppger regeringen.

Förslagen

I rapporten som regeringen nu ska ta ställning till finns bland annat förslag om att:

- Bostadsrättshavare ska kunna sägas upp på grund av brott som begås på ett längre avstånd från lägenheten än i dag, till exempel i en lekpark eller på ett torg.

- Tröskeln för när en lägenhet får sägas upp på grund av att den används för brott sänks, och bostadsrättshavarens ansvar för trygghet i huset skärps.

- Möjligheterna att neka medlemskap i en bostadsrättsförening när någon som ska använda lägenheten har gjort sig skyldig till brott, förtydligas och skärps.

Lagen föreslås börja gälla den 1 januari 2027.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Ansiktsigenkänning

I veckan kom också beskedet att regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på en ny lag som ger polisen möjlighet att använda AI-teknik för ansiktsigenkänning.

Förhoppningen är att lagen ska hjälpa till att bekämpa allvarlig brottslighet, som människohandel, mord och handel med narkotika och vapen.

– För att trycka tillbaka gängkriminaliteten och återupprätta tryggheten i samhället måste polisen ha tillgång till effektiva verktyg, säger justitieminister Gunnar Strömmer, i ett uttalande.

– Den föreslagna lagen om användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid är ytterligare ett viktigt steg för att ge polisen efterfrågade verktyg för att effektivt bekämpa allvarlig brottslighet. Samtidigt säkerställer vi att rättssäkerheten och den personliga integriteten värnas.

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: MKB

Text: Redaktionen