JUST NU: Ungern ändrar sig om Sveriges Natoansökan – ger nytt besked

2022 11 30

Ungern lovade först att godkänna Sveriges Natoansökan i år 2022. Sedan sade man januari 2023.
Och nu ändrar sig Ungern igen.

Ungern med den kontroversiella regeringschefen Viktor Orbán i spetsen meddelar nu plötsligt att man avser att godkänna Sveriges och Finlands ansökningar först i februari.

I september sa Ungerns justitieminister Judit Varga att ratificeringen skulle ske redan i år. Parlamentet ska ha varit upptaget med andra frågor, vilket ska vara en förklaring till förseningen, uppger Dagens Nyheter.

– Det tydliga beskedet från ungerska ministern till mig och min finländska kollega är att ratificeringsprocessen är påbörjad. Vi kan räkna med en ratificering i det ungerska parlamentet i februari, säger utrikesminister Tobias Billström (M).

Möten i Bukarest

Finland och Sveriges utrikesministrar har, i samband med ett Natomöte i Rumäniens huvudstad Bukarest, haft möten med både Turkiet och Ungern, vilka är de två länder som är kvar att ratificera Sveriges och Finlands ansökan om medlemskap i Nato.

Det kommer nu dröja ytterligare innan de två nordiska länderna blir godkända.

– Oppositionen i Ungern ska dock ha tryckt på vikten av att påskynda ratificeringen, skriver DN.

Flera länder har påtalat för både Ungern och Turkiet att de måste godkänna Finland och Sveriges Natoansökningar.

– De länder som redan ratificerat undrar förstås varför det tar så lång tid, säger Pekka Haavisto, Finlands utrikesminister.

Besked från Turkiet dröjer

Billström planerar nu att åka till Ankara innan årsskiftet för nya samtal med Turkiet, som dröjer med besked om när landet kommer att ratificera ansökningarna.

– Vi kunde inte få en tidtabell av Turkiet, men det är viktigt att mötet var på politisk nivå, säger Haavisto till DN.

Turkiets utrikesminister Mevlüt Cavusoglu efterlyser konkreta åtgärder från både Sverige och Finland.

– De två länderna har tagit en del steg, det medger vi. Men det har inte gjorts något åt utlämnanden eller frysandet av terroristers tillgångar, säger han.

Orbán i intervju på Twitter

I måndags bekräftade Ungerns premiärminister Viktor Orbán att Ungerns regering godkänt både Sverige och Finlands Natoansökningar och att parlamentet kommer att ratificera ansökningarna direkt efter årsskiftet, uppger Europaportalen.

–Sverige och Finland har inte förlorat en minut av medlemskap i Nato på grund av oss, ska Orbán ha sagt i en intervju som publicerats på Twitter.

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har uppmanat Turkiet och Ungern att så snart som möjligt ratificera Sverige och Finlands medlemsansökningar.

– Det är dags att slutföra anslutningsprocessen och välkomna Sverige och Finland som fullvärdiga medlemmar i vår allians. Detta kommer att göra dem säkrare, Nato starkare och det Euroatlantiska området säkrare, har han nyligen uttryckt, skriver Europaportalen.

Foto: M. Studzinski

Text: Redaktionen

Sänker skatten för äldre

2026 05 20

Regeringen går fram med en ny skattesänkning.

Om Tidöpartierna vinner valet kommer jobbskatteavdraget för seniorer att förstärkas med totalt 460 miljoner kronor.

– Förslaget innebär att skatten för seniorer som arbetar minskar med cirka 1 600 kronor per år. Skattesänkningen riktas till alla seniorer som arbetar, framhåller regeringen i ett uttalande.

Skattesänkningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Höjd åldersgräns

Utöver sänkningen av skatten föreslås det att åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för seniorer höjs från 66 till 67 år.

– Det innebär att den som vid årets ingång har fyllt 67 år omfattas av skattelättnaden. Åldersgränsen följer därmed riktåldern för pension, uppger regeringen.

Kan göra stor skillnad

Att arbeta lite längre och skjuta upp pensionen kan göra stor skillnad för plånboken.

Pensionsbolaget Alecta listar tre fördelar med att jobba längre:

- Du fortsätter att tjäna in allmän pension (i vissa fall även tjänstepension) så länge du fortsätter att jobba.

- Den pension du tjänat in fördelas på färre år, vilket betyder mer pengar per månad när du börjar ta ut pension.

- Skatten på både pension och arbete sjunker rejält från det år du fyller 67 år.

Enligt bolaget är en tumregel att varje extra års arbete ger en medelinkomsttagare mellan 1 500 och 2 000 kronor mer i pension varje månad före skatt.

– För den som arbetar utan att ta ut pension kan skatten bli riktigt låg. På inkomster upp till 29 900 kronor i månaden blir skatten faktiskt bara runt 8 procent, framhåller Alecta.

LÄS MER: Många vågar inte chansa – går miste om tusenlappar

Behövs bättre förutsättningar

Samtidigt riktas kritik mot systemet.

– Med ökande ålder i arbetskraften så ökar också andelen arbetstagare med hälsoproblem och nedsatt arbetsförmåga, säger Magnus Linnarud Johansson, psykolog på Centrum för arbets- och miljömedicin.

Han är en av författarna till rapporten ”Att förlänga arbetslivet - om insatser på arbetet för äldre medarbetare” från Centrum för arbets- och miljömedicin i Region Stockholm och Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

I rapporten fastslås det att en stor andel svenskar kan tänka sig att arbeta längre om förutsättningarna var rätt. Kritik riktas mot att få arbetsgivare skapar dessa förutsättningar genom exempelvis ökade möjligheter att arbeta deltid, fler lediga dagar och större möjlighet att styra arbetets upplägg.

– Inom arbetaryrken är det fler som tycker det är viktigt med minskade fysiska krav, att få andra arbetsuppgifter eller möjligheter att byta arbete. Bland tjänstemän är det vanligare att tycka att möjligheten till distansarbete och större frihet att styra sitt arbete är viktiga förändringar, säger Magnus Linnarud Johansson.

LÄS OCKSÅ: Ukraina har tagit fram nytt vapen – väger 250 kilo

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen

FHM går ut med virusvarning – sätter upp skyltar i Sverige

2026 05 20

Folkhälsomyndigheten har på onsdagen fattat beslut om att gå ut med viktig information.

Världshälsoorganisationen, WHO, har utfärdat internationellt nödläge.

Detta efter att 600 fall av ebola konstaterats under det utbrott som pågår i Kongo-Kinshasa och Uganda.

Enligt UD befinner sig omkring 200 svenskar i länderna som drabbats, skriver DN.

Nu agerar Folkhälsomyndigheten.

Skyltar kommer att sättas upp på svenska flygplatser för att uppmana resenärer att söka vård omedelbart om man uppvisar symtom.

– Det går inte att helt utesluta importfall. Vid minsta symptom om man reser in från de här länderna ska man kontakta hälso- och sjukvården, säger socialminister Jakob Forssmed (KD), till SR.

Följer utvecklingen

Det pågående utbrottet bedöms av WHO som ett regionalt hot. Folkhälsomyndigheten, som i måndags gick ut med att man följer utvecklingen och kontinuerligt tar del av information från WHO, betraktar därför skyltkampanjen som en säkerhetsåtgärd.

– Ebolavirus smittar framförallt vid mycket nära kontakt med en sjuk person som har tydliga symtom, förklarar myndigheten.

Inget vaccin

Virusvarianten som orsakat det senaste utbrottet är den så kallade Bundibugyo. Den upptäcktes 2007 och har tidigare orsakat två andra smittutbrott.

Det finns inget vaccin eller behandling.

Majoriteten av svenskarna i de drabbade områdena befinner sig i Kongo-Kinshasa och Ugandas huvudstäder, enligt UD.

Enligt Jakob Forssmed står Sverige rustat om viruset träffas på även på svensk mark.

– Vi är ett referenslaboratorium i Europa för ebola, vi har möjligheter till diagnostik dygnet runt och vi har också kapacitet på våra högisoleringsvård som finns i Sverige. Därför är det viktigt att ha den här informationen på plats på flygplatserna, säger ministern.

Ebolasmittan är inte luftburen utan sprids framför allt när en sjuk person vårdas i hemmet eller på sjukhus utan skyddsåtgärder.

– Insjuknandet sker snabbt i influensaliknande symtom som hög feber, huvudvärk, halsont, mag- och tarmsymtom samt muskelsmärtor. I slutet av sjukdomsförloppet kan blödningar uppstå på huden och i inre organ, uppger Folkhälsomyndigheten.

Inkubationstiden är mellan 2-21 dagar.

Foto: Kjell-Olof Hedlund/Folkhälsomyndigheten resp C. Lendl

Text: Redaktionen