JUST NU: Ungern ändrar sig om Sveriges Natoansökan – ger nytt besked

2022 11 30

Ungern lovade först att godkänna Sveriges Natoansökan i år 2022. Sedan sade man januari 2023.
Och nu ändrar sig Ungern igen.

Ungern med den kontroversiella regeringschefen Viktor Orbán  i spetsen meddelar nu plötsligt att man avser att godkänna Sveriges och Finlands ansökningar först i februari.

I september sa Ungerns justitieminister Judit Varga att ratificeringen skulle ske redan i år. Parlamentet ska ha varit upptaget med andra frågor, vilket ska vara en förklaring till förseningen, uppger Dagens Nyheter.

– Det tydliga beskedet från ungerska ministern till mig och min finländska kollega är att ratificeringsprocessen är påbörjad. Vi kan räkna med en ratificering i det ungerska parlamentet i februari, säger utrikesminister Tobias Billström (M).

Möten i Bukarest

Finland och Sveriges utrikesministrar har, i samband med ett Natomöte i Rumäniens huvudstad Bukarest, haft möten med både Turkiet och Ungern, vilka är de två länder som är kvar att ratificera Sveriges och Finlands ansökan om medlemskap i Nato.

Det kommer nu dröja ytterligare innan de två nordiska länderna blir godkända.

– Oppositionen i Ungern ska dock ha tryckt på vikten av att påskynda ratificeringen, skriver DN.

Flera länder har påtalat för både Ungern och Turkiet att de måste godkänna Finland och Sveriges Natoansökningar.

– De länder som redan ratificerat undrar förstås varför det tar så lång tid, säger Pekka Haavisto, Finlands utrikesminister.

Besked från Turkiet dröjer

Billström planerar nu att åka till Ankara innan årsskiftet för nya samtal med Turkiet, som dröjer med besked om när landet kommer att ratificera ansökningarna.

– Vi kunde inte få en tidtabell av Turkiet, men det är viktigt att mötet var på politisk nivå, säger Haavisto till DN.

Turkiets utrikesminister Mevlüt Cavusoglu efterlyser konkreta åtgärder från både Sverige och Finland.

– De två länderna har tagit en del steg, det medger vi. Men det har inte gjorts något åt utlämnanden eller frysandet av terroristers tillgångar, säger han. 

Orbán i intervju på Twitter

I måndags bekräftade Ungerns premiärminister Viktor Orbán att Ungerns regering godkänt både Sverige och Finlands Natoansökningar och att parlamentet kommer att ratificera ansökningarna direkt efter årsskiftet, uppger Europaportalen.

–Sverige och Finland har inte förlorat en minut av medlemskap i Nato på grund av oss, ska Orbán ha sagt i en intervju som publicerats på Twitter.

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har uppmanat Turkiet och Ungern att så snart som möjligt ratificera Sverige och Finlands medlemsansökningar.

– Det är dags att slutföra anslutningsprocessen och välkomna Sverige och Finland som fullvärdiga medlemmar i vår allians. Detta kommer att göra dem säkrare, Nato starkare och det Euroatlantiska området säkrare, har han nyligen uttryckt, skriver Europaportalen.

Foto: M. Studzinski

Text: Redaktionen


30nov2025

Sveriges politik får kritik från finskt håll – ”fungerar sällan”

2025 11 30

Sverige får kritik från finskt håll.

Kritiken gäller den svenska bostadsmarknaden som skiljer sig på flera sätt från den finska.

Riktningen för den svenska politiken kring bostäderna har sina rötter i 1930-talets folkhemsbygge, och det är hög tid att en ny linje tas ut.

Den analysen gör en rådgivare inom penningpolitik och forskning vid den finska riksbanken, Finlands bank, som inriktat sig mot just bostadsmarknaden.

– I Sverige har man universalismen som en bärande bostadspolitisk idé, medan man i Finland haft en mer selektiv och marknadsorienterad syn på bostadspolitiken. På sätt och vis kan man säga att bostadsmarknaden i Finland är mer en marknad än vad den är i Sverige, säger rådgivaren Essi Eerola, till DN.

”Fungerar sällan”

Finland och Sverige har många likheter, men också många skillnader när det kommer till politiken kring bostäderna.

I grannlandet Finland har bostadspolitiken varit inriktad på att lösa bostäder till de i samhället som har störst behov av stöd.

I Sverige har man oftast satsat på storskaliga samhällsdrivna program som riktar sig till alla, menar Essi Eerola.

– Universalismen som idé är vacker men den fungerar sällan så som man tänkt sig, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Byggföretagens behov

Branschorganisationen Byggföretagen anser också att Sverige behöver se över sin bostadspolitik för att kunna möta framtidens behov.

– Inom tio år blir vi 11 miljoner invånare. Befolkningstillväxten skapar goda möjligheter för ökad sysselsättning och förbättrad skattekraft, uppger organisationen Byggföretagen.

– Trots det stora behovet av bostäder tappar byggandet fart. För att kunna upprätthålla en hög och jämn byggtakt krävs bostadspolitiska reformer.

Förslag från branschen

Från branschorganisationens sida vill man se flera ändringar framöver, vilka finns mer utförligt beskrivna på Byggföretagens hemsida.

- Förtydligat förbud mot kommunala särkrav
- Transparent marktilldelning
- Översyn av kreditrestriktioner och undantag för förstagångsköpare
- Subventionerat bosparande
- Hyrköp som ny upplåtelseform
- Förändrad fastighetsavgift
- Sänkt reavinstbeskattning
- Friare hyressättning
- Tillfälligt omställningsstöd
- Sociala bostadskontrakt

Källa: Byggföretagen

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: Försvarsministeriet Finland

Text: Redaktionen


30nov2025

Nya villkor för boende i bostadsrätt – förslaget på bordet

2025 11 30

I somras initierade regeringen en utredning kring bostadsrätter.

Uppdraget gavs till en utredare som skulle göra en snabbspårsutredning.

Nu har regeringen mottagit en rapport med flera förslag som är tänkta att öka tryggheten för boende i bostadsrätter.

Ökad trygghet

Förslagen i rapporten syftar till att motverka brottslig verksamhet i anknytning till bostadsrätter.

– Den innehåller förslag som ger bostadsrättsföreningar utökade möjligheter att säga upp bostadsrättshavare som begår brott och att neka medlemskap när någon som ska använda lägenheten har begått brott. Syftet är att öka tryggheten i och kring bostadsrätter, uppger regeringen.

Förslagen

I rapporten som regeringen nu ska ta ställning till finns bland annat förslag om att:

- Bostadsrättshavare ska kunna sägas upp på grund av brott som begås på ett längre avstånd från lägenheten än i dag, till exempel i en lekpark eller på ett torg.

- Tröskeln för när en lägenhet får sägas upp på grund av att den används för brott sänks, och bostadsrättshavarens ansvar för trygghet i huset skärps.

- Möjligheterna att neka medlemskap i en bostadsrättsförening när någon som ska använda lägenheten har gjort sig skyldig till brott, förtydligas och skärps.

Lagen föreslås börja gälla den 1 januari 2027.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Ansiktsigenkänning

I veckan kom också beskedet att regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på en ny lag som ger polisen möjlighet att använda AI-teknik för ansiktsigenkänning.

Förhoppningen är att lagen ska hjälpa till att bekämpa allvarlig brottslighet, som människohandel, mord och handel med narkotika och vapen.

– För att trycka tillbaka gängkriminaliteten och återupprätta tryggheten i samhället måste polisen ha tillgång till effektiva verktyg, säger justitieminister Gunnar Strömmer, i ett uttalande.

– Den föreslagna lagen om användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid är ytterligare ett viktigt steg för att ge polisen efterfrågade verktyg för att effektivt bekämpa allvarlig brottslighet. Samtidigt säkerställer vi att rättssäkerheten och den personliga integriteten värnas.

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: MKB

Text: Redaktionen