JUST NU: Ungern ändrar sig om Sveriges Natoansökan – ger nytt besked

2022 11 30

Ungern lovade först att godkänna Sveriges Natoansökan i år 2022. Sedan sade man januari 2023.
Och nu ändrar sig Ungern igen.

Ungern med den kontroversiella regeringschefen Viktor Orbán i spetsen meddelar nu plötsligt att man avser att godkänna Sveriges och Finlands ansökningar först i februari.

I september sa Ungerns justitieminister Judit Varga att ratificeringen skulle ske redan i år. Parlamentet ska ha varit upptaget med andra frågor, vilket ska vara en förklaring till förseningen, uppger Dagens Nyheter.

– Det tydliga beskedet från ungerska ministern till mig och min finländska kollega är att ratificeringsprocessen är påbörjad. Vi kan räkna med en ratificering i det ungerska parlamentet i februari, säger utrikesminister Tobias Billström (M).

Möten i Bukarest

Finland och Sveriges utrikesministrar har, i samband med ett Natomöte i Rumäniens huvudstad Bukarest, haft möten med både Turkiet och Ungern, vilka är de två länder som är kvar att ratificera Sveriges och Finlands ansökan om medlemskap i Nato.

Det kommer nu dröja ytterligare innan de två nordiska länderna blir godkända.

– Oppositionen i Ungern ska dock ha tryckt på vikten av att påskynda ratificeringen, skriver DN.

Flera länder har påtalat för både Ungern och Turkiet att de måste godkänna Finland och Sveriges Natoansökningar.

– De länder som redan ratificerat undrar förstås varför det tar så lång tid, säger Pekka Haavisto, Finlands utrikesminister.

Besked från Turkiet dröjer

Billström planerar nu att åka till Ankara innan årsskiftet för nya samtal med Turkiet, som dröjer med besked om när landet kommer att ratificera ansökningarna.

– Vi kunde inte få en tidtabell av Turkiet, men det är viktigt att mötet var på politisk nivå, säger Haavisto till DN.

Turkiets utrikesminister Mevlüt Cavusoglu efterlyser konkreta åtgärder från både Sverige och Finland.

– De två länderna har tagit en del steg, det medger vi. Men det har inte gjorts något åt utlämnanden eller frysandet av terroristers tillgångar, säger han.

Orbán i intervju på Twitter

I måndags bekräftade Ungerns premiärminister Viktor Orbán att Ungerns regering godkänt både Sverige och Finlands Natoansökningar och att parlamentet kommer att ratificera ansökningarna direkt efter årsskiftet, uppger Europaportalen.

–Sverige och Finland har inte förlorat en minut av medlemskap i Nato på grund av oss, ska Orbán ha sagt i en intervju som publicerats på Twitter.

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har uppmanat Turkiet och Ungern att så snart som möjligt ratificera Sverige och Finlands medlemsansökningar.

– Det är dags att slutföra anslutningsprocessen och välkomna Sverige och Finland som fullvärdiga medlemmar i vår allians. Detta kommer att göra dem säkrare, Nato starkare och det Euroatlantiska området säkrare, har han nyligen uttryckt, skriver Europaportalen.

Foto: M. Studzinski

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Sverige – ”historieböckerna måste skrivas om”

2026 01 28

Massiva fynd har hittats i norra Sverige.

Historieböckerna om norra Sverige kan behöva skrivas om.

Detta efter att flera arkeologiska fynd har gjorts vid bygget av Västra länken i Umeå.

Fynden förändrar historien

Under utgrävningarna för Västra länken i Umeå har arkeologer gjort enastående stora fynd från bronsåldern som visar på långt mer avancerad bosättning och jordbruk än man tidigare trott i norra Sverige.

Arkeologer har hittat spår av bofast jordbruk med tamboskap, något som tidigare inte varit känt för denna del av landet under bronsåldern.

Den enorma mängden fyndmaterial, inklusive redskap och spår av byggnader, gör att forskarna beskriver upptäckten som en av de största i modern svensk arkeologi.

– Vi kan konstatera att vi skriver om historien, just när det gäller bronsåldern här i Umeåregionen. Det påverkar synen av hur vi bott och ekonomin vi haft i norra Sverige, säger Jans Heinerud, arkeolog på Västerbottens museum, till SVT.

LÄS MER: Husbilsjätte i konkurs – omsatte en halv miljard

Tydlig tidslinje

Forskare betonar att storleken på fynden, både i antal föremål och omfattning av bosättningsspår, gör dem unika.

– Ingen av oss var förberedda på de enorma mängderna fynd, den tydliga tidslinjen och framför allt fynden som ikullkastar det vi lärt oss på historielektionerna, säger Nina Karlsson, sektionschef vid Västerbottens museum.

Upptäckterna har nu dokumenterats i en rapport på cirka 1 000 sidor, som nyligen godkänts av Länsstyrelsen och resultaten beskrivs som mycket uppseendeväckande.

– Fynden är supersensationella – liknande hus har tidigare bara hittats i södra Sverige, säger Tone Hellsten, arkeolog på Västerbottens museum, till SR.

Fynden ställs nu ut på Västerbottens museum.

Andra fynd i Sverige

Fyndet i Umeå är unikt i sitt slag, men kan jämföras med andra stora arkeologiska upptäckter i Sverige.

Ett exempel är Spillingsskatten på Gotland, världens största vikingatida silverskatt med över 67 kilo silver från 800‑talet, en upptäckt som omdefinierat synen på handel och rikedom i vikingatidens Skandinavien.

Andra betydande fynd inkluderar Molnby‑skatten i Uppland med 163 vikingatida silvermynt och Sundveda‑skatten, en stor silverskatt från Vikingatiden som hittades nära Märsta i Stockholm.

LÄS MER: Svenska kronan dundrar förbi drömnivån

Foto: MiningWatch Portugal

Text: Redaktionen

SWEDBANK: Gräns dras vid 50 000 kronor för privatpersoner

2026 01 27

Relationen mellan pengar och lycka är sedan länge ett omdebatterat ämne.

Studier har visat ett visst samband mellan ökad inkomst och nivå av lycka.

Nu presenterar Swedbank, i samarbete med Sparbankerna och Handelshögskolan i Stockholm, en färsk rapport på ämnet.

– Pengar är inte lycka, men ekonomi påverkar hur vi mår, säger Madelén Falkenhäll, ekonom för finansiell hälsa på Swedbank, i ett uttalande.

– En trygg ekonomisk bas minskar stress och oro, och ökar möjligheterna att bygga en trygg och självständig tillvaro. Hur vi använder de pengar vi har spelar också roll.

Gränsen dras vid 50 000 kronor

Det finns flera olika faktorer som påverkar upplevelsen av lycka, men ålder och inkomst är en av dem.

– Lyckan ökar med ålder och inkomst, men högre lön än 50 000 kronor verkar inte göra människor så mycket lyckligare, uppger Swedbank, med hänvisning till rapporten.

– Andelen som är olycklig är däremot betydligt högre bland de med lägst inkomst.

Två av tre väljer lycka

Rapporten innehåller också en studie hur människor värderar pengar i jämförelse med lycka.

Två av tre skulle hellre höja sin känsla av lycka än att höja sin inkomst.

– Det kan tolkas som att människor helst vill ha mer lycka, men att de medvetet eller omedvetet tänker att pengarna är vägen dit, eller att för lite pengar kan stå i vägen för lycka, säger Micael Dahlen, professor i Lycka vid Handelshögskolan i Stockholm.

LÄS OCKSÅ: Ica slår tillbaka om kontanter

Fler slutsatser

Rapporten bekräftar också att de som kan lägga undan pengar i sparande upplever större lycka, och de som spenderar pengar på upplevelser, istället för att köpa grejer, generellt är lyckligare.

– Man kan påverka sin lycka genom att hantera sin ekonomi klokt, säger Madelén Falkenhäll.

– Med ett sparande får man större möjligheter att påverka sitt liv, det ger trygghet och framtidstro. Att göra en budget och att lägga sina pengar på upplevelser och fritidsintressen snarare än shopping skapar också förutsättningar för lycka.

LÄS MER: Matjätte sänker priserna på tusentals varor

Foto: Swedbank

Text: Redaktionen