JUST NU: Ungern ändrar sig om Sveriges Natoansökan – ger nytt besked

2022 11 30

Ungern lovade först att godkänna Sveriges Natoansökan i år 2022. Sedan sade man januari 2023.
Och nu ändrar sig Ungern igen.

Ungern med den kontroversiella regeringschefen Viktor Orbán  i spetsen meddelar nu plötsligt att man avser att godkänna Sveriges och Finlands ansökningar först i februari.

I september sa Ungerns justitieminister Judit Varga att ratificeringen skulle ske redan i år. Parlamentet ska ha varit upptaget med andra frågor, vilket ska vara en förklaring till förseningen, uppger Dagens Nyheter.

– Det tydliga beskedet från ungerska ministern till mig och min finländska kollega är att ratificeringsprocessen är påbörjad. Vi kan räkna med en ratificering i det ungerska parlamentet i februari, säger utrikesminister Tobias Billström (M).

Möten i Bukarest

Finland och Sveriges utrikesministrar har, i samband med ett Natomöte i Rumäniens huvudstad Bukarest, haft möten med både Turkiet och Ungern, vilka är de två länder som är kvar att ratificera Sveriges och Finlands ansökan om medlemskap i Nato.

Det kommer nu dröja ytterligare innan de två nordiska länderna blir godkända.

– Oppositionen i Ungern ska dock ha tryckt på vikten av att påskynda ratificeringen, skriver DN.

Flera länder har påtalat för både Ungern och Turkiet att de måste godkänna Finland och Sveriges Natoansökningar.

– De länder som redan ratificerat undrar förstås varför det tar så lång tid, säger Pekka Haavisto, Finlands utrikesminister.

Besked från Turkiet dröjer

Billström planerar nu att åka till Ankara innan årsskiftet för nya samtal med Turkiet, som dröjer med besked om när landet kommer att ratificera ansökningarna.

– Vi kunde inte få en tidtabell av Turkiet, men det är viktigt att mötet var på politisk nivå, säger Haavisto till DN.

Turkiets utrikesminister Mevlüt Cavusoglu efterlyser konkreta åtgärder från både Sverige och Finland.

– De två länderna har tagit en del steg, det medger vi. Men det har inte gjorts något åt utlämnanden eller frysandet av terroristers tillgångar, säger han. 

Orbán i intervju på Twitter

I måndags bekräftade Ungerns premiärminister Viktor Orbán att Ungerns regering godkänt både Sverige och Finlands Natoansökningar och att parlamentet kommer att ratificera ansökningarna direkt efter årsskiftet, uppger Europaportalen.

–Sverige och Finland har inte förlorat en minut av medlemskap i Nato på grund av oss, ska Orbán ha sagt i en intervju som publicerats på Twitter.

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har uppmanat Turkiet och Ungern att så snart som möjligt ratificera Sverige och Finlands medlemsansökningar.

– Det är dags att slutföra anslutningsprocessen och välkomna Sverige och Finland som fullvärdiga medlemmar i vår allians. Detta kommer att göra dem säkrare, Nato starkare och det Euroatlantiska området säkrare, har han nyligen uttryckt, skriver Europaportalen.

Foto: M. Studzinski

Text: Redaktionen

Jättesmäll i Sverige – hundratusentals jobb i fara

2025 12 26

Elprisklyftorna fortsätter att öka.

Under årets första elva månader har de genomsnittliga spottpriserna i södra Sverige varit fyra gånger så höga som i norra delen av landet, rapporterar SVT. 

I det sydligaste elområdet E4 ligger snittspotpriset på 67,43 öre per kilowattimme. Det kan jämföras med 17,25 respektive 17,02 öre per kilowattimme i de norra elområdena E1 och E2.

Prisskillnaderna har ökat kraftigt under 2025.

– De senaste åren har vi haft ungefär dubbelt så höga priser i södra Sverige som i norra och det är det vi ser framför oss också. Men i år ser det ut att bli ännu större skillnader, säger Christian Holtz, elmarknadsanalytikern vid analysfirman Merlin & Metis, till tv-kanalen.

Larmet: Hundratusentals jobb i fara

Johan Eklund, vd för Sydsvenska handelskammaren, varnar för att de höga elpriserna kan få ödesdigra konsekvenser för företag i södra Sverige.

I ett värsta scenario kan hundratusentals jobb gå förlorade, varnar Eklund.

– Om vi inte löser situationen så kommer vi att tappa, i värsta fall, 200 000 sysselsättningstillfällen i elprisområde 3 och 4 på grund av höga och volatila elpriser, säger han till SVT.

"Väldigt skadligt"

Redan i dag syns konsekvenserna av de stora elprisskillnaderna. Många företag i södra Sverige väljer att flytta investeringar norrut, där elpriserna är lägre.

– Det är effekter av att man flyttar produktion och anställning över gränserna för att utnyttja prisskillnaderna. Det är väldigt skadligt och innebär samhällsekonomiska förluster, har Johan Eklund berättat för Affärsvärlden.  

Roger Bergström, vd på pappersbruket Hylte Papers, påpekar att en stor del av Sveriges industri finns i de södra elområdena SE3 och SE4. Dessutom slår de höga elpriserna också mot svenska företag på den internationella marknaden, enligt Bergström. 

– Elpriset slår hårt mot hela industrin. Både mot de som är små, och de som är stora, har han sagt till Affärsvärlden.

LÄS MER: Här är tre skatteförändringar som sker 2026

FAKTA: Elprisskillnaderna i Sverige

- Sverige består av fyra elområden:

  • Elområde Luleå SE 1
  • Elområde Sundsvall SE 2
  • Elområde Stockholm SE 3
  • Elområde Malmö SE 4

- Syftet med indelningen i olika elområden är att tydliggöra var i Sverige det finns behov av att förstärka elnätet och var det finns behov av ökad elproduktion.

- Elkunder i södra Sverige får tidvis betala ett högre pris jämfört med elkunder i norra Sverige. Orsaken till prisskillnaderna är att det normalt sett finns mer och billigare el att tillgå i norra Sverige. Hur mycket och hur ofta priserna kommer att skilja mellan norr och söder är svårt att förutsäga

Källa: Energimarknadsinspektionen

LÄS OCKSÅ: Clas Ohlson slår rekord – dyraste enskilda produkten någonsin 

Foto: Arniii

Text: Redaktionen

Julklapp till Putin – världens största gasanläggning brinner

2025 12 26

Den ukrainska säkerhetstjänsten SBU har skickat en julhälsning till den ryska regimen i Moskva.

I ett inlägg på Telegram uppger SBU att man tillsammans med landets militär har attackerat en stor gasanläggning i Orenburg i södra Ryssland.

Anläggningen är världens största för separering av gas, vilket Reuters tidigare har rapporterat om.

En SBU-källa bekräftar uppgifterna.

– Gasanläggningen i Orenburg är världens största gaskemiska komplex och bearbetar 37,5 miljarder kubikmeter gas årligen, säger källan till Kyiv Independent.

Står i brand

Nu står den jättelika anläggningen i brand. Det visar satellitbilder från Nasas verktyg FIRMS, som övervakar och registrerar bränder i realtid.

– Attacken utlöste också en brand i rörledningen till 3U-70-enheten, som renar rågas från vätesulfid och koldioxid. Till följd av detta avbröts anläggningens drift delvis, säger SBU-källan till Kyiv Independent.

Gasanläggningen i Orenburg är belägen över 1 000 kilometer från den ukrainska gränsen. Trots avståndet är anläggningen av stor betydelse för både den ryska militären och landets ekonomi. Den har därför varit en regelbunden måltavla för ukrainska långdistansdrönare under kriget. 

Storm Shadow-robotar har slagit ner

Ukrainska styrkor har även attackerat ett oljeraffinaderi i Novosjakhtinsk i sydvästra Ryssland.

Enligt den ukrainska armén utlöste attacken explosioner vid raffinaderiet.

– Målet träffades, framhåller den ukrainska generalstaben i ett uttalande.

Vidare uppger den ukrainska militären att brittiska Storm Shadow-robotar användes i attacken mot oljeanläggningen.

LÄS MER: Nytt Gripen-besked från Ukraina 

Marknad attackerad

Samtidigt fortsätter Ryssland att attackera civila mål i Ukraina.

Under juldagen besköts en marknad i Cherson och ett bostadsområde i Tjernihiv. Minst två personer dödades och nio skadades, uppger Kyiv Independent.

LÄS OCKSÅ: Massivt rökmoln – Ryssland under attack

Foto: Sociala medier resp President of Russia Office

Text: Redaktionen