Ung person sökte hjälp för munsår – förlorade livet

2024 09 20

En person i 20-årsåldern har förlorat livet efter att ha sökt vård för munsår.

Patienten bokade först tid hos tandläkaren för sitt problem.

När besvären fortsatte sökte hen vård på sin vårdcentral i Region Blekinge.

Den ansvarige läkaren bedömde att det handlade om ett virus och patienten skickades hem.

Cirka ett år senare avled personen.

Det visade sig att munsåren handlade om cancer.

– Det var när patienten, som var i 20-årsåldern, sökte vård för andra gången som remiss för vidare utredning skickades till sjukhuset.

– Där visade ett vävnadsprov att det handlade om cancer i munhålan som hade spritt sig, framhåller Region Blekinge i ett uttalande.

Anmäls

Dödsfallet har anmälts till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, enligt lex Maria.

Händelsen anmäls eftersom Region Blekinge bedömer att det rör sig om en allvarlig vårdskada.

En allvarlig vårdskada är en skada som är bestående och inte ringa eller som har lett till att patienten fått ett väsentligt ökat vårdbehov eller avlidit, uppger Socialstyrelsen.

Enligt Vårdguiden 1177 är exempel på allvarlig vårdskada följande:

- Patientens undersökning, vård eller behandling har inte blivit av eller har blivit fördröjd.

- Patientens undersökning, vård eller behandling har genomförts på ett felaktigt sätt.

- Patienten har fått felaktig eller otillräcklig information.

- Patientens läkemedel har blivit förväxlat, felaktigt förskrivet, doserat på fel sätt eller utlämnat på fel sätt.

Måste anmäla

Vårdgivare är skyldiga att anmäla händelser som medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada. Anmälningarna görs till Inspektionen för vård och omsorg, IVO.

– Syftet är att IVO ska få vetskap om allvarliga risker i hälso- och sjukvården och sprida kunskap om dessa risker till vårdgivare och berörda myndigheter. IVO ska också använda informationen i sitt tillsynsarbete, framhåller Socialstyrelsen.

Foto: Emil Langvad Region Skåne

Text: Redaktionen

Vill införa förbud för kattägare – 50 000 underskrifter

2024 12 14

Kattägare ska förbjudas att hålla sina katter okopplade utanför den egna tomten.

Det anser 50 000 invånare i Sverige grannland Finland.

Ett medborgarinitiativ vill förbjuda utekatter och har samlat ihop 50 000 underskrifer.

Nu går förslaget vidare till riksdagen, rapporterar Hufvudstadsbladet.

”Enorma skador”  

Initiativtagarna anser att det är problematiskt att katter vistas utomhus.

– Frigående katter dödar miljontals vilda djur i Finland varje år och orsakar enorma ekonomiska skador. En oklar tolkning av lagen skapar osämja bland medborgarna, står det i medborgarinitiativet.

Kritikerna pekar också på att utekatter utsätts för faror när de befinner sig utanför tomtgränsen – till exempel trafik, gifter, rovdjur och sjukdomar.

– Utbildning om ansvarsfullt kattägande fungerar, men det går för långsamt, skriver initiativtagarna.

Förslaget: Då ska kattägare straffas

Sammanfattnings anser initiativtagarna att problematiken med utekatter är så pass stor att lagen bör ändras.

Enligt förslaget ska två handlingar förbjudas och betraktas som straffbara, uppger Yle:

- Att hålla katter okopplade utanför ägarens egen gård/tomt

- Att hålla katter okopplade i tätbebyggt område (inklusive på ägarens tomt/gård)

Initiativtagarna anser att dagens regelverk är för tunt.

– I nuläget är enda sättet att hindra oansvarigt kattägande att göra en djurskyddsanmälan. 

Vidare framhålls det att andra djur skulle få bättre skydd om utekatter förbjuds.

– Viltvårdare lägger enorma mängder arbetstid på att lösa problem som orsakas av anmälningar och frigående katter. Med denna lagändring blir det möjligt att inte bara frigöra denna arbetstid för att ta hand om andra djurskyddsåtgärder, utan också skydda de katter som nu går fritt.

Flera fördelar med utekatter

I Sverige är det vanligt att tillåta katter ute.

Det finns flera fördelar med utekatter.

Här är de viktigaste, enligt kattsajten purina.se:

  1. Katten får gott om träning
  2. Det hjälper kattens mentala hälsa
  3. Katten kan leva ut sina naturliga beteenden
  4. Naturen är en stor kattlåda
  5. Katten får obegränsat med underhållning

Foto: J. O'Gara resp O. Fickel

Text: Redaktionen

SMHI ger besked – stor väderförändring i Sverige

2024 12 14

Ett väderfenomen blir allt ovanligare Sverige.

Under perioden 1991-2020 har framför allt mellersta och södra Sverige fått mindre snö och färre vita jular i jämförelse med perioden innan, 1961-1990.

Det uppger SMHI i en ny sammanställning.

– Under den senaste 30-årsperioden ser vi att antalet vita jular i södra Sverige har minskat. I Götaland har vi gått från 45 procent vita jular under åren 1961-1990, till 30 % under den senaste normalperioden. Samma trend visar sig även i Svealand där antalet vita jular minskat från 75 procent till 59 procent, säger Magnus Joelsson, meteorolog och klimatolog på SMHI.

Myndighetens undersökning visar också att snödjupet minskar i Sverige, med undantag för Lapplandsfjället.

–  Kartan över maximalt snödjup visar en tydlig förändring jämfört med den tidigare normalperioden 1961-1990. Vi ser att snödjupet minskat över i stort sett hela landet, förutom i Lapplandsfjällen där snömängden i stället ökat, berättar Magnus Joelsson.

Norra Norrland undantaget

Längst upp i landet är läget dock oförändrat. 

Från 1991 till 2020 visade 98 procent av mätstationerna i norra Norrland en vit jul, uppger SMHI.

I södra Norrland var motsvarande siffra 90 procent, en säkerställd nedgång.

– Den största förändringen när det gäller minskat antal vita jular ser vi i Svealand och i södra Norrland, särskilt i södra Värmland och Dalsland, säger Magnus Joelsson.

Så går SMHI:s mätningar till

- SMHI följer klimatets utveckling i Sverige. Myndighetens mätstationer samlar in data under lång tid, och med hjälp av moderna metoder är det också möjligt att rekonstruera väder och klimat där det inte finns så många mätstationer.

- Klimatets utveckling kan sedan visualiseras i form av klimatindikatorer och normalkartor.

- Nu finns nya kartor som visar normalvärden för perioderna 1961–1990, 1971–2000, 1981–2010 och 1991–2020, samt förändringen mellan 1991–2020 och 1961–1990.

- Kartorna visar dels maximalt snödjup, dels antalet vita jular. Trenden är tydlig och pekar på ett förändrat klimat, med mindre snödjup i hela landet, förutom i Lapplandsfjällen.

Källa: SMHI

Text: Redaktionen