UPPGIFTER: Ung person skjuten i ansiktet

2023 11 08

En yngre man har skjutits i centrala Göteborg.

Det bekräftar polisen på sin hemsida.

Anträffades i butik

Enligt myndighetens information har en man skottskadats på Kungsportsplatsen.

Det ligger mindre än en kilometer från Göteborgs centralstation och inte långt ifrån det stora köpcentret Nordstan i mitt i centrum.

– Mannen anträffades inne i en butik, informerar polisen.

Skjuten på Pressbyrån

Skjutningen ägde rum vid 19 och polisen publicerade sina uppgifter knappt 40 minuter senare.

Det finns fortsatt många obesvarade frågor om händelseförloppet.

– Det är i nuläget oklart om skottlossningen ägt rum där eller utomhus, framhåller polisen och refererar till den butik där mannen hittades.

Strax därefter bekräftade polisen att det är på Pressbyrån som mannen skjutits.

I 20-årsåldern

Strax efter den polisens första publicering gick man ut med ny information.

Man har nu bekräftat att det är en yngre person som blivit skjuten.

– Målsägande är en man i 20-årsåldern, framhåller polisen presstalesperson Evelina Olsson i händelserapporten.

Uppgifter: skjuten i ansiktet

Till Göteborgs-Posten har polisen gett desto fler uppgifter.

– Vi fick in ärendet 19.01. Mannen har eventuellt tagit sig in på Pressbyrån, säger Evelina Olsson till lokaltidningen.

Vittnen som befunnit sig på plats har berättat att mannen blödde från halsen “och var helt vit” när ambulanspersonalen tog hand om honom.

Skadeläget är i skrivande stund oklart.

GP uppger att mannen träffades i höften och kan även ha skjutits i ansiktet.

Utreder mordförsök

För närvarande arbetar en stor polisresurs på plats.

Polisen lovar att inkomma med mer information när sådan finns.

– En förundersökning om försök till mord och grovt vapenbrott har inletts, är de uppgifter som polisen kan ge i nuläget.

Den misstänkta gärningspersonen var maskerad vid skottlossningen och flydde från platsen i okänd riktning.

Arkivfoto: Polisen Linköping

Text: Redaktionen

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Förtidsröstningen inför valet 2026 börjar den 26 augusti.

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare.

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort".

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands.

3, Följ instruktionerna i appen.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen

Ryssland agerar mot Sverige

2026 08 04

Ryssland vidtar militära åtgärder som ett svar på Sverige och Finlands inträde i Nato.

Det uppger Matti Pesu, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland.

Enligt Pesu pågår en omfattande rysk militär upprustning längs gränsen mot Finland. Han ser det som ett svar på det svensk-finska inträdet i Nato.

– Ryssland skapar nu förutsättningarna för att genomföra sina uttalade mål. Om de vill ha mer trupper och utrustning behöver det mer utrymme och infrastruktur, säger Pesu till Iltalehti.

– Ryssland kan bli militärt farligare efter kriget än före kriget. De bygger ut sina väpnade styrkor och har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Till exempel ligger Ryssland delvis före västländerna inom drönarkrigföring, fortsätter han och tillägger:

– Fred i Ukraina betyder inte nödvändigtvis en säkrare tid för Europa.

115 000 soldater

Enligt uppgift planerar Ryssland att stationera 115 000 soldater i närheten av Petrozavodsk, huvudstaden i Karelska republiken. Det innebär en femfaldig ökning av antalet soldater i området, uppger Iltalehti.

Matti Pesu bedömer att upprustningen kommer att vara genomförd inom fem till tio år. Samtidigt varnar han för att ett militärt angrepp skulle kunna ske innan dess.

– Antalet trupper i fredstid visar bara en del av hotbilden. Bedömningen måste ta hänsyn till Rysslands hela militära potential och förmåga att förflytta trupper från olika håll, säger han till tidningen.

Huruvida Finland och Sverige riskerar att hamna i skottgluggen är osäkert.

– Vi vet ännu inte vilka resurser Ryssland har för att utöka sina väpnade styrkor eller hur landet prioriterar Finlands närområde i förhållande till andra områden, betonar Pesu.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

”Handlar om att kunna möta Nato”

En stor granskning från de nordiska public service-kanalerna har tidigare avslöjat att Ryssland rustar upp i Sveriges närområde.

Enligt granskningen väntas Ryssland placera ut åtta divisioner, eller 80 000 soldater, endast kilometer från en svenskledd Natobas i norra Finland.

– Vi tror inte att de finns enbart för syns skull. Det handlar ju om att kunna möta Nato i en större konflikt längre fram, säger Thomas Nilsson, chef för militära underrättelsetjänsten Must, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen