Ung person har hamnat i vattnet

2024 03 02

Det är i Uppsala som en räddningsaktion har ägt rum tidigt på lördagsmorgonen.

Ett larm inkom om drunkning då en man i 20-årsåldern på oklart sätt hamnat i vattnet.

Personen har förts till sjukhus med ambulans, skadeläget är ännu oklart.

Det rapporterar Sveriges Radio.

Centrala Uppsala

Det är i de centrala delarna av staden, närmare bestämt i Fyrisån vid Islandsbron, som den unge mannen hamnat i vattnet.

Räddningstjänst, polis och ambulans tog sig fort till platsen för att hjälpa personen.

Det är ännu inte känt exakt vad det är som har skett.

Tog sig upp

Enligt uppgifter från polisen lyckades mannen ta sig upp på ett betongfundament efter att ha ramlat i.

Där har han sedan väntat tills det att räddningstjänsten anlände till platsen för att hjälpa honom upp.

Mannen fördes till akuten med ambulans och var nedkyld efter att ha tillbringat tid i det kalla vattnet.

I övrigt är skadeläget ännu okänt.

Så ska du göra

Sjöräddningssällskapet framhåller att det absolut viktigaste om man befinner sig i kallt vatten är att komma upp till ytan.

– Många drabbas av ofrivillig inandning, och förmågan att hålla andan försämras kraftigt. Väl vid ytan skall du ta det lugnt, särskilt om du dragit kallsupar, förklarar Sjöräddningssällskapet.

– Om du blir liggande i vattnet: spara på energi och skydda luftvägarna till varje pris. Ska du röra dig för att skapa värme – använd benen och inte armarna eftersom blod i armarna kyls snabbare än i benen.

Gör en plan

Därefter är det viktigt att snabbt lista ut vad man kan göra för att ta sig ur vattnet.

– När du lugnat ner dig en aning är det dags att orientera sig och göra upp en plan. Går det att ta sig upp ur vattnet, gör det. Går inte det, sikta på att hålla dig fast i något, bryggan, iskanten eller dylikt.

– Om du bedömer det som att det inte går att simma är det mycket bättre att ligga still och spara på energin än att ”göra ett försök”. Kylan kommer att göra dina rörelser svaga och simningen ineffektiv, vilket kan vara slöseri med livsviktigt energi.

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen

Svenskars internet kan slås ut – ”aldrig hänt tidigare”

2026 03 22

Striderna i Mellanöstern utgör ett direkt hot mot världens internet, eftersom undervattenskablar som förbinder världens datacenter passerar genom farliga områden som Röda havet och Hormuzsundet.

Om dessa kablar skadas kan stora delar av internettrafiken påverkas globalt, rapporterar RBC Ukraine.

Digital infrastruktur i riskzonen

Kriget i Iran har inte bara satt energirutter i riskzonen, utan också hotat en av de viktigaste byggstenarna för globalt internet – undervattenskablarna i Röda havet och Hormuzsundet.

En stor del av all datatrafik mellan Europa, Asien och Afrika passerar genom dessa smala och strategiskt viktiga sjöleder.

Skador på dessa kablar kan omedelbart störa internettrafik, även i Sverige, eftersom en betydande del av vår internationella data passerar genom samma rutter.

– Att stänga ner båda dessa flaskhalsar samtidigt skulle vara ett globalt störande evenemang. Jag känner inte till att det någonsin har hänt tidigare, säger Doug Madory, direktör för internetanalys på Kentik.

Hittills betraktas kablarna i Röda Havet själva inte som direkta mål.

Den största risken är istället att de skadas av misstag eller som en konsekvensskada.

LÄS MER: Anders Borg är säker: ”Två veckor kvar”

Hela samhället drabbas

Enligt en rapport från GlobalConnects om den digitala infrastrukturen i Norden visar det sig tydligt hur snabbt ett avbrott kan slå igenom i flera sektorer.

Vid korta avbrott på upp till fyra timmar påverkas telefoni och internet direkt, men systemen kan ofta återställas snabbt.

Vid avbrott som sträcker sig från ett till sju dygn kan hela samhället påverkas – kommunikation, energi, transporter och finanssektorn kan lamslås.

– Rapporten visar att Sverige behöver se sin digitala infrastruktur på samma sätt som el och vatten. När uppkopplingen faller blir hela samhället mer sårbart, meddelar GlobalConnects.

Svenska förberedelser

Sverige förbereder sig redan för hur ett avbrott i internet kan påverka vardagen, inklusive möjligheten att betala för varor och tjänster.

Riksbanken och aktörer inom betalningsmarknaden har beslutat att införa ett system där det ska vara möjligt att genomföra kortbetalningar offline – utan datakommunikation – för livsnödvändiga varor senast den 1 juli 2026.

Detta för att stärka landets betalningsberedskap vid störningar i det digitala systemet.

LÄS MER: Sverige säger ja till USA – kan medföra ”enorma risker”

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 22

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen