ULF KRISTERSSON: Då har Sverige en ny regering

2022 09 27

Frågan som svenska folket vill ha svar på just nu är "när har Sverige en ny regering på plats?".

Svaret är ett steg närmare nu.

I alla fall om man får tro den som först fått i uppgift att utreda möjligheterna för att bilda regering, nämligen Ulf Kristersson (M).

I samband med riksmötets öppnande idag kunde moderatledaren så smått dela med sig av hur han ser på en framtida regeringsbildning.

Till SVT säger Kristersson att han och kollegorna jobbar på så fort det går för att lösa den kniviga regeringsfrågan.

Inget är klart än

Vi jobbar på så fort som möjligt naturligtvis, men ingenting är klart förrän det är klart, säger han till kanalen.

Under morgondagen ska Kristersson träffa den nyligen omvalda talmannen Andreas Norlén för att sätta ramarna för processen framåt med samtalen med de partier som han tänker sig ka kunna ingå i regeringen.

Ingen deadline

Det finns egentligen ingen tydlig bortre tidsgräns för när Ulf Kristerssons regeringssamtal ska ha lett till konkret resultat.

M-ledaren ser emellertid det inte som något stort problem i sig och betonar att han agerar fort.

Vi gör det här med driv i stegen.

Regeringen ska ”samla” Sverige

En fråga som ligger Kristersson och hans parti i fatet är uppgörelserna med Sverigedemokraterna.

Det vill säga hur Moderaterna ska kunna styra en regering med direkt eller indirekt stöd av SD utan att riskera sin trovärdighet gentemot andra partier, som exempelvis Liberalerna.

Till SVT säger Kristersson att det är självklart att alla som medverkar till den nya regeringens bildande ska ha inflytande. Han betonar samtidigt vikten av att hela svenska folket ska känna respekt och tilltro till den regering han kommer att leda.

Redan under sitt första anförande efter valdagen har lyfte M-ledaren partiets bakgrund som en samlande kraft i politiken:

Vi inte bara heter samlingspartiet, vi är samlingspartiet och nu behöver Sverige precis det, sade han i sitt tal den 12 september.

SD kan bjuda på motstånd

Tidigare idag konstaterade SD:s partiledare Jimmie Åkesson att partiet som han representerar och är riksdagens andra största, har ”förhandlingsmässiga muskler” som de kan använda mot Moderaterna, rapporterar Expressen.

Under gårdagen stod det även klart att SD getts en del nyckelroller i riksdagens arbete, där de fått fyra utskottsordförandeposter liksom fyra som vice ordförande, vilket DN kunde rapportera om.

Imorgon onsdag träffar Ulf Kristersson talmannen för nästa steg i processen med att bilda en regering som samlar Sverige.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Sänker skatten

2024 04 23

Regeringen överväger flera nya skattesänkningar.

Det uppger finansdepartementet på måndagskvällen.

– Inför budgetpropositionen för 2025 är det angeläget att flera skatteförslag kan förberedas genom remittering för att möjliggöra en samlad behandling av skatteförslag med budgeteffekter, framhåller departementet i ett uttalande.

Det handlar bland annat om följande förslag på skattesänkningar:

  • Sänkt skatt på arbetsinkomster
  • Sänkt skatt på pension
  • Sänkt flygskatt

– Inflationsbekämpningen har fungerat. Vi ser nu att inflationen sjunker på bred front och vi förväntas nå inflationsmålet i år. Inför arbetet med budgeten i höst är fokus att bygga ett rikare och tryggare Sverige.

–  Remisserna fokuserar primärt på tre områden, fortsätta stötta hushåll och företag som har det tufft, öka drivkrafterna till sparande och arbete, och att göra det enklare att driva företag i Sverige, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

1 900 kronor

Enligt förslaget om sänkt skatt på arbetsinkomster föreslås det ordinarie jobbskatteavdraget förstärkas med 8,1 miljarder kronor.

Det skulle innebära att skatten i genomsnitt minskar med cirka 1 900 kronor per år för de som omfattas, uppger regeringen.

Pensionskatten föreslås sänkas genom att det förhöjda grundavdraget för personer som fyllt 66 år förstärks med totalt 1,84 miljarder kronor.

– I genomsnitt minskar skatten med ca 1 100 kronor per person och år för de som omfattas av förslaget om förstärkning av det förhöjda grundavdraget, framhåller regeringen.

Flygskatten föreslås sänkas med 39, 162 eller 259 kronor per passagerare – beroende på slutdestination för flygresan. 

SD måste ge grönt ljus

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Det är dock inte säkert att regeringen och Sverigedemokraterna går vidare med samtliga skattesänkningar som föreslås.

Finansminister Elisabeth Svantesson betonar att det ekonomiska läget, reformutrymmet, finansieringsbehovet och överläggningar mellan regeringen och SD kan komma att påverka om förslagen presenteras i höstbudgeten eller inte.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Militären bekräftar – skarp insats vid Gotland

2024 04 22

Under söndagen noterades två kraftiga smällar i Visby på Gotland.

Händelserna väckte stor uppmärksamhet. Tidigt spekulerades det i att Försvarsmakten låg bakom smällarna, men varken Gotlands regemente P18 eller Försvarsmaktens vakthavande kommunikatör kunder bekräfta uppgifterna. Aktörerna uppgav dock att smällarna sannolikt berodde på stridsflygplan som brutit ljudvallen.

Under måndagen går flygvapnet ut med nya uppgifter om smällarna, som var så kraftiga att fönsterrutor började skallra.

Enligt flygvapnets kommunikationschef Louise Levin orsakades smällarna av två stridsflygplan, som genomförde en ”skarp insats”.

– Det var ingen övning utan en skarp insats. Det var en rote Jas 39 Gripen ur vår incidentberedskap som genomförde en incidentinsats, säger hon till tidningen Hela Gotland.

En så kallad rote är benämningen på ett par stridsflygplan som bildar en tät formation.

”Skarp insats”

Under söndagen framkom uppgifter om att smällarna var en del av en pågående militärövning på Gotland.  Louise Levin tillbakavisar uppgifterna.

– Nej, det var en skarp insats, men mer kan jag inte säga, säger flygvapnets kommunikationschef. 

”Ständigt beredda”

Flygvapnet genomför regelbundet insatser för att säkra Sveriges luftrum.

Det finns alltid stridsflygplan redo att lyfta från en bas någonstans i Sverige. Den så kallade incidentberedskapen handlar om att lösa skarpa uppgifter, inom såväl jakt och attack som spaning. Det kan även handla om att identifiera och dokumentera aktiviteter i närområdet, till exempel militära övningar, flygplan eller fartyg.

Efter Rysslands invasion av Ukraina har flygvapnet följt händelseutvecklingen noga.

– Risken för ett väpnat angrepp mot Sverige är på kort sikt fortsatt låg, men vi är ständigt beredda. Vi anpassar beredskapen och ligger alltid steget före vilket ger oss handlingsfrihet att agera vid uppkomna oförutsägbara händelser. Jag känner mig trygg i att vi har en god beredskap i det svenska flygvapnet och Försvarsmakten, säger flygvapenchefen generalmajor Carl-Johan Edström i ett uttalande.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen