ULF KRISTERSSON: Då har Sverige en ny regering

2022 09 27

Frågan som svenska folket vill ha svar på just nu är "när har Sverige en ny regering på plats?".

Svaret är ett steg närmare nu.

I alla fall om man får tro den som först fått i uppgift att utreda möjligheterna för att bilda regering, nämligen Ulf Kristersson (M).

I samband med riksmötets öppnande idag kunde moderatledaren så smått dela med sig av hur han ser på en framtida regeringsbildning.

Till SVT säger Kristersson att han och kollegorna jobbar på så fort det går för att lösa den kniviga regeringsfrågan.

Inget är klart än

Vi jobbar på så fort som möjligt naturligtvis, men ingenting är klart förrän det är klart, säger han till kanalen.

Under morgondagen ska Kristersson träffa den nyligen omvalda talmannen Andreas Norlén för att sätta ramarna för processen framåt med samtalen med de partier som han tänker sig ka kunna ingå i regeringen.

Ingen deadline

Det finns egentligen ingen tydlig bortre tidsgräns för när Ulf Kristerssons regeringssamtal ska ha lett till konkret resultat.

M-ledaren ser emellertid det inte som något stort problem i sig och betonar att han agerar fort.

Vi gör det här med driv i stegen.

Regeringen ska ”samla” Sverige

En fråga som ligger Kristersson och hans parti i fatet är uppgörelserna med Sverigedemokraterna.

Det vill säga hur Moderaterna ska kunna styra en regering med direkt eller indirekt stöd av SD utan att riskera sin trovärdighet gentemot andra partier, som exempelvis Liberalerna.

Till SVT säger Kristersson att det är självklart att alla som medverkar till den nya regeringens bildande ska ha inflytande. Han betonar samtidigt vikten av att hela svenska folket ska känna respekt och tilltro till den regering han kommer att leda.

Redan under sitt första anförande efter valdagen har lyfte M-ledaren partiets bakgrund som en samlande kraft i politiken:

Vi inte bara heter samlingspartiet, vi är samlingspartiet och nu behöver Sverige precis det, sade han i sitt tal den 12 september.

SD kan bjuda på motstånd

Tidigare idag konstaterade SD:s partiledare Jimmie Åkesson att partiet som han representerar och är riksdagens andra största, har ”förhandlingsmässiga muskler” som de kan använda mot Moderaterna, rapporterar Expressen.

Under gårdagen stod det även klart att SD getts en del nyckelroller i riksdagens arbete, där de fått fyra utskottsordförandeposter liksom fyra som vice ordförande, vilket DN kunde rapportera om.

Imorgon onsdag träffar Ulf Kristersson talmannen för nästa steg i processen med att bilda en regering som samlar Sverige.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


26nov25

JUST NU: Jätteras mellan Sverige och USA

2025 11 26

Svensk export till USA störtdyker.

Under april–september har varuexporten sjunkit med hela 17 procent jämfört med samma period förra året, uppger Kommerskollegium i en ny sammanställning.

Främst har exporten minskat inom varugrupperna fordon och fordonsdelar, elektronik och läkemedel. 

Den kraftiga nedgången förklaras av president Trumps nya handelstullar mot EU.

– Det senaste årets handelspolitiska utveckling har varit dramatisk. I dag är USA:s genomsnittliga tullnivå 19 procent mot 2,5 procent i början av året. Tullarna har höjts gradvis men den största höjningen skedde i början av april 2025, då de höjdes i ett steg till 14 procent, säger Mai Ahrne Bojang, utredare på Kommerskollegium.

Högt över EU-snittet

Den svenska exporten till USA har minskat betydligt mer än genomsnittet i EU.

– För EU som helhet är utvecklingen jämfört med 2024 inte lika negativ – 5 procent lägre om man jämför samma perioder, skriver Kommerskollegium.

Amerikanska exporten är högre

USA:s export till Sverige har minskat stadigt sedan Trumps tullar trädde i kraft i april.

Men den amerikanska exporten till Sverige är högre under perioden april–augusti 2025 jämfört med samma period 2024, uppger Kommerskollegium.

LÄS MER: SANKTIONSSMÄLL: Oljeraffinaderi nära ”shutdown”

”Kan leda till färre arbetstillfällen”

Att läkemedelsexporten minskar till USA är dåliga nyheter för flera svenska regioner som är beroende av en stor exportvolym till den amerikanska marknaden. 

Länsförsäkringars chefekonom Alexandra Stråberg har tidigare fastslagit att läkemedelsbranschen är extra känslig för handelsbarriärer på grund av intensiva globala konkurrensförhållanden och komplexa produktions- och distributionskedjor.

– Läkemedelsindustrin kännetecknas av omfattande investeringar i forskning och utveckling, samt regulatoriska krav som gör snabba omställningar svåra. Höga tullar kan snabbt leda till minskad konkurrenskraft och påverka investeringarna negativt, vilket i sin tur kan leda till färre arbetstillfällen i regionen, sade hon i juli.

LÄS OCKSÅ: Trump ändrar sig – pressen släpper för Zelenskyj 

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


26nov25

JUST NU: Lavrov sprider otäck lögn om Finland

2025 11 26

Att anklaga sina motståndare för att vara nazister är en av de mest centrala delarna i den ryska propagandan.

Kreml har genomgående, felaktigt, beskrivit Ukraina som en “naziststat” och påstår att den ukrainska regeringen och dess försvarsmakter är infiltrerade av nynazister.

Den ryska regeringen har också återkommande försökt motivera sitt krig i Ukraina med att landet ska “avnazifieras”.

Nu går Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov ut med en liknande anklagelse mot Finland.

– Finlands långa decennier av neutralitet har inte tystat de strömningar som bottnar sig i den finska statens nazistiska förflutna, säger Lavrov enligt den finska tidningen Iltalehti.

Det hätska utspelet liknar den retorik som Kreml dundrade ut mot Ukraina innan den fullskaliga invasionen inleddes i februari 2022.   

Ren lögn

Påståendet om att Finland har ett nazistiskt förflutet är en ren lögn.

Finland har aldrig styrts av ett nazistiskt parti och har – till skillnad från Ryssland – varit en fullvärdig demokrati i över 100 år.  

Efter att ha blivit invaderade av Sovjetunionen 1939 samarbetade Finland med Nazityskland under fortsättningskriget 1941–1944. Landets ambition var att återta finländskt territorium som Sovjetunion erövrat under vinterkriget 1939.

Samarbetet med Nazityskland var strikt militärt och inte ideologiskt.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 970 kilometer från Ukraina

Har ökat

Kremls propaganda mot Finland har ökat efter landets inträde i Nato och den ryska invasionen av Ukraina.

– Typiska påståenden är att framställa Finland som ett "fascistisk" och "rysshatande" land. Genom att sprida oro över riskerna för krigsupptrappning vill Ryssland undergräva Finlands engagemang för att stödja Ukraina, rapporterar Iltalehti.

LÄS OCKSÅ: ILSKA MOT NATOCHEFEN: ”Vi har gjort allt – i 30 år”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen