ULF KRISTERSSON: Då har Sverige en ny regering

2022 09 27

Svaret är ett steg närmare nu.

I alla fall om man får tro den som först fått i uppgift att utreda möjligheterna för att bilda regering, nämligen Ulf Kristersson (M).

I samband med riksmötets öppnande idag kunde moderatledaren så smått dela med sig av hur han ser på en framtida regeringsbildning.

Till SVT säger Kristersson att han och kollegorna jobbar på så fort det går för att lösa den kniviga regeringsfrågan.

Inget är klart än

– Vi jobbar på så fort som möjligt naturligtvis, men ingenting är klart förrän det är klart, säger han till kanalen.

Under morgondagen ska Kristersson träffa den nyligen omvalda talmannen Andreas Norlén för att sätta ramarna för processen framåt med samtalen med de partier som han tänker sig ka kunna ingå i regeringen.

Ingen deadline

Det finns egentligen ingen tydlig bortre tidsgräns för när Ulf Kristerssons regeringssamtal ska ha lett till konkret resultat.

M-ledaren ser emellertid det inte som något stort problem i sig och betonar att han agerar fort.

– Vi gör det här med driv i stegen.

Regeringen ska ”samla” Sverige

En fråga som ligger Kristersson och hans parti i fatet är uppgörelserna med Sverigedemokraterna.

Det vill säga hur Moderaterna ska kunna styra en regering med direkt eller indirekt stöd av SD utan att riskera sin trovärdighet gentemot andra partier, som exempelvis Liberalerna.

Till SVT säger Kristersson att det är självklart att alla som medverkar till den nya regeringens bildande ska ha inflytande. Han betonar samtidigt vikten av att hela svenska folket ska känna respekt och tilltro till den regering han kommer att leda.

Redan under sitt första anförande efter valdagen har lyfte M-ledaren partiets bakgrund som en samlande kraft i politiken:

– Vi inte bara heter samlingspartiet, vi är samlingspartiet och nu behöver Sverige precis det, sade han i sitt tal den 12 september.

SD kan bjuda på motstånd

Tidigare idag konstaterade SD:s partiledare Jimmie Åkesson att partiet som han representerar och är riksdagens andra största, har ”förhandlingsmässiga muskler” som de kan använda mot Moderaterna, rapporterar Expressen.

Under gårdagen stod det även klart att SD getts en del nyckelroller i riksdagens arbete, där de fått fyra utskottsordförandeposter liksom fyra som vice ordförande, vilket DN kunde rapportera om.

Imorgon onsdag träffar Ulf Kristersson talmannen för nästa steg i processen med att bilda en regering som samlar Sverige.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen