Ukrainska folket säger ja – till omstridd lösning

2024 12 11

En stor majoritet av ukrainarna säger ja till en omdiskuterad lösning.

Ukraina drömmer inte bara om fred, utan också om ett Natomedlemskap för att landet ska kunna känna sig säkert under lång tid framöver.

En stor majoritet av det ukrainska folket är redo att acceptera en så kallad ”västtysk” modell för att få gå med i Nato.

Hela 70.3 procent av ukrainarna stödjer en sådan lösning, enligt en undersökning från New Europe Center, rapporterar Kyiv Independent.

”Västtysk” modell för Natointräde

Enligt förslaget skulle Ukraina alltså bli medlem i Nato på villkor som påminner om hur Västtysklands Natomedlemskap var utformat under Kalla kriget, när landet var separerat från Östtyskland.

Ett sådant Natointräde skulle innebära att hela Ukraina blir Natomedlem i formell mening, men de av Ryssland ockuperade territorierna skulle inte omfattas av alliansens försvarssamarbete förrän de blivit befriade från Ryssland.

Västtyskland gick med i Nato 1955, medan de östtyska territorierna ingick i försvarsalliansen först efter Tysklands återförening 1990.

Attityden förändras

Ukrainas situation på slagfältet är svår, vilket också återspeglar sig i den nya opinionsmätningen, enligt New Europe Center.

Det ukrainska folket är starkt misstroende mot Ryssland och generellt sett ovilliga att göra eftergifter. Men det är ändå fler som är redo att kompromissa nu jämfört med förra året, rapporterar tidningen.

Ukrainarna vill dock ha säkerhetsgarantier från väst för att över huvud taget kunna tänka sig en vapenvila. Många är rädda att en vapenvila bara skulle innebära att Ryssland får chansen att återhämta sig för att kunna inleda en ny fas av kriget.

64,1 procent av ukrainarna tror inte att samtal med Ryssland är någon bra idé – såvida man inte får säkerhetsgarantier från väst.

30 procent uppger dock att de vill se förutsättningslösa förhandlingar, enligt undersökningen.

Zelenskyj öppnar för lösningen

När det gäller den ”västtyska” lösningen på Natofrågan har även president Volodymyr Zelenskyj sagt att om Ukraina går med i Nato, kan det hända att försvarsalliansens artikel 5 inte kommer att tillämpas i omstridda territorier.

Det beskedet gav Zelenskyj den 1 december, efter att tidigare ha avfärdat lösningar som innebär att Ukraina tvingas till kompromisser av det slaget.

LÄS OCKSÅ: Så kan Ukraina bli Natomedlem – till ett högt pris

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Nytt vägmärke i Sverige – 2 000 i böter om du blir påkommen

2026 07 21

Allt fler bilister har behövt bekanta sig med ett nytt vägmärke.

Märket har hittills gått så mycket under radarn att många sannolikt inte hunnit lära sig vad det betyder.

Och det riskerar att bli en dyr historia.

Se en bild på vägmärket längre ned i artikeln.

Cykelgator

Det var i slutet av 2020 som Transportstyrelsen först meddelade att ett nytt vägmärke med namnet cykelgata var på gång. Tanken var att skyltar så småningom skulle upp i städer över hela landet.

Vägmärket föreställer en stor cykel med en bil bakom sig. Det infördes efter att den dåvarande S-regeringen hade gjort det möjligt för kommuner att reglera gator som cykelgator. Syftet var att främja cykling och få fler att börja använda just cykel som färdmedel.

– Cykelgator är tänkt att kunna anges på mindre lokalgator där många cyklar för att tydligare visa att just cykling är ett prioriterat transportsätt på den gatan framför exempelvis motorfordonstrafik, sade Niclas Nilsson, utredare på Transportstyrelsen, vid tillfället.

Cykelgata, Sveriges nyaste vägmärke. Foto: Transportstyrelsen.

Andra läser: Ica fyller hyllorna med samma märke – kunder missnöjda

Då får du böter

En annan bakgrund till vägmärkets intåg var att möjligheten att bygga cykelbanor eller cykelfält i städernas centrala delar ofta är begränsad. Då hänvisas cyklister till blandtrafik, vilket inte är helt riskfritt.

När det nya märket nu etablerar sig gäller det för bilister att se upp. Som bilförare har du nämligen väjningsplikt mot andra fordon, däribland cyklar, på cykelgatan. Blir du påkommen med att inte följa väjningsplikten väntar 2 000 kronor i böter.

Dessutom råder en maxhastighet på 30 kilometer i timmen.

– En förare av ett motordrivet fordon ska anpassa hastigheten till cykeltrafiken, framhåller Transportstyrelsen.

I övrigt gäller följande på en cykelgata:

Den högsta tillåtna hastigheten märks ut med vägmärke.
Fordon får inte parkeras på någon annan plats än särskilt anordnade parkeringsplatser.
En förare har också väjningsplikt mot varje fordon vars kurs skär den egna kursen när föraren kommer in på en väg från en cykelgata.

Källa: Transportstyrelsen

Andra läser: Svenska bensinpriser bland Europas lägsta

Foto: K. Eliasson

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Putin överger Ryssland – stödjer en enda stad

2026 07 21

En enda stad i Ryssland prioriteras.

Efter en våg av attacker mot ryska oljeraffinaderier uppges Kreml ha styrt om bränsleleveranser.

Detta för att skydda en enda stad från brist – medan andra delar av landet drabbas av allt större problem, rapporterar Reuters.

Bränsle skickas till Moskva

Ryssland ska enligt uppgifter ha börjat prioritera huvudstaden Moskva när bränslebristen breder ut sig i landet.

Enligt Reuters har Kreml styrt om bensinleveranser från bland annat Uralområdet och Sibirien för att säkra tillgången i Moskva-regionen.

Moskva-regionen är hem för omkring 22 miljoner människor – mer än en sjättedel av Rysslands befolkning.

Samtidigt ska Ryssland ha ökat importen av bränsle från Belarus och även börjat köpa bensin från Indien för att stabilisera marknaden.

En källa inom oljeindustrin uppger till Reuters att bränsle nu transporteras till huvudstaden från Achinsk-raffinaderiet i Krasnojarsk-regionen.

– Marknadsaktörer uppskattar att flera hundratusen ton extra bensin har styrts om till Moskva från andra delar av landet, skriver RBC Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Hemligt möte mellan Ryssland och Tyskland

Lämnas med bränslebrist

Samtidigt som Moskvas situation har förbättrats uppges flera ryska regioner fortfarande kämpa med omfattande bränsleproblem.

Bristen har påverkat områden i samtliga Rysslands elva tidszoner sedan maj, efter att Ukraina intensifierat sina attacker mot ryska oljeraffinaderier.

Syftet med attackerna uppges vara att försvaga Rysslands militära kapacitet genom att slå mot landets energiförsörjning.

Enligt industrikällor låg den ryska bensinproduktionen i början av juli på omkring 65 procent av den normala säsongsefterfrågan.

Problemen blev särskilt tydliga efter en attack mot Moskvas oljeraffinaderi i mitten av juni.

Då bildades långa köer vid bensinstationer i huvudstaden och många bilister hade svårt att hitta bränsle.

Kritik mot Kremls prioritering

– Vice premiärminister Alexander Novak sade på tisdagen att Rysslands inhemska bränslemarknad delvis har stabiliserats, även om situationen fortfarande är svår i vissa regioner, skriver Reuters.

De största problemen rapporteras från den ryskockuperade Krymhalvön.

Där har myndigheter infört bränsleransonering och begränsat delar av samhällslivet.

LÄS MER: Rysslands säkerhetstjänst under attack

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen