Ukrainska folket säger ja – till omstridd lösning

2024 12 11

En stor majoritet av ukrainarna säger ja till en omdiskuterad lösning.

Ukraina drömmer inte bara om fred, utan också om ett Natomedlemskap för att landet ska kunna känna sig säkert under lång tid framöver.

En stor majoritet av det ukrainska folket är redo att acceptera en så kallad ”västtysk” modell för att få gå med i Nato.

Hela 70.3 procent av ukrainarna stödjer en sådan lösning, enligt en undersökning från New Europe Center, rapporterar Kyiv Independent.

”Västtysk” modell för Natointräde

Enligt förslaget skulle Ukraina alltså bli medlem i Nato på villkor som påminner om hur Västtysklands Natomedlemskap var utformat under Kalla kriget, när landet var separerat från Östtyskland.

Ett sådant Natointräde skulle innebära att hela Ukraina blir Natomedlem i formell mening, men de av Ryssland ockuperade territorierna skulle inte omfattas av alliansens försvarssamarbete förrän de blivit befriade från Ryssland.

Västtyskland gick med i Nato 1955, medan de östtyska territorierna ingick i försvarsalliansen först efter Tysklands återförening 1990.

Attityden förändras

Ukrainas situation på slagfältet är svår, vilket också återspeglar sig i den nya opinionsmätningen, enligt New Europe Center.

Det ukrainska folket är starkt misstroende mot Ryssland och generellt sett ovilliga att göra eftergifter. Men det är ändå fler som är redo att kompromissa nu jämfört med förra året, rapporterar tidningen.

Ukrainarna vill dock ha säkerhetsgarantier från väst för att över huvud taget kunna tänka sig en vapenvila. Många är rädda att en vapenvila bara skulle innebära att Ryssland får chansen att återhämta sig för att kunna inleda en ny fas av kriget.

64,1 procent av ukrainarna tror inte att samtal med Ryssland är någon bra idé – såvida man inte får säkerhetsgarantier från väst.

30 procent uppger dock att de vill se förutsättningslösa förhandlingar, enligt undersökningen.

Zelenskyj öppnar för lösningen

När det gäller den ”västtyska” lösningen på Natofrågan har även president Volodymyr Zelenskyj sagt att om Ukraina går med i Nato, kan det hända att försvarsalliansens artikel 5 inte kommer att tillämpas i omstridda territorier.

Det beskedet gav Zelenskyj den 1 december, efter att tidigare ha avfärdat lösningar som innebär att Ukraina tvingas till kompromisser av det slaget.

LÄS OCKSÅ: Så kan Ukraina bli Natomedlem – till ett högt pris

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Jättesmäll för Donald Trump

2025 05 29

Donald Trumps tullar från den beryktade "befrielsedagen" stoppas.

En domstol sätter stopp för nästan alla handelstullar som den amerikanska presidenten gav besked om tidigare under våren.

Det beskedet kommer natten till torsdagen, rapporterar amerikanska medier.

– En federal domstol beslutade på onsdagen att president Trump överskred sin befogenhet att införa omfattande tullar som har höjt importkostnaderna för allt från jätteföretag till vanliga amerikaner, framhåller CNN.

Enormt bakslag

Beslutet gäller de 30 procentiga tullarna mot Kina. Även de tullarna på 25 procent gentemot vissa varor från Mexico och Kina samt de tioprocentiga tullarna mot resten av världen stoppas.

Domstolens besked beskrivs som en jättesmäll för Trump.

När tullarna presenterades av presidenten i april kallades dagen för “befrielsedagen”. Att höja tullarna var också ett av Trumps mest centrala vallöften.

– Detta är en av de viktigaste dagarna, enligt min mening, i amerikansk historia, sade republikanen i ett tal vid tillfället.

Ingen rätt till nödläge

Tullar som inte omfattas av domstolens beslut är de på stål, fordon och aluminium.

Enligt domstolen, som består av tre domare vid US Court of International Trade, hade inte Trump rätt att utlysa nödläge med hänvisning till handelsunderskottet.

Det var just av det skälet som presidenten kunde införa tullarna utan att gå via kongressen.

Kommer överklaga

Vita huset har redan överklagat domslutet.

– Det är inte upp till icke-valda domare att avgöra hur man ska hantera en nationell nödsituation på rätt sätt. President Trump lovade att sätta Amerika först, och administrationen är fast besluten att använda alla mekanismer inom den verkställande makten för att hantera denna kris och återställa amerikansk storhet, säger Vita husets talesperson Kush Desai i en kommentar enligt CNN.

Donald Trump har hittills inte gjort något officiellt uttalande.

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen

Ryssland kallar till krismöte – begär hjälp från omvärlden

2025 05 28

Ryssland har begärt ett omedelbart möte i FN:s säkerhetsråd.

Anledningen är anmärkningsvärd.

Kravet kommer från Dmitrij Poljanskij, Rysslands representant i FN. Det lämnas in på grund av att Ryssland påstår sig tro att Ukraina med hjälp av Europa försöker förstöra fredssamtalen, rapporterar den statliga ryska nyhetsbyrån Tass.

Nu fruktar ryssarna för sin säkerhet och vill genom FN ha hjälp från omvärlden.

"Hot mot globala freden"

“Krismötet” beskrivs som ett svar på att “de europeiska sponsorerna av Kyivregimen”, som Poljanskij uttrycker det, på torsdagen sammankallat FN till ett möte om den humanitära situationen i Ukraina.

– Vi beslutade att svara och har begärt ett möte om hoten mot global fred och säkerhet, på grund av agerandet från vissa europeiska stater i deras motstånd mot försöken att hitta en lösning på Ukrainakrisen, framhäver Poljanskij på Telegram och tillägger:

– Tålamodet hos våra fiender i FN, som håller andan i väntan på resultatet av förhandlingarna i Istanbul och president Trumps reaktion på dem, har tagit slut.

Enligt den ryska diplomaten är det viktigt för “fienderna” att hålla frågan om Ukraina vid liv.

Men världens länder borde istället skifta fokus, enligt ryssarna.

– Detta sker trots att de kanske inte anar tonläget i den nya amerikanska administrationen, hävdar Tass.

Putin avvisar konsekvent vapenvila

Trots att Ryssland påstår att Europa äventyrar ett slut på kriget är det i själva verket Kreml som, under flera månaders tid, avvisat en vapenvila.

Både Ukraina och USA är överens om en villkorslös vapenvila på 30 dagar. Ryssland har förkastat förslaget och  påstått att “grundorsakerna till kriget” först måste lösas.

Kreml syftar bland annat på kraven om att Ukraina inte får gå med i Nato och att fem ukrainska regioner ska erkännas som ryska.

Ukraina har liksom EU förkastat de ryska territoriella kraven.

Nästan hela FN är emot kriget

FN har i massiv skala motsatt sig det ryska ockupationskriget mot Ukraina.

I oktober 2022 fördömde 143 av medlemsländerna annekteringen av fyra ukrainska regioner. Enbart fem länder, inklusive Ryssland, gav grönt ljus.

För tre månader sedan, på dagen tre år efter invasionen, antogs en ny FN-resolution som kräver att Ryssland omedelbart drar sig tillbaka från Ukraina.

Resultatet blev 93 röster för och 18 emot. Till de senare hörde både Ryssland – och USA. 

– Inte bara anmärkningsvärt, det är skamligt, sade tidigare statsminister Carl Bildt till SR efter att USA röstat med Ryssland.

Senare antogs en ny Ukrainaresolution, framtagen av USA, där det inte nämndes att det var Ryssland som startade kriget. Inte heller Ukrainas territoriella rättigheter eller ett fördömande av Ryssland nämndes i resolutionen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen