Ukrainas president tackar Sveriges statsminister för militärt stöd

2022 02 25

Mitt under brinnande krig tackar nu Ukrainas ledare statsminister Magdalena Andersson för Sveriges insatser.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky kämpar för sitt land som utsätts för ett brutalt och grymt krig av Rysslands diktator.

Presidenten tackar

Ukraina har om och om igen uttryckt desperata rop på hjälp till omvärlden och vädjat om allt ifrån humanitär hjälp till militär utrustning. Och nu går presidenten ut med ett stort tack till Sverige.

Tacksam till Sveriges premiärminister

– Sverige förser [med] militär, teknisk, humanitär assistans till Ukraina. Tacksam till Sveriges premiärminister för hennes effektiva stöd. Bygger en anti-Putin koalition tillsammans! meddelar Ukrainas president Volodymyr Zelensky på Twitter.

Sverige jättestor givare

Sverige är en av världens främsta givare till Ukraina och såväl Socialdemokraternas tidigare utrikesminister Margot Wallström som Moderaternas tidigare utrikesminister Carl Bildt betonade många gånger under sina ministerperioder Sveriges viktiga band med Ukraina.

Bidragit med 341 miljoner

– Sverige är en av de största bilaterala givarna till Ukraina. Sverige har sedan 2014 bidragit med 341 miljoner kronor i humanitärt bistånd till Ukraina, framhåller regeringen.

Sveriges biståndsstrategi

– Regeringens nya biståndsstrategi för reformsamarbete med Östeuropa som beslutades 2021, där Ukraina är största mottagarland, omfattar cirka 260 miljoner kronor till Ukraina årligen i sju år. Stödet fokuserar på demokrati och mänskliga rättigheter, ekonomisk utveckling samt klimat och miljö.

– Ett ökat fokus läggs också på konfliktfrågor. Att bygga motståndskraft även mot andra former av antidemokratisk påverkan, inte minst genom stöd för yttrandefrihet och fri och oberoende media, är också prioriterat, betonar S-regeringen på regeringens webbsida.

Ytterligare 20 miljoner

Och i veckan beslutade Sveriges regering att bidra med ytterligare 20 miljoner kronor till Internationella Rödakorskommitténs (ICRC) humanitära arbete i Ukraina. Internationella Rödakorskommittén har en unik roll i den humanitära responsen i Ukraina och har tillträde till hjälpbehövande i hela landet. ICRC:s verksamhet bidrar till att rädda liv och lindra nöd i form av mat, hygienartiklar och medicin, förklarar utrikesdepartementet.

Brott mot folkrätten

– Det är en oroande utveckling som vi bevittnar i Ukraina. De humanitära behoven är redan stora efter åtta år av konflikt. Rysslands erkännande av delar av Donetsk och Luhansk län som självständiga stater utgör ett tydligt brott mot folkrätten och ytterligare en kränkning av Ukrainas suveränitet och territoriella integritet, säger biståndsminister Matilda Ernkrans (S).

Ger extra stöd

– Denna utvidgade eskalering av konflikten riskerar att öka de humanitära behoven ytterligare och att allt fler människor kommer att behöva livräddande insatser. Den Internationella Rödakorskommitténs humanitära respons i Ukraina räddar liv och lindrar nöd och därför har regeringen i dag beslutat om extra stöd, säger Matilda Ernkrans.

Röda Korset

Sverige har ett flerårigt avtal om kärnstöd till ICRC för 2022–2025 om 660 miljoner kronor. För 2022 har regeringen redan beslutat om 165 miljoner kronor. Med dagens beslut ökar regeringen det svenska stödet för 2022 med ytterligare 20 miljoner kronor till ICRC till stöd för människor i behov av skydd och humanitär assistans i Ukraina.

Vatten och läkemedel

Sverige bidrar därmed till att ICRC på ett snabbt och flexibelt sätt kan bistå med både skydd och livräddande insatser som vatten, mat och läkemedel, betonar utrikesdepartementet.

Foto: Presidential Office of Ukraine resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: ”11 kronor helt uppåt väggarna” – bråk om euro i Sverige

2025 12 01

En rad experter vill införa euro i Sverige.

I professor Lars Calmfors nya rapport ”Dags för euron?” uttalar sig 14 olika experter om ett eventuellt svenskt eurointräde.

Calmfors själv har ändrat sig i frågan och är numera för att införa euro.

Han får medhåll från tidigare riksbankschefen Stefan Ingves.

Men den föreslagna växelkursen väcker reaktioner.

”Anslutningskurs på 11 kronor”

Stefan Ingves menar att Sverige kan gå med i euron till en anslutningskurs på 11 kronor, rapporterar DI.

– Om vi går med i dag är en kurs på 11 kronor per euro lämplig. Den ska sedan hållas under två år med ett spann på 2,25 procent upp eller ned, säger Stefan Ingves, enligt tidningen.

Men uttalandet väcker reaktioner.

SEB:s seniorekonom Robert Bergqvist är starkt kritisk till den växelkurs som Ingves ser som rimlig.

– Känns helt uppåt väggarna fel att kronan bör få anslutningskurs mot euron på 11 kronor vid ett ev. framtida eurobeslut!, skriver Bergqvist på X.

LÄS OCKSÅ: Kängan till Europa - "Har inget att säga till om"

”Förefaller heltokig”

Bergqvist medger att han inte har fördjupat sig i Ingves argumentation.

Men han tycker ändå att den föreslagna anslutningskursen verkar ”heltokig”.

– Erkänner: har inte läst Stefan Ingves bevekelsegrunder för denna slutsats (enbart Di-artikel) men nivån förefaller heltokig utifrån en fundamental analys, skriver Robert Bergqvist i inlägget.

En euro kostar idag 10,98 kronor.

Rapporten ”Dags för euron?” är finansierad av Stiftelsen Fritt Näringsliv, och har 14 medförfattare med professor Lars Calmfors i spetsen.

Alla delförfattare är dock inte för en svensk euroanslutning.

Exempelvis anser ekonomiprofessor Karl Walentin att fördelarna med en självständig Riksbank och en egen valuta överväger.

”Skydda kronan i grundlagen”

På senare tid har det höjts flera röster för att Sverige bör införa euron som valuta.

Samtidigt är det också många som säger nej.

I somras argumenterade SD-företrädarna Oscar Sjöstedt, Michael Rubbestad och Fredrik Lindahl för att kronan rent av bör skyddas i grundlagen.

– Ett svenskt skifte från kronan till euron vore ett historiskt misstag, som riskerar att kosta ekonomiskt självbestämmande. Därför bör kronan skyddas i grundlagen, skrev SD-topparna i en debattartikel i SvD.

LÄS OCKSÅ: Valuta störtdyker

Foto: M. Spiske

Text: Redaktionen

JUST NU: Mardrömsuppgifter för Trump-administrationen

2025 12 01

Ukrainakriget ser ut att kunna bli mycket tufft att lösa för Trump.

Trump-administrationen har som bekant sedan Donald Trump installerades försökt få till stånd ett fredsavtal mellan Ryssland och Ukraina.

Det har ännu inte resulterat i några konkreta framgångar – men de senaste veckorna har positiva signaler kommit från både USA och Ukraina.

Samtidigt kommer nya uppgifter på måndagseftermiddagen som pekar på att Ukrainakriget kan bli mycket tufft för Trump-administrationen att lösa.

Mardrömsuppgifter

Vladimir Putin har ställt som krav att Ukraina ska dra sig tillbaka från Donbass-regionen.

Men på måndagseftermiddagen kommer uppgifter om att Ukraina vägrar göra det.

Vid fredssamtal i Florida gjorde den ukrainska sidan det tydligt för amerikanerna att “diskussionen om territorier måste börja från den nuvarande kontaktlinjen”, uppger RBC Ukraine.

“Vad ska vi göra då?”

Så här låter det från en källa med insyn i samtalen:

– Viljan att lyssna på våra argument från amerikanernas sida finns där. En annan fråga är att de ständigt säger: "Okej, ni kanske har 100 procent rätt, men det finns en annan sida, och den kräver det här och det här. Vi som medlare måste se till att ni når ett fredsavtal. Ni kan förklara er ståndpunkt hur logiskt ni vill, men om den andra sidan säger "nej" – vad ska vi göra då"?

Vladimir Putin har flera gånger gjort det tydligt att han kräver att ukrainarna drar sig tillbaka från Donbass, och uppgifterna om att Ukraina vägrar göra det väntas försvåra fredsprocessen.

Läs mer: Nato: ”Vi kanske kommer bli mer aggressiva”

Inte bara få slut på kriget

USA:s utrikesminister Marco Rubio uppgav under gårdagen att den USA-föreslagna fredsplanen inte bara handlar om att avsluta kriget.

Den syftar enligt honom även till att säkerställa Ukrainas oberoende, suveränitet och ekonomiska utveckling, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

“Mycket arbete kvar”

ISW förklarar.

– Rubio uppgav att fredsplanen inte bara måste avsluta kriget, utan också säkra Ukrainas framtid och ”långsiktiga välstånd”, uppger tankesmedjan.

– Rubio sade att det amerikansk-ukrainska mötet var ”mycket produktivt” och uttryckte optimism angående framstegen i fredsförhandlingarna, men sade att det fortfarande återstår ”mycket arbete att göra”.

Läs mer: Kraftigt ras på bilmarknaden

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen