Ukrainas president tackar Sveriges statsminister för militärt stöd

2022 02 25

Mitt under brinnande krig tackar nu Ukrainas ledare statsminister Magdalena Andersson för Sveriges insatser.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky kämpar för sitt land som utsätts för ett brutalt och grymt krig av Rysslands diktator.

Presidenten tackar

Ukraina har om och om igen uttryckt desperata rop på hjälp till omvärlden och vädjat om allt ifrån humanitär hjälp till militär utrustning. Och nu går presidenten ut med ett stort tack till Sverige.

Tacksam till Sveriges premiärminister

– Sverige förser [med] militär, teknisk,  humanitär assistans till Ukraina. Tacksam till Sveriges premiärminister för hennes effektiva stöd. Bygger en anti-Putin koalition tillsammans! meddelar Ukrainas president Volodymyr Zelensky på Twitter.

Sverige jättestor givare

Sverige är en av världens främsta givare till Ukraina och såväl Socialdemokraternas tidigare utrikesminister Margot Wallström som Moderaternas tidigare utrikesminister Carl Bildt betonade många gånger under sina ministerperioder Sveriges viktiga band med Ukraina.

Bidragit med 341 miljoner

– Sverige är en av de största bilaterala givarna till Ukraina. Sverige har sedan 2014 bidragit med 341 miljoner kronor i humanitärt bistånd till Ukraina, framhåller regeringen.

Sveriges biståndsstrategi

– Regeringens nya biståndsstrategi för reformsamarbete med Östeuropa som beslutades 2021, där Ukraina är största mottagarland, omfattar cirka 260 miljoner kronor till Ukraina årligen i sju år. Stödet fokuserar på demokrati och mänskliga rättigheter, ekonomisk utveckling samt klimat och miljö.

– Ett ökat fokus läggs också på konfliktfrågor. Att bygga motståndskraft även mot andra former av antidemokratisk påverkan, inte minst genom stöd för yttrandefrihet och fri och oberoende media, är också prioriterat, betonar S-regeringen på regeringens webbsida.

Ytterligare 20 miljoner

Och i veckan beslutade Sveriges regering att bidra med ytterligare 20 miljoner kronor till Internationella Rödakorskommitténs (ICRC) humanitära arbete i Ukraina. Internationella Rödakorskommittén har en unik roll i den humanitära responsen i Ukraina och har tillträde till hjälpbehövande i hela landet. ICRC:s verksamhet bidrar till att rädda liv och lindra nöd i form av mat, hygienartiklar och medicin, förklarar utrikesdepartementet.

Brott mot folkrätten

– Det är en oroande utveckling som vi bevittnar i Ukraina. De humanitära behoven är redan stora efter åtta år av konflikt. Rysslands erkännande av delar av Donetsk och Luhansk län som självständiga stater utgör ett tydligt brott mot folkrätten och ytterligare en kränkning av Ukrainas suveränitet och territoriella integritet, säger biståndsminister Matilda Ernkrans (S).

Ger extra stöd

– Denna utvidgade eskalering av konflikten riskerar att öka de humanitära behoven ytterligare och att allt fler människor kommer att behöva livräddande insatser. Den Internationella Rödakorskommitténs humanitära respons i Ukraina räddar liv och lindrar nöd och därför har regeringen i dag beslutat om extra stöd, säger Matilda Ernkrans.

Röda Korset

Sverige har ett flerårigt avtal om kärnstöd till ICRC för 2022–2025 om 660 miljoner kronor. För 2022 har regeringen redan beslutat om 165 miljoner kronor. Med dagens beslut ökar regeringen det svenska stödet för 2022 med ytterligare 20 miljoner kronor till ICRC till stöd för människor i behov av skydd och humanitär assistans i Ukraina.

Vatten och läkemedel

Sverige bidrar därmed till att ICRC på ett snabbt och flexibelt sätt kan bistå med både skydd och livräddande insatser som vatten, mat och läkemedel, betonar utrikesdepartementet.

Foto: Presidential  Office of Ukraine resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen