Ukrainas inrikesminister är död

2023 01 18

En helikopter har störtat i utkanten av Ukrainas huvudstad Kyiv.

Helikoptern kraschade vid en förskola i staden Brorvary i Kyivregionen, rapporterar Reuters.

Minst 18 personer har omkommit, enligt preliminära uppgifter. Två av personerna uppges vara barn.

Inrikesministern är död

En av de som har dött är Ukrainas inrikesminister Denys Monastyrskyj, uppger Reuters med hänvisning till ett uttalande av Ukrainas rikspolischef Ihor Klymenko.

Även vice inrikesministern och statssekreteraren på inrikesdepartementet uppges ha omkommit.

– I morse den 18 januari kraschade en statlig helikopter i Brovary.  Totalt har 16 personer dött, inklusive två barn. Av dessa personer var nio ombord på helikoptern, skriver Ihor Klymenko i ett inlägg på Facebook.

Klymenko bekräftar även uppgifterna om att inrikesministern, vice inrikesministern och statssekreteraren omkommit i olyckan.

– Ledningen för inrikesdepartementet dog i kraschen, skriver han på Facebook. 

En omfattande räddningsinsats pågår. 

– Samtliga tillgängliga enheter från relevanta och specialiserade tjänster är på plats. Utredningen av händelsen fortsätter, framhåller polischefen.

Lutar åt en olycka

Omständigheterna kring kraschen är oklara.

Bengt Norborg, utrikesreporter på SVT, är på plats i östra Ukraina. Han berättar att det mest pekar på att det rör sig om en olycka. 

– Kanske kan man så här i efterhand tänka: varför åker så många av de närmaste i samma helikopter och riskerar att en sådan här sak kan hända, säger Bengt Norborg till tv-kanalen. 

Flera får vård

Flera personer har även skadats och vårdas i skrivande stund på sjukhus. 

Totalt behöver 22 personer vård. Tio av dem är barn.

Bostadshus i närheten

Enligt Reuters finns det även bostadshus i närheten av platsen för olyckan.

 Kyrylo Tymosjenko vid presidentstaben framhåller att rapporterna om antalet skadade och döda fortsätter att öka.

– Antalet rapporter om offer i Brovary ökar, skriver han på Telegram.

Har evakuerats

Oleksiy Kuleba, chef för Kyivs regionala militärförvaltning, bekräftar att samtliga barn har evakuerats från förskolan.

– Vid tidpunkten för tragedin fanns det personal och barn på förskolan. För tillfället är alla evakuerade, säger han enligt CNN.

Han tillägger att ambulans och polis befinner sig på platsen.  

Centerpartiets Annie Lööf kommenterar onsdagen krasch i ett inlägg på Twitter.  

– Ännu en dag med fruktansvärda nyheter från Ukraina, där minst 16 personer omkommit, varav två är barn. Även Ukrainas inrikesminister och andra politiska tjänstemän har omkommit. Mina tankar är idag särskilt hos det ukrainska folket, skriver hon.  

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen