Ukraina slår mot Ryssland – Kreml förlorar 100 miljarder

2025 06 22

Ukraina fortsätter att rikta attacker mot rysk mark.

Det handlar då bland annat om drönarattacker mot militära mål – men även mot oljeindustrin som finansierar den ryska krigsmaskinen.

Nu uppger Ukraina att landets attacker mot Ryssland kostar enorma summor pengar för Kreml.

Det rapporterar Kyiv Independent.

100 miljarder kronor

Ukrainska attacker djupt inne på ryskt territorium mellan januari och maj har kostat Ryssland över 10 miljarder dollar, varav 1,3 miljarder dollar i direkta skador på industrianläggningar och infrastruktur.

Det motsvarar ungefär 100 miljarder svenska kronor.

Beskedet kommer direkt från Ukrainas överbefälhavare Oleksandr Syrskyj.

“Är effektiva”

Attackerna riktar sig mot Rysslands oljeraffineringssektor, bränsle- och smörjmedelsanläggningar, energi- och transportstöd samt strategiska kommunikationslinjer.

– Kom ihåg att den ryska sidan under förhandlingarna angav ett stopp för attackerna mot oljeraffineringsindustrin som ett av villkoren, säger Syrskyj.

– Detta visar att våra attacker verkligen är effektiva. Naturligtvis kommer vi att fortsätta attackera djupt inne på ryskt territorium. Vi kommer att öka omfattningen och djupet.

Satsar på Shahed

Samtidigt fortsätter även Ryssland med de omfattande drönarattackerna mot ukrainsk mark.

De fortsätter att investera i de iranska Shahed-drönarna.

Det rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Har ökat

Ryssland fortsätter att använda moderniserade Shahed-drönare, utöka kapaciteten för inhemsk drönarproduktion och utveckla nya taktiker för långdistansangrepp.

– Den ukrainska experten på elektronisk och radiostyrd krigföring, Serhiy Beskrestnov, berättade för den ukrainska nyhetsbyrån UNIAN den 20 juni att han uppskattar att Ryssland har ökat sin produktionskapacitet för Shahed kraftigt, uppger ISW.

– Beskrestnov noterade att Ryssland försöker minska sitt beroende av Iran genom att producera moderniserade Shahed-drönare med mestadels rysk- och kinesisktillverkade komponenter.

Foto: President of Russia Office resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen