Ukraina rasar mot Viktor Orban

2022 11 22

Ukraina har valt att kalla upp Ungerns ambassadör i landet.

Beslutet tas efter att Ungerns premiärminister Viktor Orban poserat med en kontroversiell halsduk inför en fotbollsmatch, rapporterar Reuters.

Halsduken föreställde en karta på Ungern. Men inte dagens karta, utan en karta på Ungern för över 100 år sedan. Kartan på Orbans halsduk inkluderade således delar av dagens  Kroatien, Rumänien, Serbien, Slovakien och Ukraina.

Något som fått Ukraina att se rött.

– Främjande av revisionistiska idéer i Ungern bidrar inte till utvecklingen av ukrainsk-ungerska relationer och överensstämmer inte med principer för europeisk politik, framhåller det ukrainska utrikesdepartementets talesperson Oleg Nikolenko enligt Reuters.

Nikolenko tillägger att Ukraina kräver en ursäkt av Ungern och att landet snarast bör klargöra att de inte gör anspråk på ukrainskt territorium.

”Fotboll är inte politik”

Viktor Orban har svarat på kritiken.

Ungerns ledare ber inte direkt om ursäkt.

– Fotboll är inte politik! Läs inte in saker som inte finns. Det ungerska landslaget tillhör alla ungrare, var de än bor! skriver han i ett inlägg på Facebook.

Ingen ny konflikt

”Konflikten” mellan Ungern och Ukraina går långt bak i tiden.

Mycket handlar om regionen  Zakarpatska i västra Ukraina, rapporterar Politico.

Regionen var en del av Österrike-Ungern innan första världskriget och en del av Ungern strax innan andra världskriget.

Ukraina har tidigare anklagat Ungern för att landet kände till Rysslands invasionsplaner innan den 24 februari.

Ledaren för Ukrainas nationella säkerhet- och försvarsråd Oleksij Danilov har även påstått att Ungern erbjudits ukrainskt territorium (Zakarpatska) av Ryssland efter kriget.

– Ungern förklarade öppet sitt samarbete med Ryssland. Dessutom varnade Putin dem i förväg för att vårt land skulle invaderas. Av någon anledning trodde Ungern att de skulle få ta en del av ”sitt” territorium. Det kommer aldrig att hända. Låt oss se vad som blir konsekvenserna för detta land efter krigets slut, sa Danilov till den ukrainska nyhetsbyrån Ukrinform i början av maj.

Uttalandet fick den ungerska ambassaden i Kyiv att gå i taket.

– Uttalandet av Oleksij Danilov innehåller anklagelser som är falska och ogrundade. De uppviglar till hat mot det ungerska folket och mot Ungern i den ukrainska opinionen, skrev ambassaden.

Foto: Viktor Orban 

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Putin viker sig – dramatiskt besked om kriget

2026 05 08

Kreml har bestämt sig för att överge sina maximalistiska krav för kriget i Ukraina.

Putinregimen har börjat utarbeta en plan för hur ett fredsavtal ska kunna presenteras som en ”seger” för Ryssland, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till det granskande journalistnätverket Dossier Center.

– Detta innebär en uppsättning propagandapunkter som syftar till att förklara ett undertecknande av ett fredsavtal, trots de enorma förlusterna och bristen på betydande framgångar efter över fyra års strider, uppger tidningen.

”Veta när man ska sluta”

De nya uppgifterna tyder på att kriget kan ta slut i närtid.

Källor inom Kreml uppger för Dossier Center att Vladimir Putins biträdande stabschef Sergej Kirijenko har informerats om det svåra läget vid fronten och de allvarliga problemen i den ryska ekonomin.

I presentation med temat ”man måste veta när man ska sluta” informerades Kirijenko om det dystra läget och vilka enorma åtgärder som krävs för att fortsätta kriget.

– En fortsatt ”särskild militär operation” skulle kräva en allmän mobilisering och en fullständig övergång till krigsekonomi. Det riskerar att leda till utarmning av resurser, högre skatter, nedgång i näringslivet, fler drönarattacker och en förvärrad demografisk kris, rapporterar Moscow Times.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin beordrar mord i EU

Ger upp krigsmål

I den plan som Kreml utarbetar väntas Ryssland överge målet att avsätta den ukrainska regeringen och erövra Kyiv. Den ryska regimen uppges också vara beredd att acceptera att delar av de annekterade regionerna Zaporizjzja och Kherson förblir ukrainska.

– Själva den militära operationen och dödandet av ukrainska soldater föreslås presenteras som en "avnazifiering", medan idén om att erövra huvudstaden ska framställas som något som aldrig ha varit en del av Kremls verkliga planer, skriver Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas ställa in

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen