Ukraina rasar mot Elon Musk

2023 09 08

Entreprenören och Teslagrundaren Elon Musk har hamnat i blåsväder.

Musk ska ha förhindrat en ukrainsk drönarattack mot ryska krigsfartyg vid den ockuperade Krymhalvön under förra året.

Entreprenören uppges ha stängt av drönarnas uppkoppling till satellitkommunikationssystemet Starlink – som hans företag SpaceX har försett den ukrainska militären med efter invasionen.

Drönarna, som färdades under vatten, missade därmed sina mål.

Det skriver den amerikanske författaren och journalisten Walter Isaacson i sin nya bok om förmögna personer som fått en roll i Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

Isaacson uppger att flera ukrainska undervattensdrönare närmade sig de ryska krigsfartygen när de plötsligt förlorade kontakten med satellitsystemet och därmed inte kunde fullfölja attacken.

Fruktade vedergällning från Putin

Författaren hävdar att Musk beordrade Starlinks ingenjörer att stänga av tjänsten i området för att förhindra angreppet.

Entreprenören uppges ha fruktat att Rysslands diktator Vladimir Putin skulle svara med kärnvapen på en ukrainsk attack mot Krym.

– Han ska ha sagt att ”Ukraina går för långt när de försöker tillfoga Kreml ett strategiskt nederlag”, rapporterar The Guardian som tagit del av utdraget i boken.

Ukraina rasar

Ukraina har reagerat kraftigt på uppgifterna om Elon Musk.

Mychajlo Podoljak, rådgivare till den ukrainske presidenten Volodomyr Zelenskyj, anser att den påstådda nedstängningen av sattelitnätverket i förlängningen har lett till att ”civila och barn” har dödats i Ukraina.

– Ibland är ett misstag mycket mer än ett misstag. Genom att inte tillåta ukrainska drönare att förstöra en del av den ryska militärflottan tillät Elon Musk stridsfartygen att avfyra robotar mot ukrainska städer.

– Som ett resultat av detta har civila och barn dödats. Detta är priset som vi får betala på grund av ett för stort ego och okunnighet, skriver Podoljak på X, tidigare Twitter.

Förnekat uppgifterna

Elon Musk har förnekat uppgifterna.

I ett inlägg på X skriver han att SpaceX medvetet stängde av tjänsten i samband med attacken.

– Dessa Starlink-områden hade inte aktiverats. Space X stängde inte av något.

I Walter Isaacsons bok kommenterar Musk sin roll i Ukrainas försvarskrig mot den ryska krigsmakten.

Han beklagar att Starlink-satelliterna blivit en del av kriget.

– Starlink är inte skapat för krig. Det är till för att titta på Netflix, koppla upp sig till skolan och göra andra bra och fredliga saker. Inte drönarangrepp, säger Musk enligt CNN.

Foto: Debbie Rowe resp Volodymyr Zelenskyj

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen