JUST NU: Ukraina rasar mot Amnesty

2022 08 04

I en ny rapport anklagar Amnesty International ukrainska trupper för att ha riskerat civilas liv genom olika militära åtgärder.

Amnesty uppger att organisationens forskare har funnit bevis på att ukrainska trupper har ” utfört attacker från bebodda bostadsområden, och upprättat baser i civila byggnader i 19 städer och byar”.

Forskarna har samlat bevis mellan april och juni.

– Ukrainska styrkor har riskerat civilas liv genom att etablera baser och vapensystem i befolkade bostadsområden, inklusive i skolor och sjukhus, står det i rapporten.

– Sådan taktik bryter mot internationell humanitär rätt och äventyrar civila liv, eftersom den förvandlar civila föremål till militära mål. De efterföljande ryska attackerna i befolkade områden har dödat civila och förstört civil infrastruktur, rapporterar människorättsorganisationen.

”Respektera internationell rätt”

 Agnès Callamard, Amnesty Internationals generalsekreterare, bekräftar uppgifterna.

– Vi har dokumenterat ett mönster av ukrainska styrkor som sätter civila i fara och bryter mot krigslagarna när de opererar i befolkade områden, säger han och tillägger:

– Att vara i en defensiv position fritar inte den ukrainska militären från att respektera internationell humanitär rätt.

Ryssland har begått krigsbrott

Organisationen poängterar att varje rysk attack i Ukraina inte följer samma mönster.

På flera platser har Amnesty International dragit slutsatsen att Ryssland har begått krigsförbrytelser.

Efter en omfattande utredning har organisationen bland annat fastslagit att den ryska armén begick ett krigsbrott när den attackerade Mariupols dramatiska teater i Ukraina.

– Efter månader av rigoröst utredningsarbete, analys av satellitbilder och intervjuer med dussintals vittnen, har vi kommit fram till att attacken är ett krigsbrott som utförts av de ryska styrkorna, sa Agnès Callamard.

”Uppenbara krigsbrott”

Amnesty har även fastslagit att ”ryska militära styrkor utomrättsligt avrättat civila i Ukraina och begått uppenbara krigsbrott”.

Efter rapporter om massavrättningar i staden Butja och i flera andra områden utanför Kyiv, sa Agnès Callamard:

– Det avsiktliga dödandet av civila är ett brott mot de mänskliga rättigheterna och utgör krigsbrott. Dessa dödsfall måste grundligt utredas, och de som är ansvariga måste åtalas, inklusive de i högre rang som gett order. 

Ukraina rasar

Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba har kommenterat Amnestys senaste rapport.

Han är mycket upprörd.

– Amnestys agerande handlar inte om att söka sanningen och föra den till världen. Det handlar om att skapa en falsk balans mellan en brottsling och ett offer, mellan ett land som förintar civilbefolkningen i tusental, förstör städer och hela områden – och ett land som desperat försvarar sig själv, och räddar sitt folk och kontinenten från denna invasion, säger han enligt AP.

Ukrainas försvarsminister Oleksij Reznikov riktar även skarp kritik mot rapporten.

– Alla försök att sätta likhetstecken mellan den oprovocerade ryska aggressionen och Ukrainas självförsvar är ett bevis på att man förlorat sitt förtroendekapital. Det är ett sätt att förstöra hela sitt anseende, skriver han på Facebook.

I ett uttalande i The Guardian kallar ministern rapporten för en ”perversion”.

"Rysk propaganda"

President Zelenskys rådgivare  Mychajlo Podoljak hävdar att rapporten är rysk propaganda.

– Det är en skam att en organisation som Amnesty deltar i denna kampanj av desinformation och propaganda, skriver han på Twitter.

Foto: C. Lue resp Volodymyr Zelensky

Text: Redaktionen

Bilister påverkas av ny lag – föreslår indraget körkort

2024 07 25

Från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff trots att en ny lag har gett effekt.

Under en längre tid hade flera städer problem med ungdomar som åkte runt och spelade hög musik i sina bilar.

2021 kom en ny lag som möjliggjort böter som en konsekvens för den som spelar för hög musik.

Lagen har gett effekt, men från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff för bilisterna.

Det rapporterar SVT.

Har minskat

Antalet bötfällda i bland annat Dalarna har minskat kraftigt på sistone.

– Det är glädjande att se att fler bilförare nu tar hänsyn till reglerna och till sina medmänniskor, säger Kjell Bond, som är kommunpolis i Rättvik, till SVT.

Vill se hårdare straff

Trots att den nya lagen har gett effekt vill Kjell Bond se ännu hårdare straff.

Han föreslår att indraget körkort skulle kunna leda till en ännu bättre utveckling.

– Många bilister skulle tänka sig för både en och två gånger innan de spelar hög musik om de riskerar att förlora sitt körkort, säger han.

20 000 än så länge

Det återstår att se om man nöjer sig med böter eller om indraget körkort kan bli verklighet för den som spelar för hög musik framöver.

Transportstyrelsen har i dagarna släppt ny statistik, och under årets första halvår så förlorade 20 000 svenskar sitt körkort.

– Transportstyrelsen beslutade om nästan 20 000 körkortsåterkallelser under första halvan av 2024, framhåller myndigheten.

– Det är en liten ökning på 2,6 procent jämfört med motsvarande period året innan. Återkallelserna på grund av väsentliga trafikbrott minskar tydligt. Samtidigt fortsätter återkallelserna på grund av rattfylleri eller drograttfylleri att öka. Det visar Transportstyrelsens statistik.

Tydliga riskbeteenden

Mikael Andersson, presschef på Transportstyrelsen, kommenterar siffrorna.

– Både fortkörningar och rattfyllerier är tydliga riskbeteenden i trafiken, säger han.

– En körkortsåterkallelse är en markering från samhället om ett trafikfarligt och oacceptabelt beteende, även om beslutet i sig är en renodlad trafiksäkerhetsåtgärd.

Foto: W. Kei

Text: Redaktionen

Föräldrars oväntade beteende – kan vara olagligt

2024 07 24

SMånga föräldrar agerar på ett sätt som faktiskt kan vara olagligt.

Det är tuffa tider för många föräldrar.

De senaste åren har många haft det väldigt svårt att få ekonomin att gå ihop, på grund av bland annat hög inflation och höga elpriser.

En undersökning från Länsförsäkringar visar att var tionde förälder har tagit att barnens sparpengar utan att sätta tillbaka summan.

Många har ansträngd situation

Det är en ökning med sex procentenheter jämfört med förra året.

– Det är en betydande ökning och trenden avspeglar att många barnfamiljer har haft det svårt att få ekonomin att gå ihop, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, i ett uttalande.

Agerandet är vanligast bland ensamstående föräldrar (18 procent) och inom hushåll med låg inkomst (28 procent), som drabbas extra hårt i kärva tider.

– Många har fortsatt en ansträngd ekonomisk situation med höga räntor och stora utgifter för mat och andra inköp. Det är fullt förståeligt att mer pengar går till de vardagliga utgifterna och mindre till barnens sparande, säger Stefan Westerberg.

Han uppmanar dock föräldrar att sätta tillbaka pengarna när man har möjlighet till det. Han tycker också att man ska försöka återuppta barnens sparande så fort som möjligt när den ekonomiska situationen tillåter det.  

Kan vara olagligt

Det är viktigt att tänka sig för och att alltid tänka på barnets bästa när man hanterar barnets sparpengar.

Att ta ut pengar från barnens sparkonto kan nämligen vara olagligt om det inte används till något som är nödvändigt för barnet, enligt Privata Affärer.

– Det går alltså inte att köpa golfklubbor till pappa för barnens pengar, säger Lendos sparekonom Sharon Levie till tidningen.

Föräldrar har förmyndarskap över barnet och kan fatta beslut om vad pengarna ska gå till, men pengarna får inte användas till föräldrarnas egna behov eftersom de tillhör barnet. Det gäller även om föräldrarna själva har satt in sparpengar på barnets konto.

Foto: Kelli McClintock

Text: Redaktionen