JUST NU: Ukraina rasar mot Amnesty

2022 08 04

I en ny rapport anklagar Amnesty International ukrainska trupper för att ha riskerat civilas liv genom olika militära åtgärder.

Amnesty uppger att organisationens forskare har funnit bevis på att ukrainska trupper har ” utfört attacker från bebodda bostadsområden, och upprättat baser i civila byggnader i 19 städer och byar”.

Forskarna har samlat bevis mellan april och juni.

– Ukrainska styrkor har riskerat civilas liv genom att etablera baser och vapensystem i befolkade bostadsområden, inklusive i skolor och sjukhus, står det i rapporten.

– Sådan taktik bryter mot internationell humanitär rätt och äventyrar civila liv, eftersom den förvandlar civila föremål till militära mål. De efterföljande ryska attackerna i befolkade områden har dödat civila och förstört civil infrastruktur, rapporterar människorättsorganisationen.

”Respektera internationell rätt”

 Agnès Callamard, Amnesty Internationals generalsekreterare, bekräftar uppgifterna.

– Vi har dokumenterat ett mönster av ukrainska styrkor som sätter civila i fara och bryter mot krigslagarna när de opererar i befolkade områden, säger han och tillägger:

– Att vara i en defensiv position fritar inte den ukrainska militären från att respektera internationell humanitär rätt.

Ryssland har begått krigsbrott

Organisationen poängterar att varje rysk attack i Ukraina inte följer samma mönster.

På flera platser har Amnesty International dragit slutsatsen att Ryssland har begått krigsförbrytelser.

Efter en omfattande utredning har organisationen bland annat fastslagit att den ryska armén begick ett krigsbrott när den attackerade Mariupols dramatiska teater i Ukraina.

Efter månader av rigoröst utredningsarbete, analys av satellitbilder och intervjuer med dussintals vittnen, har vi kommit fram till att attacken är ett krigsbrott som utförts av de ryska styrkorna, sa Agnès Callamard.

”Uppenbara krigsbrott”

Amnesty har även fastslagit att ”ryska militära styrkor utomrättsligt avrättat civila i Ukraina och begått uppenbara krigsbrott”.

Efter rapporter om massavrättningar i staden Butja och i flera andra områden utanför Kyiv, sa Agnès Callamard:

– Det avsiktliga dödandet av civila är ett brott mot de mänskliga rättigheterna och utgör krigsbrott. Dessa dödsfall måste grundligt utredas, och de som är ansvariga måste åtalas, inklusive de i högre rang som gett order. 

Ukraina rasar

Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba har kommenterat Amnestys senaste rapport.

Han är mycket upprörd.

– Amnestys agerande handlar inte om att söka sanningen och föra den till världen. Det handlar om att skapa en falsk balans mellan en brottsling och ett offer, mellan ett land som förintar civilbefolkningen i tusental, förstör städer och hela områden – och ett land som desperat försvarar sig själv, och räddar sitt folk och kontinenten från denna invasion, säger han enligt AP.

Ukrainas försvarsminister Oleksij Reznikov riktar även skarp kritik mot rapporten.

– Alla försök att sätta likhetstecken mellan den oprovocerade ryska aggressionen och Ukrainas självförsvar är ett bevis på att man förlorat sitt förtroendekapital. Det är ett sätt att förstöra hela sitt anseende, skriver han på Facebook.

I ett uttalande i The Guardian kallar ministern rapporten för en ”perversion”.

"Rysk propaganda"

President Zelenskys rådgivare  Mychajlo Podoljak hävdar att rapporten är rysk propaganda.

– Det är en skam att en organisation som Amnesty deltar i denna kampanj av desinformation och propaganda, skriver han på Twitter.

Foto: C. Lue resp Volodymyr Zelensky

Text: Redaktionen


JUST NU: USA attackerat

2025 06 23

Iran har gått till attack mot USA.

Enligt nyhetsbyrån Axios har den islamistiska diktaturen avfyrat flera robotar mot amerikanska militärbaser i Mellanöstern.

– Som vedergällning för den amerikanska attacken mot landets kärnkraftsanläggningar i helgen, rapporterar Axios med hänvisning till en israelisk myndighetskälla.

Enligt källan har Iran avfyrat minst tio robotar mot en militärbas i Qatar och en robot mot en militärbas i Irak.

Donald Trump övervakar attacken 

USA följer de iranska robotattackerna.

President Trump befinner sig i Vita husets situationsrum tillsammans med högt uppsatta försvarschefer, rapporterar CNBC News.

10 000 amerikanska soldater i landet

Anläggningen som attackerats i Qatar är den stora militärbasen Al Udeid Air Base, som är central för USA:s operationer i Mellanöstern. Omkring 10 000 amerikanska soldater är stationerade på militärbasen.

Det finns inga uppgifter om personskador. Al Udeid ska ha evakuerats innan attacken. 

Qatar och Iran kommenterar attacken 

Irans Islamiska revolutionsgarde (IRGC) kallar attacken mot militärbasen för "förödande och kraftfull". 

–  Iran kommer under inga omständigheter att lämna några attacker mot sin territoriella integritet, suveränitet och nationella säkerhet obesvarade, uppger revolutionsgardet i ett uttalande. 

Qatar har också uttalat sig om attacken. 

Den qatariska ledningen fördömer angreppet och framhåller att landet har rätt att svara på attacken enligt internationell rätt. 

Har stängt luftrummet

Tidigare under måndagen meddelade Qatars utrikesdepartement att det inhemska luftrummet stängs med omedelbar verkan.

– Myndigheterna i Qatar har fattat beslut om ett tillfälligt avbrott i flygtrafiken i landets luftrum för att säkerställa invånare och besökares säkerhet, framhöll departementet i ett inlägg på X.

Beskedet kom kort efter att USA varnat amerikanska medborgare i Qatar. Den amerikanska ambassaden i Qatar uppmanade invånare att söka skydd.

– Av försiktighetsskäl rekommenderar vi amerikanska medborgare att ta sig till en säker plats och stanna där tills vidare.

Storbritannien och Kina har utfärdat liknande uppmaningar till sina medborgare i landet.

Svar på söndagens attack 

USA attackerade tre av Irans kärnanläggningar i söndags.

Efter attacken har det rapporterats om att Iran kan svara genom att attackera amerikanska militärbaser i Mellanöstern.

FAKTA: Qatar

- Qatar utgörs av en halvö som sticker ut i Persiska viken från Saudiarabien.

- I landet finns världens största gasfält, som beräknas kunna ge inkomster i 300 år framåt, och olja för 50 år till.

- Trots att en ny författning 2005 ger viss maktdelning är det i praktiken emiren som bestämmer allt. En viss uppmjukning av det auktoritära styresskicket har ändå skett på senare år.

Källa: Utrikespolitiska institutet

Foto:

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Tvärvänder om kritiserad skatt – höjdes 2024

2025 06 23

Regeringen har tidigare beslutat att höja avfallsskatten (deponisskatten).

– Från och med den 1 januari 2024 ska du som har ett företag som bedriver en verksamhet på en avfallsanläggning betala avfallsskatt med 725 kronor per ton avfall. Samma skatt per ton avfall kommer att gälla för företag som har en industrianläggning där avfall bildas, fastslog Skatteverket.

Nu låter det annorlunda.

Regeringen har beslutat att göra en översyn av skatten, vilket flera aktörer inom avfallshanteringsbranschen har efterfrågat.

– Det är hög tid att vi ser över deponiskatten. Det finns tecken på att skatten bidrar till att avfall hanteras sämre ur miljösynpunkt, därför får nu myndigheterna detta uppdrag, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) har också uttalat sig om det nya beslutet.

–  Det är viktigt att styrmedel som ska ge incitament till hållbar resursanvändning är effektiva och verkningsfulla. Omställningen till en cirkulär ekonomi har en stor potential att minska resursanvändningen och därmed begränsa klimat- och miljöpåverkan, säger hon.

”Samhällsekonomisk förlust”

Branschorganisationen Avfall Sverige har framhållit att avfallsskatten inte är ett effektivt styrmedel, varken miljömässigt eller ekonomiskt.

– I själva verket förefaller skatten ge en samhällsekonomisk förlust och dess utformning riskerar att hindra tillkomsten av attraktiva cirkulära lösningar för olika slags avfall, fastslog organisationen i september 2023.

LÄS MER: Alkoholskatt sänks – det här gäller 

Ska utreda skatten

Skatteverket och Naturvårdsverket får i uppdrag att göra en översyn av avfallsskatten och analysera skattens miljöstyrande effekt. Myndigheterna ska vid behov föreslå förändringar och lämna förslag på lagändringar.

Uppdraget ska redovisas senast den 1 juli 2026.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen