JUST NU: Ukraina rasar mot Amnesty

2022 08 04

I en ny rapport anklagar Amnesty International ukrainska trupper för att ha riskerat civilas liv genom olika militära åtgärder.

Amnesty uppger att organisationens forskare har funnit bevis på att ukrainska trupper har ” utfört attacker från bebodda bostadsområden, och upprättat baser i civila byggnader i 19 städer och byar”.

Forskarna har samlat bevis mellan april och juni.

– Ukrainska styrkor har riskerat civilas liv genom att etablera baser och vapensystem i befolkade bostadsområden, inklusive i skolor och sjukhus, står det i rapporten.

– Sådan taktik bryter mot internationell humanitär rätt och äventyrar civila liv, eftersom den förvandlar civila föremål till militära mål. De efterföljande ryska attackerna i befolkade områden har dödat civila och förstört civil infrastruktur, rapporterar människorättsorganisationen.

”Respektera internationell rätt”

 Agnès Callamard, Amnesty Internationals generalsekreterare, bekräftar uppgifterna.

– Vi har dokumenterat ett mönster av ukrainska styrkor som sätter civila i fara och bryter mot krigslagarna när de opererar i befolkade områden, säger han och tillägger:

– Att vara i en defensiv position fritar inte den ukrainska militären från att respektera internationell humanitär rätt.

Ryssland har begått krigsbrott

Organisationen poängterar att varje rysk attack i Ukraina inte följer samma mönster.

På flera platser har Amnesty International dragit slutsatsen att Ryssland har begått krigsförbrytelser.

Efter en omfattande utredning har organisationen bland annat fastslagit att den ryska armén begick ett krigsbrott när den attackerade Mariupols dramatiska teater i Ukraina.

Efter månader av rigoröst utredningsarbete, analys av satellitbilder och intervjuer med dussintals vittnen, har vi kommit fram till att attacken är ett krigsbrott som utförts av de ryska styrkorna, sa Agnès Callamard.

”Uppenbara krigsbrott”

Amnesty har även fastslagit att ”ryska militära styrkor utomrättsligt avrättat civila i Ukraina och begått uppenbara krigsbrott”.

Efter rapporter om massavrättningar i staden Butja och i flera andra områden utanför Kyiv, sa Agnès Callamard:

– Det avsiktliga dödandet av civila är ett brott mot de mänskliga rättigheterna och utgör krigsbrott. Dessa dödsfall måste grundligt utredas, och de som är ansvariga måste åtalas, inklusive de i högre rang som gett order. 

Ukraina rasar

Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba har kommenterat Amnestys senaste rapport.

Han är mycket upprörd.

– Amnestys agerande handlar inte om att söka sanningen och föra den till världen. Det handlar om att skapa en falsk balans mellan en brottsling och ett offer, mellan ett land som förintar civilbefolkningen i tusental, förstör städer och hela områden – och ett land som desperat försvarar sig själv, och räddar sitt folk och kontinenten från denna invasion, säger han enligt AP.

Ukrainas försvarsminister Oleksij Reznikov riktar även skarp kritik mot rapporten.

– Alla försök att sätta likhetstecken mellan den oprovocerade ryska aggressionen och Ukrainas självförsvar är ett bevis på att man förlorat sitt förtroendekapital. Det är ett sätt att förstöra hela sitt anseende, skriver han på Facebook.

I ett uttalande i The Guardian kallar ministern rapporten för en ”perversion”.

"Rysk propaganda"

President Zelenskys rådgivare  Mychajlo Podoljak hävdar att rapporten är rysk propaganda.

– Det är en skam att en organisation som Amnesty deltar i denna kampanj av desinformation och propaganda, skriver han på Twitter.

Foto: C. Lue resp Volodymyr Zelensky

Text: Redaktionen


Militären bekräftar – skarp insats vid Gotland

2024 04 22

Under söndagen noterades två kraftiga smällar i Visby på Gotland.

Händelserna väckte stor uppmärksamhet. Tidigt spekulerades det i att Försvarsmakten låg bakom smällarna, men varken Gotlands regemente P18 eller Försvarsmaktens vakthavande kommunikatör kunder bekräfta uppgifterna. Aktörerna uppgav dock att smällarna sannolikt berodde på stridsflygplan som brutit ljudvallen.

Under måndagen går flygvapnet ut med nya uppgifter om smällarna, som var så kraftiga att fönsterrutor började skallra.

Enligt flygvapnets kommunikationschef Louise Levin orsakades smällarna av två stridsflygplan, som genomförde en ”skarp insats”.

– Det var ingen övning utan en skarp insats. Det var en rote Jas 39 Gripen ur vår incidentberedskap som genomförde en incidentinsats, säger hon till tidningen Hela Gotland.

En så kallad rote är benämningen på ett par stridsflygplan som bildar en tät formation.

”Skarp insats”

Under söndagen framkom uppgifter om att smällarna var en del av en pågående militärövning på Gotland.  Louise Levin tillbakavisar uppgifterna.

– Nej, det var en skarp insats, men mer kan jag inte säga, säger flygvapnets kommunikationschef. 

”Ständigt beredda”

Flygvapnet genomför regelbundet insatser för att säkra Sveriges luftrum.

Det finns alltid stridsflygplan redo att lyfta från en bas någonstans i Sverige. Den så kallade incidentberedskapen handlar om att lösa skarpa uppgifter, inom såväl jakt och attack som spaning. Det kan även handla om att identifiera och dokumentera aktiviteter i närområdet, till exempel militära övningar, flygplan eller fartyg.

Efter Rysslands invasion av Ukraina har flygvapnet följt händelseutvecklingen noga.

– Risken för ett väpnat angrepp mot Sverige är på kort sikt fortsatt låg, men vi är ständigt beredda. Vi anpassar beredskapen och ligger alltid steget före vilket ger oss handlingsfrihet att agera vid uppkomna oförutsägbara händelser. Jag känner mig trygg i att vi har en god beredskap i det svenska flygvapnet och Försvarsmakten, säger flygvapenchefen generalmajor Carl-Johan Edström i ett uttalande.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen


Sänker skatten

2024 04 23

Regeringen överväger flera nya skattesänkningar.

Det uppger finansdepartementet på måndagskvällen.

– Inför budgetpropositionen för 2025 är det angeläget att flera skatteförslag kan förberedas genom remittering för att möjliggöra en samlad behandling av skatteförslag med budgeteffekter, framhåller departementet i ett uttalande.

Det handlar bland annat om följande förslag på skattesänkningar:

  • Sänkt skatt på arbetsinkomster
  • Sänkt skatt på pension
  • Sänkt flygskatt

– Inflationsbekämpningen har fungerat. Vi ser nu att inflationen sjunker på bred front och vi förväntas nå inflationsmålet i år. Inför arbetet med budgeten i höst är fokus att bygga ett rikare och tryggare Sverige.

–  Remisserna fokuserar primärt på tre områden, fortsätta stötta hushåll och företag som har det tufft, öka drivkrafterna till sparande och arbete, och att göra det enklare att driva företag i Sverige, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

1 900 kronor

Enligt förslaget om sänkt skatt på arbetsinkomster föreslås det ordinarie jobbskatteavdraget förstärkas med 8,1 miljarder kronor.

Det skulle innebära att skatten i genomsnitt minskar med cirka 1 900 kronor per år för de som omfattas, uppger regeringen.

Pensionskatten föreslås sänkas genom att det förhöjda grundavdraget för personer som fyllt 66 år förstärks med totalt 1,84 miljarder kronor.

– I genomsnitt minskar skatten med ca 1 100 kronor per person och år för de som omfattas av förslaget om förstärkning av det förhöjda grundavdraget, framhåller regeringen.

Flygskatten föreslås sänkas med 39, 162 eller 259 kronor per passagerare – beroende på slutdestination för flygresan. 

SD måste ge grönt ljus

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Det är dock inte säkert att regeringen och Sverigedemokraterna går vidare med samtliga skattesänkningar som föreslås.

Finansminister Elisabeth Svantesson betonar att det ekonomiska läget, reformutrymmet, finansieringsbehovet och överläggningar mellan regeringen och SD kan komma att påverka om förslagen presenteras i höstbudgeten eller inte.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen