JUST NU: Ukraina rasar mot Amnesty

2022 08 04

I en ny rapport anklagar Amnesty International ukrainska trupper för att ha riskerat civilas liv genom olika militära åtgärder.

Amnesty uppger att organisationens forskare har funnit bevis på att ukrainska trupper har ” utfört attacker från bebodda bostadsområden, och upprättat baser i civila byggnader i 19 städer och byar”.

Forskarna har samlat bevis mellan april och juni.

– Ukrainska styrkor har riskerat civilas liv genom att etablera baser och vapensystem i befolkade bostadsområden, inklusive i skolor och sjukhus, står det i rapporten.

– Sådan taktik bryter mot internationell humanitär rätt och äventyrar civila liv, eftersom den förvandlar civila föremål till militära mål. De efterföljande ryska attackerna i befolkade områden har dödat civila och förstört civil infrastruktur, rapporterar människorättsorganisationen.

”Respektera internationell rätt”

 Agnès Callamard, Amnesty Internationals generalsekreterare, bekräftar uppgifterna.

– Vi har dokumenterat ett mönster av ukrainska styrkor som sätter civila i fara och bryter mot krigslagarna när de opererar i befolkade områden, säger han och tillägger:

– Att vara i en defensiv position fritar inte den ukrainska militären från att respektera internationell humanitär rätt.

Ryssland har begått krigsbrott

Organisationen poängterar att varje rysk attack i Ukraina inte följer samma mönster.

På flera platser har Amnesty International dragit slutsatsen att Ryssland har begått krigsförbrytelser.

Efter en omfattande utredning har organisationen bland annat fastslagit att den ryska armén begick ett krigsbrott när den attackerade Mariupols dramatiska teater i Ukraina.

Efter månader av rigoröst utredningsarbete, analys av satellitbilder och intervjuer med dussintals vittnen, har vi kommit fram till att attacken är ett krigsbrott som utförts av de ryska styrkorna, sa Agnès Callamard.

”Uppenbara krigsbrott”

Amnesty har även fastslagit att ”ryska militära styrkor utomrättsligt avrättat civila i Ukraina och begått uppenbara krigsbrott”.

Efter rapporter om massavrättningar i staden Butja och i flera andra områden utanför Kyiv, sa Agnès Callamard:

– Det avsiktliga dödandet av civila är ett brott mot de mänskliga rättigheterna och utgör krigsbrott. Dessa dödsfall måste grundligt utredas, och de som är ansvariga måste åtalas, inklusive de i högre rang som gett order. 

Ukraina rasar

Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba har kommenterat Amnestys senaste rapport.

Han är mycket upprörd.

– Amnestys agerande handlar inte om att söka sanningen och föra den till världen. Det handlar om att skapa en falsk balans mellan en brottsling och ett offer, mellan ett land som förintar civilbefolkningen i tusental, förstör städer och hela områden – och ett land som desperat försvarar sig själv, och räddar sitt folk och kontinenten från denna invasion, säger han enligt AP.

Ukrainas försvarsminister Oleksij Reznikov riktar även skarp kritik mot rapporten.

– Alla försök att sätta likhetstecken mellan den oprovocerade ryska aggressionen och Ukrainas självförsvar är ett bevis på att man förlorat sitt förtroendekapital. Det är ett sätt att förstöra hela sitt anseende, skriver han på Facebook.

I ett uttalande i The Guardian kallar ministern rapporten för en ”perversion”.

"Rysk propaganda"

President Zelenskys rådgivare  Mychajlo Podoljak hävdar att rapporten är rysk propaganda.

– Det är en skam att en organisation som Amnesty deltar i denna kampanj av desinformation och propaganda, skriver han på Twitter.

Foto: C. Lue resp Volodymyr Zelensky

Text: Redaktionen


11mars26

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen


BESKEDET: Alla som jobbar får mer pengar

2026 03 11

Regeringen bekräftar ett glädjande besked för svenska arbetare.

På onsdagen har regeringen sammanfattat det ekonomiska läget och utsikterna framåt.

Den stora osäkerheten i omvärlden – kopplat till bland annat krigen i Iran och Ukraina – kan ställa till det för svensk ekonomi.

Mer glädjande för alla svenskar som jobbar är att reallönerna väntas öka framöver.

Alla som jobbar får mer pengar

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har presenterat en ny prognos över den ekonomiska utvecklingen.

– Överlag väntas stigande reallöner, lägre inflation och skattesänkningar stödja hushållens konsumtion och bostadsmarknaden framgent, framhåller regeringen.

– Samtidigt väntas finanspolitiken bidra till högre offentlig konsumtion och investeringar. 

Viss ljusning

Regeringen vittnar även om en viss ljusning på arbetsmarknaden.

– På arbetsmarknaden syns vissa tecken på återhämtning. Sysselsättningen började öka under slutet av 2025 och arbetsmarknadsindikatorerna tyder på en ökad efterfrågan på arbetskraft i närtid, menas det.

Läs mer: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Stor osäkerhet

Men det råder alltjämt stora osäkerheter i den bredare ekonomin.

Krig i Iran och Ukraina samt förvirring om amerikanska tullar ställer till det.

– Osäkerheten i världsekonomin väntas förbli stor under 2026, särskilt med anledning av kriget i Mellanöstern och den amerikanska administrationens tullutspel i början av året.

Fakta: Reallön 

- Med reallöneutveckling menas den del av löneökningen som blir kvar när man dragit bort prisökningar på varor och tjänster. Det vill säga löneökning minus inflation.  

- Förenklat innebär det att om det du konsumerar ökar i pris sjunker din reallön. Det motsatta sker om varor eller tjänster minskar i pris, då ökar din reallön. Det kan vara lätt att blanda ihop reallön med nominell lön, vilket är den siffra du ser i din lönespecifikation. Även om din nominella lön är oförändrad kan alltså reallönen både öka och minska.

Läs mer: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen