JUST NU: Ukraina rasar mot Amnesty

2022 08 04

I en ny rapport anklagar Amnesty International ukrainska trupper för att ha riskerat civilas liv genom olika militära åtgärder.

Amnesty uppger att organisationens forskare har funnit bevis på att ukrainska trupper har ” utfört attacker från bebodda bostadsområden, och upprättat baser i civila byggnader i 19 städer och byar”.

Forskarna har samlat bevis mellan april och juni.

– Ukrainska styrkor har riskerat civilas liv genom att etablera baser och vapensystem i befolkade bostadsområden, inklusive i skolor och sjukhus, står det i rapporten.

– Sådan taktik bryter mot internationell humanitär rätt och äventyrar civila liv, eftersom den förvandlar civila föremål till militära mål. De efterföljande ryska attackerna i befolkade områden har dödat civila och förstört civil infrastruktur, rapporterar människorättsorganisationen.

”Respektera internationell rätt”

 Agnès Callamard, Amnesty Internationals generalsekreterare, bekräftar uppgifterna.

– Vi har dokumenterat ett mönster av ukrainska styrkor som sätter civila i fara och bryter mot krigslagarna när de opererar i befolkade områden, säger han och tillägger:

– Att vara i en defensiv position fritar inte den ukrainska militären från att respektera internationell humanitär rätt.

Ryssland har begått krigsbrott

Organisationen poängterar att varje rysk attack i Ukraina inte följer samma mönster.

På flera platser har Amnesty International dragit slutsatsen att Ryssland har begått krigsförbrytelser.

Efter en omfattande utredning har organisationen bland annat fastslagit att den ryska armén begick ett krigsbrott när den attackerade Mariupols dramatiska teater i Ukraina.

Efter månader av rigoröst utredningsarbete, analys av satellitbilder och intervjuer med dussintals vittnen, har vi kommit fram till att attacken är ett krigsbrott som utförts av de ryska styrkorna, sa Agnès Callamard.

”Uppenbara krigsbrott”

Amnesty har även fastslagit att ”ryska militära styrkor utomrättsligt avrättat civila i Ukraina och begått uppenbara krigsbrott”.

Efter rapporter om massavrättningar i staden Butja och i flera andra områden utanför Kyiv, sa Agnès Callamard:

– Det avsiktliga dödandet av civila är ett brott mot de mänskliga rättigheterna och utgör krigsbrott. Dessa dödsfall måste grundligt utredas, och de som är ansvariga måste åtalas, inklusive de i högre rang som gett order. 

Ukraina rasar

Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba har kommenterat Amnestys senaste rapport.

Han är mycket upprörd.

– Amnestys agerande handlar inte om att söka sanningen och föra den till världen. Det handlar om att skapa en falsk balans mellan en brottsling och ett offer, mellan ett land som förintar civilbefolkningen i tusental, förstör städer och hela områden – och ett land som desperat försvarar sig själv, och räddar sitt folk och kontinenten från denna invasion, säger han enligt AP.

Ukrainas försvarsminister Oleksij Reznikov riktar även skarp kritik mot rapporten.

– Alla försök att sätta likhetstecken mellan den oprovocerade ryska aggressionen och Ukrainas självförsvar är ett bevis på att man förlorat sitt förtroendekapital. Det är ett sätt att förstöra hela sitt anseende, skriver han på Facebook.

I ett uttalande i The Guardian kallar ministern rapporten för en ”perversion”.

"Rysk propaganda"

President Zelenskys rådgivare  Mychajlo Podoljak hävdar att rapporten är rysk propaganda.

– Det är en skam att en organisation som Amnesty deltar i denna kampanj av desinformation och propaganda, skriver han på Twitter.

Foto: C. Lue resp Volodymyr Zelensky

Text: Redaktionen


JUST NU: Hushållen måste betala dubbla priset

2025 10 01

Räkna med nästan en fördubbling av elpriset under resten av hösten.

Elpriserna ökar.

Fram till och med november månad väntas nästan dubbla priset i relation till fjolårshösten, uppger elbolaget Bixia i en prognos på onsdagen.

Snittpriset beräknas landa på cirka 50 öre per kilowattimme.

Det är nästan en fördubbling jämfört med hösten 2024, då snittet låg på drygt 30 öre, meddelar Bixia.

"Klart högre"

I första hand beror de högre elpriserna på lägre tillgänglighet i kärnkraften och samt en torr sommar som påverkat den hydrologiska balansen.

Att det regnat mycket i september räcker inte för att vända förutsättningarna.

– Höstens elpriser är stabila, men klart högre än i fjol. Det är framför allt osäkerheten kring kärnkraften som påverkar där Oskarshamn 3 har varit ur drift längre än planerat, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.

Lägre än under elkrisen

I sammanhanget ska det dock nämnas att höstens nivåer fortfarande är klart lägre än under hösten 2022. Då rådde mer eller mindre krisläge och elpriserna sköt i höjden.

Men.

Det finns fortsatt en risk för att priserna kan stiga tillfälligt. Och det är framför allt om vädret blir kallare än normalt – eller om kärnkraftsreaktorernas planerade återstart i oktober försenas. Återstarten av Oskarshamn 3 har till exempel redan skjutits fram fem gånger.

– Risken för pristoppar ökar ju längre in på säsongen vi kommer, eftersom förbrukningen stiger när temperaturen sjunker. Men väderprognoserna ser i nuläget gynnsamma ut, och även om det skulle bli kallare än väntat ser vi inte någon risk för extremt höga priser, säger Johan Sigvardsson.

LÄS MER: Biltema öppnar sitt största varuhus i hela Norden

Snittpriset i höst

Förväntat genomsnittligt elpris under hösten. Motsvarande elpris förra året inom parentes.

- Oktober: cirka 45 öre/kWh (27 öre/kWh)

- November: cirka 60 öre/kWh (30 öre/kWh

Källa: Bixia

LÄS OCKSÅ: Amerikansk biljätte går i konkurs

Foto:

Text: Redaktionen


Många skickas ut ur landet – Sverige i hemligt avtal

2025 10 01

Sverige har tecknat ett hemligt avtal med Somalia.

En följd är att tvångsutvisningar till Somalia ökar kraftigt.

Det hela handlar om en överenskommelse där 100 miljoner från Sveriges biståndsbudget styrs om och ger den somaliska premiärministern större kontroll över vad som ska ske med en del av pengarna, avslöjar Ekot på onsdagen.

Det var ett krav från den somaliska regeringen. Det svenska motkravet var att Somalia ska ta tillbaka tvångsutvisade medborgare.

Kritiseras: Högriskprojekt

Både Sverige och Somalia har varit överens om att hemlighålla avtalet, som ska ha slutits i december 2023.

Sedan överenskommelsen kom till har tvångsutvisningarna till Somalia ökat. Förra året utvisades 28 personer till landet, vilket beskrivs som en “kraftig ökning” av radion.

Avtalet har dock mötts av kritik från Sida, den svenska myndigheten som arbetar med internationellt bistånd.

Experter menar också att det handlar om ett högriskprojekt.

– Jag tycker ju att det är väldigt generella mål i den här insatsen. Det är väldigt otydliga indikatorer på hur man ska kunna se om man har nått målen, säger Mats Hårsmar som är biträdande kanslichef på den statliga Expertgruppen för biståndsanalys, till Ekot.

Dousa: Sida ansvarar

Regeringen har kommenterat avslöjandet. I ett uttalande framhåller biståndsminister Benjamin Dousa (M) att det finns en koppling mellan bistånd och migration för att öka återvändandet. Han menar dock att Sida och ambassaderna har ansvaret för själva genomförandet.

Enligt Sida fattade regeringen beslut om stöd genom FN:s utvecklingsprogram UNDP.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

"Djup" relation

Sveriges förbindelser med Somalia beskrivs av regeringen som “breda och djupa”, till stor del tack vare “en stor somalisk diaspora i Sverige”.

Sverige har ett stort politiskt engagemang och utbyte för att stödja landets freds-, statsbyggnads- och försoningsprocesser, för att främja demokratisering, kapacitetsutveckling, stärka institutioner och bidra till handel och ekonomisk utveckling, framhåller regeringskansliet.

Det finns i dagsläget dock ingen svensk ambassad i Somalia. 

Somalia ligger näst sist på korruptionsindexlistan i världen.

LÄS OCKSÅ: Fyra EU-länder betalar mer till Ryssland än till Ukraina

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen