JUST NU: Ukraina rasar mot Amnesty

2022 08 04

I en ny rapport anklagar Amnesty International ukrainska trupper för att ha riskerat civilas liv genom olika militära åtgärder.

Amnesty uppger att organisationens forskare har funnit bevis på att ukrainska trupper har ” utfört attacker från bebodda bostadsområden, och upprättat baser i civila byggnader i 19 städer och byar”.

Forskarna har samlat bevis mellan april och juni.

– Ukrainska styrkor har riskerat civilas liv genom att etablera baser och vapensystem i befolkade bostadsområden, inklusive i skolor och sjukhus, står det i rapporten.

– Sådan taktik bryter mot internationell humanitär rätt och äventyrar civila liv, eftersom den förvandlar civila föremål till militära mål. De efterföljande ryska attackerna i befolkade områden har dödat civila och förstört civil infrastruktur, rapporterar människorättsorganisationen.

”Respektera internationell rätt”

Agnès Callamard, Amnesty Internationals generalsekreterare, bekräftar uppgifterna.

– Vi har dokumenterat ett mönster av ukrainska styrkor som sätter civila i fara och bryter mot krigslagarna när de opererar i befolkade områden, säger han och tillägger:

– Att vara i en defensiv position fritar inte den ukrainska militären från att respektera internationell humanitär rätt.

Ryssland har begått krigsbrott

Organisationen poängterar att varje rysk attack i Ukraina inte följer samma mönster.

På flera platser har Amnesty International dragit slutsatsen att Ryssland har begått krigsförbrytelser.

Efter en omfattande utredning har organisationen bland annat fastslagit att den ryska armén begick ett krigsbrott när den attackerade Mariupols dramatiska teater i Ukraina.

– Efter månader av rigoröst utredningsarbete, analys av satellitbilder och intervjuer med dussintals vittnen, har vi kommit fram till att attacken är ett krigsbrott som utförts av de ryska styrkorna, sa Agnès Callamard.

”Uppenbara krigsbrott”

Amnesty har även fastslagit att ”ryska militära styrkor utomrättsligt avrättat civila i Ukraina och begått uppenbara krigsbrott”.

Efter rapporter om massavrättningar i staden Butja och i flera andra områden utanför Kyiv, sa Agnès Callamard:

– Det avsiktliga dödandet av civila är ett brott mot de mänskliga rättigheterna och utgör krigsbrott. Dessa dödsfall måste grundligt utredas, och de som är ansvariga måste åtalas, inklusive de i högre rang som gett order.

Ukraina rasar

Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba har kommenterat Amnestys senaste rapport.

Han är mycket upprörd.

– Amnestys agerande handlar inte om att söka sanningen och föra den till världen. Det handlar om att skapa en falsk balans mellan en brottsling och ett offer, mellan ett land som förintar civilbefolkningen i tusental, förstör städer och hela områden – och ett land som desperat försvarar sig själv, och räddar sitt folk och kontinenten från denna invasion, säger han enligt AP.

Ukrainas försvarsminister Oleksij Reznikov riktar även skarp kritik mot rapporten.

– Alla försök att sätta likhetstecken mellan den oprovocerade ryska aggressionen och Ukrainas självförsvar är ett bevis på att man förlorat sitt förtroendekapital. Det är ett sätt att förstöra hela sitt anseende, skriver han på Facebook.

I ett uttalande i The Guardian kallar ministern rapporten för en ”perversion”.

"Rysk propaganda"

President Zelenskys rådgivare Mychajlo Podoljak hävdar att rapporten är rysk propaganda.

– Det är en skam att en organisation som Amnesty deltar i denna kampanj av desinformation och propaganda, skriver han på Twitter.

Foto: C. Lue resp Volodymyr Zelensky

Text: Redaktionen

Mycket populär svensk tradition stoppas

2026 04 28

En populär svensk tradition kan försvinna.

Vissa svenska traditioner är starkt förknippade med det vackra vårvädret, inte minst för barn och ungdomar.

Men nu är en sådan tradition på väg att stoppas.

”Äldre känner igen sig”

Den svenska sporten brännboll är känd sedan 1700-talet, och blev under 1900-talet en av de mest populära idrottsaktiviteterna i Sverige.

Men nu stoppas brännbollen i allt fler svenska skolor.

Anledningen är att många idrottslärare anser att brännbollen pressar eleverna, rapporterar SR.

Idrottsläraren Pierre Jakobsson i Nyköping är en av dem som väljer bort den klassiska aktiviteten på sina lektioner.

Han menar att brännboll är problematiskt eftersom elever känner sig utstirrade.

– Slår man inte så långt, då börjar utelaget gå framåt… den biten finns ju också givetvis, och jag tror att många av oss äldre känner igen sig kanske i de situationerna, säger Pierre Jakobsson till radiokanalen.

Lång tradition

De flesta svenskar har spelat brännboll i skolan, och har även föräldrar samt far- och morföräldrar som har spelat brännboll i skolan.

Det är alltså en lång tradition, men många har upplevt brännbollen som en pina.

Detta har fått allt fler idrottslärare att välja bort den klassiska våraktiviteten, till den grad att brännbollen i stort sett är på väg bort från idrottsämnet i skolan.

Det finns en oro för att den negativa erfarenheten som många har av brännboll spiller över på andra fysiska aktiviteter, så att viljan att idrotta och motionera minskar.

Många idrottslärare föredrar därför andra aktiviteter där eleverna känner sig mindre pressade eller utstirrade, rapporterar TV4.

– Jag har möjlighet att erbjuda andra aktiviteter som jag tycker är bättre för eleverna och ger ett mer aktivt deltagande och kanske inte just den här utstirrheten, säger Pierre Jakobsson till kanalen.

LÄS OCKSÅ: MERZ: Då kan Ukraina bli medlem i EU

Kritiseras av idrottslärarförening

Inom Svenska idrottslärarföreningen är man dock kritisk till att idrottslärare väljer bort brännbollen helt och hållet.

Upplevelser av utsatthet förekommer i många situationer i livet, vilket man måste få tillfälle att träna på, menar föreningen, som också poängterar att det finns alternativa varianter av brännboll där elever kan välja olika bollar och redskap och där man anpassar reglerna för att minska utsattheten.

– Svenska idrottslärarföreningen vill gärna behålla brännboll som är en del av kulturen i Sverige, men att vi anpassar brännbollen efter situation och person, säger Jennie Nobelius, ordförande för Svenska idrottslärarföreningen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: "Luktar 2008 igen" - tidigare banktoppen varnar

Foto: D Posteby

Text: Redaktionen

Kraftig förändring för kronan – nu varnas svenska turister

2026 04 28

Svenskar som planerar att besöka Norge kommer att få en dyrare upplevelse än vanligt.

Detta eftersom den norska kronan har stärkts markant mot den svenska. Den norska valutan noterar sin starkaste position mot den svenska kronan på ett och ett halvt år.

Sedan årsskiftet har den norska kronan stärkts med 8 procent mot den svenska, rapporterar Norges största affärstidning E24.

Under måndagen handlas valutorna ungefär på samma nivåer. En svensk krona kostar 1,01 norska kronor – den svagaste ställningen sedan november 2024.

Nu varnas svenska turister.

– De som vanligtvis tillbringar sommaren med att vandra i Norge måste vara beredda på att det har blivit märkbart dyrare, framhåller storbanken SEB i en färsk analys.

Flera förklaringar

Den norska kronan har stärkts av höga oljepriser, stabila skattefinanser och växande skatteintäkter från landets oljeindustri, rapporterar E24.

Samtidigt har flera av de faktorer som tidigare stärkte den svenska kronan mattats av, menar Handelsbankens chefsstrateg Nils Kristian Knudsen. Han pekar särskilt på försvars- och industrisatsningar i Sverige.

– Strukturen på den svenska börsen har planat ut lite, och marknadsfokuset har förändrats lite. Det finns inget som sticker ut positivt, säger Knudsen till tidningen.

Experten konstaterar samtidigt att det skett små förändringar i förhållandet mellan euron och den svenska kronan.

– I det här sammanhanget kan man säga att marknaden inte nödvändigtvis ser den norska kronan och Norge på samma sätt som Sverige, där det finns mer industri som tyngs av svagare siffror från kontinenten, säger Knudsen.

LÄS MER: Här behövs mer personal – nästan 40 000 kronor i lön

Små fall under måndagen

Under måndagen försvagas kronan mot både euron och dollarn.

Den svenska valutan faller med cirka 10 öre till 9,21 kronor per dollar. En liknande nedgång noteras mot euron, där kronan nu ligger på 10,80 kronor per euro.

LÄS OCKSÅ: Viktigt meddelande går ut till Gmail-användare

Foto: Riksbanken resp M. Haugland

Text: Redaktionen