Ukraina har nytt förhandlingskort – “Ryssland är inte redo”

2024 08 17

Hundratals ryska soldater sitter i ukrainska fängelser.

Den ukrainska offensiven i Kursk fortsätter.

Sedan beslutet togs om att invadera rysk mark har ukrainska soldater gått längre och längre in i Ryssland.

Hundratals ryska soldater har tagits som krigsfångar och stora stridigheter pågår i regionen.

Nytt förhandlingskort

I och med invasionen bedöms Ukraina ha fått två nya eventuella förhandlingskort.

Det rör sig dels om den ryska mark som nu är under ukrainsk kontroll som skulle kunna bytas mot ockuperade ukrainska territorium.

Dels handlar det om de hundratals ryska krigsfångarna, många av de unga värnpliktiga.

– De var inte alls redo för krig eller fångenskap. De är bara barn, säger den 33-åriga erfarna ryska soldaten Askerkahn, som även han tillfångatogs, till Washington Post.

“Ryssland är inte redo”

Såväl Ryssland som resten av världen överraskades av Ukrainas drag att gå in i landet.

Överstelöjtnant Mattias Puusepp, ställföreträdande stabschef för divisionen Estniska försvarsmakten, menar att bevisen inte pekar på att Ryssland alls är redo.

– Enligt ryska sociala medier väntas den ryska försvarsmakten snart inleda en motoffensiv. säger han till Kyiv Independent.

– Det finns dock ännu inga indikationer på att de ryska väpnade styrkorna har tillräckligt med styrkor och områden för att genomföra sådana betydande åtgärder.

Förstört två broar

Ukraina fortsätter att rikta in sig på att försvåra för rysk logistik, detta bland annat genom att spränga broar.

– Ukrainska attacker förstörde enligt uppgift två broar i Glushkovo Raion, Kursk Oblast. Ryska källor hävdade den 16 augusti att ukrainska HIMARS-attacker förstörde broar i Glushkovo och Zvannoye båda sydväst om Korenevo, framhåller tankesmedjan ISW.

– Geolokaliserade bilder publicerade den 16 augusti visar att bron i Glushkovo kollapsade efter attacken. Ryska milibloggare hävdade att förstörelsen av bron kommer att komplicera ryska markkommunikationslinjer i området.

Fokus i öst

Samtidigt fortsätter alltjämt de intensiva striderna i östra Ukraina.

Ryssland menar att fullt fokus fortfarande ligger på den fronten.

Foto: V. Razom

Text: Redaktionen

Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad.

Kopplas till smuggling

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart.

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till.

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser.

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen