JUST NU: Ukraina har lämnat in EU-ansökan

2022 04 18

Ukraina har lämnat in en ansökan om ett medlemskap i EU.

Landets president Volodymyr Zelensky träffade på måndagen EU-sändebudet Matti Maasikas och överlämnade en första ”ansökningsblankett” till unionen, rapporterar Reuters.

I ett första steg har Ukraina svarat på flera frågor rörande ett framtida medlemskap. Zelensky hoppas att Ukraina kan beviljas status som ett kandidatland i EU inom några veckor, erfar NRK.

Nästa steg kan snart påbörjas

– Vi tror att vi kommer att få stöd för detta arbete och bli en kandidat för registrering och att nästa och sista steg i processen kan påbörjas. Vi är övertygade om att detta kommer att hända under de kommande veckorna, sa Zelensky till Maasikas, i en video från mötet.

– Mentalt har vårt folk alltid varit en del av Europa, tillade Zelensky.

Hoppas få kandidatstatus i sommar

President Zelenskys stabschef Andrij Jermak konstaterar att Ukraina hoppas på att få status som kandidatland efter EU-toppmötet i slutet av juni. Enligt EU:s hemsida ska rådet sammanträda den 23-24 juni.

Kommer att bli en del av EU

– Därefter bör förhandlingar om antagning påbörjas, och den processen bör påskyndas. Ukraina kommer att bli en del av EU, säger Jermak enligt NRK.

Ukraina har länge vädjat om ett medlemskap i den Europeiska unionen. Efter den ryska invasionen har ansträngningarna intensifierats.

Lika villkor

– Vi vädjar till Europeiska unionen för en omedelbar anslutning av Ukraina via ett nytt speciellt förfarande. Vårt mål är att vara tillsammans med alla européer och, viktigast av allt, på lika villkor. Jag är säker på att det är rättvist. Jag är säker på att det är möjligt, sade Volodymyr Zelenskey efter de första dagarna av invasionen.

Inget snabbspår

Flera EU-ledare, inklusive Sveriges statsminister Magdalena Andersson, har dock utryckt att det inte finns något ”snabbspår” in i unionen för Ukraina.

– EU bygger på fördrag och lagar och regler och även om situationen är fruktansvärd i Ukraina så kan vi inte runda de lagarna och reglerna. Däremot kan vi göra mer för att stötta Ukraina i den här situationen, men också framåt för att stötta dem på vägen mot ett EU-medlemskap, sa statsminister Magdalena Andersson efter EU-toppmötet i Versailles den 11 mars.

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen


JUST NU: Ukraina tar tillbaka mark

2025 09 07

Ukraina tar tillbaka mark i Pokrovsk.

Det hävdar överbefälhavare Oleksandr Syrskyj på söndagen.

Intensiva strider har under en längre tid pågått i Pokrovsk, beläget i Donetsk i östra Ukraina.

Syrskyj menar att Ukraina har återtagit betydligt mer mark än vad de har förlorat i augusti månad, rapporterar Kyiv Independent.

Tar tillbaka mark

Ryssland har samlat ett stort antal soldater kring Pokrovsk och prioriterar övertagande av staden.

Det ser än så länge dock inte ut att gå helt enligt plan.

Ukrainska styrkor förlorade fem kvadratkilometer men återfick kontrollen över 26 kvadratkilometer i Pokrovsk-regionen i Donetsk oblast i augusti.

Enligt Syrskyj observeras ett liknande förhållande mellan förlorat och återtaget territorium nära staden Dobropillia, där ryska styrkor gjorde en kortvarig men dramatisk framryckning i början av augusti genom att använda infiltrationstaktik.

“Mest utmanande”

Syrskyj medger dock att situationen i Pokrovsk är den mest utmanande just nu.

– Pokrovsk-axeln är fortfarande en av de mest utmanande. Under den senaste veckan har våra enheter slagit tillbaka cirka 350 fiendeattacker, säger han.

– Det är här de ryska styrkorna har koncentrerat sina huvudsakliga ansträngningar och samlat sin största offensiva gruppering i ett försök att bryta igenom våra försvar.

Ukraina varnar

Ukrainska tjänstemän varnar dock för att den ryska militärledningen omgrupperar och förstärker sina trupper i västra Donetsk oblast, sannolikt inför en större offensiv operation.

Det rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Samlar styrkor

Talespersonen för Ukrainas Dnipro-grupp, överstelöjtnant Oleksiy Belskyi, har rapporterat att den ryska militärledningen koncentrerar betydande styrkor i Donetsk oblast och att de mest intensiva striderna sker i Pokrovsk-riktningen. 

– Enligt Belskyi samlar ryska styrkor nu en stor mängd drönare och tunga pansarfordon i området, efter att de misslyckades med att inta Pokrovsk och Myrnohrad under sommaren 2025, uppger ISW.

Foto: V. Razom

Text: Redaktionen


DICK HARRISON: Sverige kan återförenas med grannland – ”Om 20-30 år”

2025 09 07

Historieprofessorn Dick Harrison tror på en återförening.

Sverige har som bekant nära relationer med grannländerna.

En som tror på ännu närmare relation med ett av länderna är historieprofessorn Dick Harrison.

Enligt honom skulle Sverige kunna återförenas med Finland, rapporterar Dagens Nyheter.

Kan återförenas

Harrisons uttalande har väckt stor uppståndelse i Finland.

En vision för framtiden, menar Harrison själv.

– Jag skulle faktiskt inte bli förvånad om man om 20–30 år på allvar diskuterar att ogiltigförklara freden i Fredrikshamn och förena Sverige och Finland, säger han.

“Är osannolikt”

Det är dock inte alla som ser en återförening som sannolik.

En som har svårt att se det hända är Johan Strang, som sedan 15 år tillbaka forskar om nordiskt samarbete vid Helsingfors universitet.

– Jag har funderat på om det ens finns exempel på länder som gått ihop under de senaste 100 åren. Det är betydligt vanligare att de splittras, menar han.

Däremot ser Strang det som sannolikt att de nordiska länderna, och i synnerhet Sverige och Finland, rör sig mot ett allt närmare samarbete i flera olika frågor.

Nära samarbete

Redan idag har Sverige och Finland ett nära samarbete, och arbetar med varandra i exempelvis försvarsfrågor.

Sverige och Finland har likartade säkerhetspolitiska utgångspunkter och ett omfattande samarbete på försvarsområdet. 

Sverige samverkar med Finland både bilateralt och inom multilaterala forum som det nordiska försvarssamarbetet Nordefco, EU, FN och Nato. 

Det är målet

Målet med försvarssamarbetet mellan Sverige och Finland är att fördjupa ländernas försvarsförmåga.

– Samarbetet grundar sig på förtroende och långsiktigt arbete länderna emellan, förklarar regeringen.

– Det omfattar områden som bland annat operativ planering och förberedelser för att gemensamt kunna använda civila och militära resurser i olika scenarier. Exempel på dessa kan vara att hävda den territoriella integriteten eller utöva rätten till kollektivt självförsvar.

Foto: Mikhail luxkstn

Text: Redaktionen