JUST NU: Ukraina har lämnat in EU-ansökan

2022 04 18

Ukraina har lämnat in en ansökan om ett medlemskap i EU.

Landets president Volodymyr Zelensky träffade på måndagen EU-sändebudet Matti Maasikas och överlämnade en första ”ansökningsblankett” till unionen, rapporterar Reuters.

I ett första steg har Ukraina svarat på flera frågor rörande ett framtida medlemskap. Zelensky hoppas att Ukraina kan beviljas status som ett kandidatland i EU inom några veckor, erfar NRK.

Nästa steg kan snart påbörjas

– Vi tror att vi kommer att få stöd för detta arbete och bli en kandidat för registrering och att nästa och sista steg i processen kan påbörjas. Vi är övertygade om att detta kommer att hända under de kommande veckorna, sa Zelensky till Maasikas, i en video från mötet.

– Mentalt har vårt folk alltid varit en del av Europa, tillade Zelensky.

Hoppas få kandidatstatus i sommar

President Zelenskys stabschef Andrij Jermak konstaterar att Ukraina hoppas på att få status som kandidatland efter EU-toppmötet i slutet av juni. Enligt EU:s hemsida ska rådet sammanträda den 23-24 juni.

Kommer att bli en del av EU

– Därefter bör förhandlingar om antagning påbörjas, och den processen bör påskyndas. Ukraina kommer att bli en del av EU, säger Jermak enligt NRK.

Ukraina har länge vädjat om ett medlemskap i den Europeiska unionen. Efter den ryska invasionen har ansträngningarna intensifierats.

Lika villkor

– Vi vädjar till Europeiska unionen för en omedelbar anslutning av Ukraina via ett nytt speciellt förfarande. Vårt mål är att vara tillsammans med alla européer och, viktigast av allt, på lika villkor. Jag är säker på att det är rättvist. Jag är säker på att det är möjligt, sade Volodymyr Zelenskey efter de första dagarna av invasionen.

Inget snabbspår

Flera EU-ledare, inklusive Sveriges statsminister Magdalena Andersson, har dock utryckt att det inte finns något ”snabbspår” in i unionen för Ukraina.

– EU bygger på fördrag och lagar och regler och även om situationen är fruktansvärd i Ukraina så kan vi inte runda de lagarna och reglerna. Däremot kan vi göra mer för att stötta Ukraina i den här situationen, men också framåt för att stötta dem på vägen mot ett EU-medlemskap, sa statsminister Magdalena Andersson efter EU-toppmötet i Versailles den 11 mars.

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen


29 januari 2026

Ny skatt på väg – om S vinner valet

2026 01 30

Skatten ska höjas för de mest förmögna i samhället.

Det meddelar S-ledaren Magdalena Andersson på en gemensam pressträff med fackförbundet Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Andersson utesluter skattehöjningar för ”vanliga hushåll”, men framhåller att de allra rikaste behöver bidra mer.

– Vi har föreslagit en beredskapsskatt där de med höga inkomster kan bidra lite mer, säger hon.

Enligt S-ledaren kommer en sådan skatt ge möjlighet att lägga mer resurser på välfärden.

Vill se över regler för företagare

Socialdemokraterna vill bland annat använda skatteinkomster från beredskapsskatten till att finansiera upprustningen av försvaret.

– Samtidigt som vi stärker totalförsvaret kan vi inte belasta hushållens redan tuffa ekonomi. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Därför vill vi utreda en ny beredskapsskatt, skriver partiet i sin skuggbudget.

Socialdemokraterna vill också se en översyn av de så kallade 3:12-reglerna, som reglerar hur utdelningar och kapitalvinster i småföretag beskattas. 

– Lågt hängande frukter är takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet, skriver S om förslaget.

LÄS MER: Skatt kan höjas flera hundra procent – “katastrof rent ut sagt” 

M: ”Över 50 procent i skatt på en löneökning”

Moderaterna är kritiska till en beredskapsskatt.

M flaggar för att S nya skatt kommer att leda till omfattande skattehöjningar.

– Om beredskapsskatten ska finansieras genom en höjd inkomstskatt, behöver gränsen för när man börjar betalar statlig inkomstskatt sänkas från dagens 48 500 kronor i månaden till 39 000 kronor i månaden. För att få in 35 miljarder kronor kommer alla med en lön över 39 000 kronor/mån få betala över 50 procent i skatt på en löneökning, skriver partiet på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Swedbank delar ut 34 miljarder kronor 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


28 januari 2026

Massflykt från Gmail – nu kan användare tvingas betala

2026 01 29

Europeiska användare lämnar Gmail och andra amerikanska mejltjänster.

Det uppger it-experten Petteri Järvinen i en intervju med Hufvudstadsbladet.

Massflykten är den del av en större bojkott mot amerikanska produkter.

"Varför skulle e-post vara gratis?"

Användare som söker efter alternativ till de amerikanska tjänsterna bör dock vara beredda att öppna plånboken. Järvinen förutspår att många mejltjänster kommer att börja ta betalt inom snar framtid.

– Om vi inte är beredda att betala, hamnar vi lätt i knät på Google eller Microsoft. Vill vi ha europeiska alternativ måste vi vara beredda att betala några euro i månaden, säger han till tidningen.

Järvinen påpekar att det innebär kostnader att driva mejltjänster. Hantering av lagringsutrymme, brandväggar och kapacitet är inte gratis.

– Vi betalar för bussbiljetter och andra tjänster, varför skulle e-post vara gratis? frågar sig experten.

Reklamfria alternativ kostar

Mejltjänster som schweiziska Proton Mail och tyska Tutanota har fått mängder av nya användare de senaste månaderna. De europeiska alternativen erbjuder än så länge gratisversioner, men den som vill slippa reklam måste betala 3–4 euro per månad.

LÄS MER: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa

Amerikanska techjättar dominerar

Sverige och andra europeiska länder är i dag extremt beroende av amerikanska techbolag.

Den amerikanska dominansen utgör ett hot mot Sverige och andra europeiska länder.

– 70 procent av alla molntjänster i EU levereras av amerikanska bolag. Tre amerikanska företag – Amazon, Google och Microsoft – skulle kunna stänga kontinenten digitalt, har Expressens ledarsida varnat för.

Särskilt beroende är svenska myndigheter och företag av den amerikanska techjätten Microsoft, som bland annat äger den populära mejltjänsten Hotmail.

– Såväl privata företag som myndigheter och kommuner är beroende av de amerikanska tjänsterna, och då inte minst Microsoft, för mejlande, digitala möten och informationslagring. Om Microsoft stängdes ner i dag skulle den svenska statsapparaten lamslås, skriver Expressens ledarredaktion.

LÄS OCKSÅ: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

Foto: S. Feyissa

Text: Redaktionen