Ukraina-banderollen har försvunnit från USA:s ambassad i Sverige

2025 03 03

En banderoll till stöd för Ukraina uppges ha tagits ned från USA:s ambassad i Stockholm, vilket väcker reaktioner.

Storbråket mellan Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och hans amerikanska kollega Donald Trump i Vita huset igår har chockat världen.

Många frågar sig nu om USA över huvud taget ser sig som en allierad till Ukraina längre.

Och nu kommer vad många uppfattar som en tydlig signal – från USA:s ambassad i Stockholm.

Hökmark: ”En skam”

Enligt uppgifter har det länge hängt en banderoll på utsidan av den Amerikanska ambassaden på Gärdet i Stockholm.

På banderollen stod det ”We Stand With Ukraine”, i gula bokstäver mot blå bakgrund.

Men nu har banderollen plötsligt tagits ned.

Det uppger moderatpolitikern och Ukrainavännen Gunnar Hökmark på X.

– Nedtagen banderoll, inte längre ”We stand with Ukraine”, en skam, skriver Hökmark i ett inlägg, tillsammans med ett foto på byggnaden där banderollen tidigare hängde.

”Hemskt budskap”

Huruvida det finns en koppling mellan bråket i Vita huset och den nedtagna banderollen är dock oklart, uppger Expressen.

Men Gunnar Hökmark fruktar att det är en gest som görs till följd av spänningen mellan Trump och Zelenskyj.

– Det är svårt att veta, men det ligger ju helt i linje med den amerikanska hållningen, säger Gunnar Hökmark till tidningen.

Han är starkt kritisk till att banderollen har tagits ned.

– Det är en väldigt aktiv handling att ta ner den, att säga att USA inte står med Ukraina mer. Det är ett hemskt budskap att skicka till det svenska samhället, säger moderatpolitikern.

Borde sätta tryck på Putin

Hökmark är en varm anhängare av Ukraina och starkt kritisk till Putin-administrationens agerande.

Inte minst efter det stora bråket i Vita huset igår, där Trump och vicepresidenten JD Vance gång på gång gick till verbalt angrepp mot Volodymyr Zelenskyj. De anklagade honom bland annat för att vara ”otacksam”.

– Medan Ryssland angriper Ukraina med dagliga bombningar och fortsatta anfall angriper Trump Zelenskyy för att han försvarar sitt land, en modig president hade satt tryck på Putin att sluta kriget istället för att pressa Ukraina sluta försvara sig, skriver Gunnar Hökmark på X.

Foto: S. Marcus

Text: Redaktionen


Flera delar av S: Inför tre nya skatter

2025 05 29

En vänsterfalang i Socialdemokraterna vill införa tre nya skatter.

Flera delar av partiet kräver att förmögenhetsskatten ska återinföras. Dessutom vill många S-politiker se arvskatt och fastighetsskatt, rapporterar SvD.

Frågorna ska diskuteras på S-kongressen i Göteborg som inleddes i onsdags.

Många i partiledningen är dock emot förslagen – bland annat Socialdemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Mikael Damberg.

– Jag förstår att de är frustrerade över att vi har en väldigt orättvis ekonomisk politik i Sverige. Men när det gäller kapitalskatter så är det ju ganska viktigt hur de utformas, för historiskt har vi haft kapitalskatter som har haft snedvridande effekter, säger han till SvD.

”De allra rikaste behöver vara med”

Tidigare SSU-ordföranden Lisa Nåbo tror att några av skatterna kan bli verklighet om S återfår makten.

– Det finns goda chanser att slutprodukten kommer göra det tydligt att de allra rikaste i Sverige behöver vara med och bidra mer än vad man gör i dag, säger hon till tidningen.

Avskaffades 2007

Förmögenhetsskatten avskaffades 2007. När den fanns uppgick den till 1,5 procent av förmögenheter över 1,5 miljoner kronor för ensamstående och 3 miljoner kronor för gifta eller sammanboende.

Skatten kritiserades eftersom den bara stod för en bråkdel av skatteintäkterna. Många förmögna svenskar valde att flytta sina tillgångar eller bosätta sig utomlands för att undvika skatten. Kritiker lyfte också att förmögenhetsskatten hämmade sparande och investeringar.

Det finns dock experter som förespråkar ett införande av förmögenhetsskatten. En av dem är den franske ekonomiprofessorn Gabriel Zucman.

– Vi har stärkta bevis för att de allra rikaste betalar väldigt lite i skatt, betydligt mindre i procent jämfört med andra grupper i samhället, säger han i en intervju med DN.

Enligt Zucman finns det andra sätt att hantera problemen som förmögenhetsskatten skapade – exempelvis landsflykten av framgångsrika entreprenörer.

– Och de principiella argumenten är starka. Har du gjort dig en stor förmögenhet i Sverige borde du också betala skatt i Sverige, säger experten.

Foto: J. Appel

Text: Redaktionen


JUST NU: Stort genombrott om postcovid

2025 05 29

Människors olika dna påverkar risken att drabbas av postcovid – det vill säga långvariga symptom efter att ha insjuknat i covid-19.

Det visar en finsk studie som publicerats i den ansedda vetenskapliga tidskriften Nature Genetics.

I studien fastslår forskarna att personer med en riskvariant av genen FOXP4 löper signifikant större risk att drabbas av postcovid.

– Risken för postcovid ökar med ungefär 60 procent jämfört med personer som inte har den genetiska varianten.

Det framhåller Vilma Lammi, postdoktoral forskare vid Helsingfors universitet och huvudförfattare till studien, i en intervju med Yle.

– I vår forskning hittade vi, i samarbete med forskare från flera andra länder, en av de första genetiska riskfaktorerna kopplade till postcovid, konstaterar forskaren.

13 procent i Finland

Studien bygger på data från över 15 000 personer som drabbats av postcovid. Forskarna har jämfört personernas dna med nästan 1,9 miljoner friska personer.

Resultatet visade att höga nivåer av FOXP4 var associerat med ökad risk för postcovid.

FOXP4-genen är kopplad till lungorna och hypotalamus – en viktig del av hjärnan som styr kroppens autonoma funktioner.

I Finland bär 13 procent på riskvarianten av genen, rapporterar Yle.

Vanliga symptom

Långvariga symtom efter covid-19 kallas oftast för postcovid.

Vanliga symptom är huvudvärk, lukt- och smakbortfall, yrsel, trötthet, psykiska symtom eller svårigheter att sova.   

Socialstyrelsen har tagit fram stöd till hälso- och sjukvården för vård av patienter med postcovid.

– Det kan handla om medicinska insatser, men också stöd för att komma tillbaka till jobbet eller skolan, vilka olika typer av uppföljningar som bör erbjudas och hur man på bästa sätt – och gradvis – tar sig tillbaka till vardagen igen, säger Thomas Lindén, avdelningschef på Socialstyrelsen.

Foto: G. Pappas

Text: Redaktionen