Ukraina-banderollen har försvunnit från USA:s ambassad i Sverige

2025 03 03

En banderoll till stöd för Ukraina uppges ha tagits ned från USA:s ambassad i Stockholm, vilket väcker reaktioner.

Storbråket mellan Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och hans amerikanska kollega Donald Trump i Vita huset igår har chockat världen.

Många frågar sig nu om USA över huvud taget ser sig som en allierad till Ukraina längre.

Och nu kommer vad många uppfattar som en tydlig signal – från USA:s ambassad i Stockholm.

Hökmark: ”En skam”

Enligt uppgifter har det länge hängt en banderoll på utsidan av den Amerikanska ambassaden på Gärdet i Stockholm.

På banderollen stod det ”We Stand With Ukraine”, i gula bokstäver mot blå bakgrund.

Men nu har banderollen plötsligt tagits ned.

Det uppger moderatpolitikern och Ukrainavännen Gunnar Hökmark på X.

– Nedtagen banderoll, inte längre ”We stand with Ukraine”, en skam, skriver Hökmark i ett inlägg, tillsammans med ett foto på byggnaden där banderollen tidigare hängde.

”Hemskt budskap”

Huruvida det finns en koppling mellan bråket i Vita huset och den nedtagna banderollen är dock oklart, uppger Expressen.

Men Gunnar Hökmark fruktar att det är en gest som görs till följd av spänningen mellan Trump och Zelenskyj.

– Det är svårt att veta, men det ligger ju helt i linje med den amerikanska hållningen, säger Gunnar Hökmark till tidningen.

Han är starkt kritisk till att banderollen har tagits ned.

– Det är en väldigt aktiv handling att ta ner den, att säga att USA inte står med Ukraina mer. Det är ett hemskt budskap att skicka till det svenska samhället, säger moderatpolitikern.

Borde sätta tryck på Putin

Hökmark är en varm anhängare av Ukraina och starkt kritisk till Putin-administrationens agerande.

Inte minst efter det stora bråket i Vita huset igår, där Trump och vicepresidenten JD Vance gång på gång gick till verbalt angrepp mot Volodymyr Zelenskyj. De anklagade honom bland annat för att vara ”otacksam”.

– Medan Ryssland angriper Ukraina med dagliga bombningar och fortsatta anfall angriper Trump Zelenskyy för att han försvarar sitt land, en modig president hade satt tryck på Putin att sluta kriget istället för att pressa Ukraina sluta försvara sig, skriver Gunnar Hökmark på X.

Foto: S. Marcus

Text: Redaktionen

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen