Ufo-larm i Ryssland – militären skickas upp

2023 02 28

Ett oidentifierat föremål uppges ha lokaliserats i ryskt luftrum i närheten av St Petersburg.

Flera flygplan som var på väg till staden har tvingats vända, enligt sajten Flightradar.

– Minst fem flygplan som var på väg från Moskva till St Petersburg har tvingats vända efter att ha cirkulerat i luften, uppger The Guardian.

Luftrummet stängs

Den internationella flygplatsen Pulkovo i St Petersburg har stängt, rapporterar Reuters.

Enligt en källa till den ryska nyhetskanalen REN TV har den ryska ledningen beslutat att stänga ett luftrum på närmare 200 kilometer med omedelbar verkan.

Den ryska nyhetsbyrån TASS bekräftar uppgifterna.

Enligt nyhetsbyrån kommer luftrummet, inom en radie på 200 kilometer, att hållas stängt till klockan 11.20 svensk tid.

Ryska stridsflyg skickas upp

Det är i nuläget inte bekräftat varför planen tvingats vända eller varför flygplatsen i Rysslands näst största stad har stängt.

Obekräftade uppgifter gör dock gällande att ett oidentifierat föremål har synts i området, rapporterar Reuters med hänvisning till den ryska sajten Baza.

Nyhetssajten uppger även att flera ryska stridsflyg har skickats upp för att undersöka föremålet.

Flera oidentifierade föremål i USA

USA har tidigare publicerat en omfattande rapport om antalet rapporterade ufo-observationer de senaste två åren.

Enligt landets försvarsdepartement saknar nästan hälften av 366 observationer en förklaring.

Flera av de identifierade objekten karakteriserats som ”främmande fenomen i luften” med förkortningen UAP.

– Några av dessa odefinierade objekten uppvisar ovanliga flygegenskaper och en häpnadsväckande prestanda. Det kräver en vidare analys, står det i rapporten.

Totalt handlar det om 171 objekt som den amerikanska militären inte lyckats identifiera.

Sköt ner fyra objekt

I början av februari sköt USA:s stridsflyg ner fyra objekt ovanför Nordamerika.

Det första objektet som sköts ner klassificeras som en kinesisk spionballong. Kina hävdar i sin tur att det rör sig om en väderballong som råkat hamna fel.

De övriga tre objekten har inte kopplats till Kina.

Text: Redaktionen

Vita huset sätter deadline – pressar Ryssland inför möte imorgon

2025 03 23

USA sätter en deadline för vapenvila i Ukraina och försöker sätta press på Ryssland.

Vita huset har inte gett upp hoppet om att uppnå en vapenvila i Ukraina inom en snar framtid.

Imorgon måndag ska USA och Ryssland mötas för fredssamtal i Riyad i Saudiarabien. Samma dag ska den amerikanska delegationen även möta ukrainska representanter.

Nu kommer uppgifter om att Vita huset har satt en deadline.

Vita husets deadline

Vita huset vill ha en vapenvila mellan Ryssland och Ukraina senast den 20 april, enligt källor till Bloomberg.

Den 20 april infaller påskdagen såväl protestanter och katoliker som ortodoxa.

Samtidigt säger källorna att man i Vita huset är medveten om att denna deadline kan bli svår att hålla, eftersom parterna fortfarande står långt ifrån varandra.

Ändå hoppas man alltså på att kunna sätta press på Ryssland, bland annat vid mötet i Saudiarabien imorgon måndag.

Donald Trump har lovat att snabbt få ett slut på kriget i Ukraina.

– Jag tror att vi ganska snart kommer att ha en fullständig vapenvila, sade president Trump till reportrar på fredagen, enligt nyhetsbyrån.

Från ryskt håll verkar man dock måttligt intresserade av att ingå ett fredsavtal.

Ryssland har inte bråttom

Ryssland har ställt mycket hårda krav för att gå med på en vapenvila. Man har bland annat krävt att vapenleveranser till Ukraina stoppas.

Putin uppges skicka representanter på lägre nivå till samtalen i Saudiarabien.

– Det här är relativt tekniska personer som kan se till att samtalen inte skyndas på, för att bromsa Trump, säger Mikhail Vinogradov, chef för tankesmedjan St. Petersburg Politics Foundation, enligt nyhetsbyrån.

Kreml har heller inte gått med på ett toppmöte mellan Trump och Putin, vilket USA har velat få till snarast möjligt.

Ryssland skickar alltså tydliga signaler om att man inte vill ingå en vapenvila eller ett fredsavtal med kort varsel.

– Jag ser ingen anledning att tro att Ryssland har bråttom att nå en vapenvila, säger Kristine Berzina, vd tankesmedjan för German Marshall Fund.

Men i Vita huset hoppas man alltså på att uppnå en vapenvila senast den 20 april, inte minst för att Trump förväntas leverera på sitt löfte om att få slut på kriget i Ukraina.

Foto: Gage Skidmore resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sverige kräver USA på hundratals miljoner kronor

2025 03 23

Hundratals miljoner kronor sitter fast i USAID – pengar som Sverige nu kräver få tillbaka.

Sverige har tillsammans med Norge och Nederländerna fört över minst 15 miljoner dollar (cirka 152 miljoner kronor) till USAID – pengar som skulle gå till hjälp för bönder i fattiga länder.

Men efter att den amerikanska biståndsmyndigheten stängts ner av Donald Trump i början av året har pengarna suttit fast i flera månader, enligt uppgifter till Aftonbladet.

“Ett bekymmer för oss”

Dessutom har den svenska biståndsmyndigheten Sida gått in med ytterligare tolv miljoner dollar (cirka 122 miljoner kronor) i ett annat USAID-projekt som också är frysta.

Pengar som Sida nu försöker driva in – utan framgång.

Det är nämligen helt tyst från amerikanskt håll när man försöker ta kontakt.

En mycket problematisk situation, menar Sidas talesperson Julia Lindholm.

– Det är ett bekymmer för oss, särskilt eftersom vi vill att våra partnerorganisationer ska kompensera för det arbete de redan har lagt ner på programmen, säger Lindholm till AP.

“Ett hårt slag för fattiga”

USAID var världens största biståndsgivare och stod för 42 procent av allt humanitärt bistånd i världen innan man stängdes ner av Trump.

Redan i samband med att myndigheten stängdes ner i februari larmade Sida för stora konsekvenser globalt.

– Vi kan konstatera att det är ett hårt slag för både världens fattiga och utsatta och för globala samarbeten om USA drar sig ur biståndet i världen. Att allt detta sker när fattigdomen ökar, konflikterna och antalet flyktingar är rekordmånga samtidigt som det demokratiska utrymmet minskar, är problematiskt, sade Sidas avdelningschef Annika Otterstedt då.

Foto: Johannes Frandsen, Regeringskansliet

Text: Redaktionen