4okt2025

Tyskland tvingar Turkiet att backa från krav

2025 10 04

Turkiet tvingas backa från ett krav på EU.

Matkonflikter uppstår med jämna mellanrum.

2002 krävde Grekland ensamrätt på namnet ”fetaost” och fick som man ville.

Beslutet väckte stor irritation och flera andra länder som var stora producenter av den populära ostsorten rasade.

Nu har ytterligare en matkonflikt nått sin upplösning.

Treårig kamp

Turkiet har under tre år försöket att tvinga på Europa regler om dönerkebab.

Om Turkiet hade lyckats få igenom reglerna för hur dönerkebab ska tillverkas skulle det ha drabbat Tysklands kebabindustri hårt.

– Turkiska myndigheter har hävdat att dönerkebab ska ses som en nationalrätt som spreds till Europa genom migrationen av turkiska medborgare, uppger BBC.

– Tyska tjänstemän hävdar att kebaben har blivit en del av det egna nationella köket.

Turkiet tvingas nu backa från sitt krav.

Gamla rötter

Det traditionella sättet att tillaga kött på ett vertikalt rotisseri går tillbaka till 1500-talet.

– Namnet döner kommer från det turkiska ordet för ”snurra” och syftar på tekniken som används vid tillagningen, uppger BBC.

Om Turkiets begäran hade gått igenom skulle det ha införts restriktioner för vilka typer av ingredienser som fick användas i maträtten.

LÄS OCKSÅ: Stödet växer - EU närmar sig helt unik åtgärd mot Ryssland

Krav på regler

I det turkiska kravet uppmanades EU att införa enhetliga regler i hela unionen.

Köttet skulle komma från en ko som är äldre än 16 månader, lamm som är minst sex månader eller från kyckling.

Kalvkött och kalkonkött skulle förbjudas.

Typen av kniv som används för att skära köttet skulle också omfattas av reglerna.

Tyska varianten

I Tyskland används ofta kalvkött i ett tunnbröd fyllt med grönsaker som rödkål, pickles, rödlök och toppat med såser.

I Tyskland bor över 1,5 miljoner turkiska medborgare.

I kebabbranschen arbetar runt 60 000 personer som producerar omkring 400 ton kebab om dagen, uppger BBC.

En godkännande av Turkiets krav på EU hade därför slagit hårt mot den tyska marknaden.

LÄS OCKSÅ: 41 döda i St. Petersburg - "Värsta på flera år"

Foto: M Yildiz

Text: Redaktionen


14 nov 2026

Biltema inleder bojkott i hela Sverige

2026 11 14

En bojkott har inletts av den svenska lågpriskedjan.

Medan butiker över hela landet laddar upp inför årets stora readag Black Friday väljer Biltema att gå en helt annan väg.

Lågprisjätten vägrar att delta.

Nobbar stora köpfesten

Fredagen den 27 november är det dags för årets Black Friday. Då väntas butiker runt om i Sverige locka kunder med stora rabatter och kampanjer.

Men en av landets stora lågpriskedjor tänker inte delta.

Biltema tänker bojkotta Black Friday och väljer därmed att gå emot stora delar av handeln.

– Vi tror inte på att locka kunder med stora rabatter en gång om året, säger marknadschef Johan Gerdevåg, i ett uttalande.

Beskedet gäller i alla Biltema-varuhus i hela Sverige, utan några som helst undantag.

Läs också: Redan slutsålt – rusning efter julvara i Sverige

Därför säger Biltema nej

Bakom beslutet ligger företagets strategi att hålla priserna låga året runt i stället för att locka kunder med tillfälliga rabatter.

Biltemas marknadschef Johan Gerdevåg har tidigare förklarat varför kedjan väljer bort Black Friday.

– Vår strategi är att erbjuda bra priser hela året, så att alla ska kunna köpa det de behöver när de behöver det. Det är viktigt för oss att kunderna kan lita på att vi alltid har låga priser, inte bara på Black Friday.

Han har även framhållit att kunderna ska kunna lita på att priserna är låga oavsett när på året de handlar.

– Vår målsättning är att alla våra kunder ska kunna ha en rikare fritid med hjälp av våra produkter. Genom att hålla låga priser året runt kan vi göra det möjligt för fler att njuta av sina fritidsintressen, oavsett om det är på vinter, sommar eller någon annan tid på året, fortsätter Gerdevåg.

Inte första året

Det är långt ifrån första gången som Biltema väljer att ställa sig utanför den stora shoppingdagen.

Även 2024 och 2025 avstod kedjan från Black Friday. Kedjan gav då samma svar om varför de inte hakar på sina konkurrenter.

Nu står det alltså klart att samma strategi gäller även 2026.

Andra läser: Stor miljardsatsning i Sverige – S jublar

Foto: Biltema

Text: Redaktionen


14 nov 26

Stort bakslag för Magdalena Andersson (S)

2026 11 14

Socialdemokraterna hoppas fortfarande att Vänsterpartiet ska backa från sitt krav på ministerposter.

S-ledaren Magdalena Andersson vill bilda en regering bestående av S, MP och C med V som stödparti.

Vänsterpartiet har hittills sagt bestämt nej till en sådan regering. Samtidigt har det fortsatts att spekuleras i att V kan vara på väg att släppa sin röda linje.

Nu sätter flera tunga V-trädare ner foten ordentligt.

Riksdagsledamöterna Daniel Bernmar och Tobias Smedberg betonar att linjen ligger fast: Vänsterpartiet kommer inte att backa från sitt ultimativa krav.

– Något annat finns det inte. Att bli en dörrmatta som körs över, det är ju inte aktuellt över huvud taget, säger Smedberg till SvD.

Daniel Berman instämmer och konstaterar att Socialdemokraterna förväntade upprördhet i ett sådant scenario inte kommer att spela någon roll.

– Jag är inte här för att vara kränkt eller spela på känslor. Och det tror jag inte andra partiers företrädare är det heller, utan man är här för att företräda sina väljare, säger han till tidningen.

Läs mer: Plötslig vändning – 65 procent för Magdalena Andersson

Stort bakslag

V-ledamöternas besked är ett stort bakslag för Socialdemokraternas regeringsambitioner.

Om Västerpartiet håller fast vid sitt krav på ministerposter kan det bli svårt för Magdalena Andersson att samla tillräckligt stöd för att bilda regering. Detta eftersom Centerpartiet står fast vid sitt beslut om att inte släppa in V i en regering.

Centerns linje har dessutom stöd bland partiets väljare.

Enligt en färsk mätning från SVT/Indikator Opinion föredrar 54 procent av C-väljarna en borgerlig regering, som släpps fram av SD, framför en regering med S, MP, C och V. 

– Vi vet från tidigare undersökningar att Centerpartiets väljare har starka antipatier mot både Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna, men att man tycker mer illa om SD. Samtidigt är det skillnad på att ett parti sitter i regeringen och att det ger sitt stöd från utsidan, säger Indiktators opinionschef Per Oleskog Tryggvason.

Andra läser: Hälften utslaget i Ryssland – ”Blivit ett allvarligt problem” 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen