Tyskland tvingar Turkiet att backa från krav

2025 10 04

Turkiet tvingas backa från ett krav på EU.

Matkonflikter uppstår med jämna mellanrum.

2002 krävde Grekland ensamrätt på namnet ”fetaost” och fick som man ville.

Beslutet väckte stor irritation och flera andra länder som var stora producenter av den populära ostsorten rasade.

Nu har ytterligare en matkonflikt nått sin upplösning.

Treårig kamp

Turkiet har under tre år försöket att tvinga på Europa regler om dönerkebab.

Om Turkiet hade lyckats få igenom reglerna för hur dönerkebab ska tillverkas skulle det ha drabbat Tysklands kebabindustri hårt.

– Turkiska myndigheter har hävdat att dönerkebab ska ses som en nationalrätt som spreds till Europa genom migrationen av turkiska medborgare, uppger BBC.

– Tyska tjänstemän hävdar att kebaben har blivit en del av det egna nationella köket.

Turkiet tvingas nu backa från sitt krav.

Gamla rötter

Det traditionella sättet att tillaga kött på ett vertikalt rotisseri går tillbaka till 1500-talet.

– Namnet döner kommer från det turkiska ordet för ”snurra” och syftar på tekniken som används vid tillagningen, uppger BBC.

Om Turkiets begäran hade gått igenom skulle det ha införts restriktioner för vilka typer av ingredienser som fick användas i maträtten.

LÄS OCKSÅ: Stödet växer - EU närmar sig helt unik åtgärd mot Ryssland

Krav på regler

I det turkiska kravet uppmanades EU att införa enhetliga regler i hela unionen.

Köttet skulle komma från en ko som är äldre än 16 månader, lamm som är minst sex månader eller från kyckling.

Kalvkött och kalkonkött skulle förbjudas.

Typen av kniv som används för att skära köttet skulle också omfattas av reglerna.

Tyska varianten

I Tyskland används ofta kalvkött i ett tunnbröd fyllt med grönsaker som rödkål, pickles, rödlök och toppat med såser.

I Tyskland bor över 1,5 miljoner turkiska medborgare.

I kebabbranschen arbetar runt 60 000 personer som producerar omkring 400 ton kebab om dagen, uppger BBC.

En godkännande av Turkiets krav på EU hade därför slagit hårt mot den tyska marknaden.

LÄS OCKSÅ: 41 döda i St. Petersburg - "Värsta på flera år"

Foto: M Yildiz

Text: Redaktionen

SVERIGE: 150 bilar har blockerat trafiken

2025 10 04

Över 150 bilar har kört tävling på allmänna svenska vägar.

Polisen i västra Sverige har fått larm om flera streetrace, vilket är olagliga biltävlingar på allmän väg, i regionen.

I Falkenberg har två lopp stoppats och utanför Halmstad ytterligare ett.

– Vi får samtal från allmänheten om att ett större antal bilar stänger av trafiken. När patrull kommer till platsen ser vi att ett flertal deltar i det som vi kallar streetrace, säger vakthavande befäl Magnus Schildt, till GP.

Fler än 150 bilar

När polisen kom till platserna där loppen anordnades skingrades bilarna.

Polisen har därför ingen exakt uppgift om antalet bilar som deltagit i de olagliga loppen längs vägarna, som ägde rum under natten till lördag.

Men enligt vittnen rör det sig om ungefär 150 bilar i Falkenberg och runt 30 bilar utanför Halmstad.

Många åskådare samlades också för att titta och vägarna blev således inte framkomliga för andra fordon.

Läs också: Kalldusch för City Gross – “Tråkigt besked”

Ingen anmälan

I nuläget har det inte upprättats någon anmälan.

– Vi har inte identifierat någon arrangör än, kan vi göra det kommer vi upprätta en anmälan. Sedan kan förare också bli misstänkta för vårdslöshet i trafiken, säger Magnus Schildt.

Streetrace i Enköping

I somras larmades polisen till en landsväg utanför Enköping för att upplösa en olaglig biltävling på allmän väg.

En grupp med människor ställde sig i vägen för polisen, som hindrades från att ingripa mot de bilar som deltagit i racet.

I veckan dömdes en man i 20-årsåldern för blåljussabotage vid polisens ingripande.

Mannen nekar till brott och menar att fastat med hälen i polisbilens underrede, och därför inte flyttat på sig.

– Han kunde inte säga något att han satt fast eftersom rutorna var uppe. Han såg inga lampor eftersom han är färgblind, beskriver tingsrätten hans utsago i domen, rapporterar SVT.

– Dessutom hörde han inte att polisbilen tutade.

Läs mer: Stödet växer – EU närmar sig helt unik åtgärd mot Ryssland

Foto: Georg Arthur Pflueger

Text: Redaktionen

Svantesson slår tillbaka – ”rasism”

2025 10 04

Regeringen har fått kritik för införandet av bidragstak.

I regeringens budgetproposition, som lämnades till riksdagen för några veckor sedan, finns en reform om ett nytt bidragstak.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) menar att reformen kommer vara viktig för att bryta människors utanförskap i det svenska samhället.

– Bidragsreformen består av ett bidragstak, som gör det mer lönsamt att arbeta än att leva på bidrag, framhåller regeringen i ett uttalande.

För 2026 skjuter regeringen till 1 459 miljoner kronor för att genomföra bidragsreformen.

Ytterligare omkring 4 900 miljoner kronor avsätts för 2027 och 2028.

Möts av kritik

Förslaget har mötts av stark kritik.

Reformen kommer öka kriminalitet och fattigdom, menar kritikerna.

Dessutom kommer den slå hårt mot stora barnfamiljer, menar professor emeritus Anders Forslund på Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, rapporterar SvD.

Enligt regeringens egna räkneexempel kan en familj med fem barn få 46 500 kr i månaden i bidrag.

Det föreslagna bidragstaket kommer minska den summan med 8 000 kr.

5 000 barnfamiljer kommer påverkas av reformen, enligt regeringens uppgifter.

Läs också: Kalldusch för City Gross – “Tråkigt besked”

Finansministern slår tillbaka

Elisabeth Svantesson (M) slår nu tillbaka mot sina kritiker.

– Anders är en väldigt klok person, men det finns flera delar i detta och handlar också om moral. Att man överhuvudtaget kan ha de här nivåerna på bidrag i Sverige det är inte rättvist, säger hon, rapporterar SvD.

Danmark som dåligt exempel

Flera kritiker har använt Danmark, som halverade bidragsnivåerna 2022 med ökad kriminalitet som konsekvens, som ett dåligt exempel.

Finansministern avfärdar resonemanget.

– Det är de låga förväntningarnas rasism, antingen så hamnar man i kriminalitet, eller så blir du långtidsbidragsberoende. Med det sagt, så klart att det finns människor som har svårt att komma in på arbetsmarknaden, men så många fler kan ju självklart jobba, säger hon till tidningen.

Läs mer: Stödet växer – EU närmar sig helt unik åtgärd mot Ryssland

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen