Tydligt besked till alla som kör bensin- och dieselbil

2024 03 18

Det klimatpolitiska ramverk som regeringen antagit inbegriper etappmål som ska nås mellan 2030 och 2045.

Senast 2030 ska växthusgasutsläppen vara minst 63 procent lägre än 1990, enligt ett av etappmålen.

Om Sverige inte klarar av målsättningen blir det EU-böter.

I nuläget ser det tufft ut. Utsläppen bedöms öka med 5,9–9,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter till 2030, enligt regeringens höstbudget.

Klimatminister Romina Pourmokhtari (L) är dock inte orolig. Det framhåller hon i en intervju med GP.

Pourmokhtari är övertygad om att Sverige kommer klara målet och pekar ut tre avgörande faktorer för det:

- Återställande av våtmarker

- Utsläppshandel

- Elektrifieringen

”Parantes i historien”

Elektrifieringen benämner klimatministern som ”mest avgörande”.

I intervjun vänder hon sig direkt till alla som kör fordon med förbränningsmotor, till exempel bensin- och dieselbilar.

– Förbränningsmotorn är en parentes i historien och det måste alla förstå, säger Pourmokhtari till GP.

Svaret på kärnkraftsfrågan

Det krävs en större elproduktion än i dag för att kunna genomföra den omfattande elektrifieringen av samhället som regeringen planerar.

Regeringen vill i synnerhet satsa på ny kärnkraft för att klara omställningen.

När det första kärnkraftverket kan vara på plats kan Romina Pourmokhtari inte ge besked om.

– Det beror på när de som vill bygga kärnkraft känner att nu går det att bygga kärnkraft, säger hon till tidningen.

Ska fasas ut 2030

Enligt EU:s klimatpaket Fit for 55, som Sverige måste förhålla sig till, ska fossila bränslen fasas ut till 2030.

För att uppnå detta vill regeringen elektrifiera transportsektorn.

Under 2024 har flera myndigheter fått i uppdrag att ”snabba på” processen. Regeringen har gett olika aktörer olika uppdrag:

- Transportstyrelsen ska vidta åtgärder för att underlätta för certifiering av nya lösningar kopplade till elektrifierad sjöfart med fokus på konvertering av fartyg till eldrift.

- Trafikanalys ska ta fram ett kunskapsunderlag om en storskalig elektrifiering av transportsektorn. Kunskapsunderlaget ska bland annat omfatta en kartläggning av konsekvenser för till exempel markanvändning, elnät och beredskap - både lokalt, regionalt och nationellt.

- Boverket ska identifiera kommuner som genom bland annat samhällsplanering skapar förutsättningar för elektrifiering av sjöfart, inklusive kollektivtrafik, och redovisa goda exempel på hur det kan genomföras.

- Energimarknadsinspektionen ska utreda och ta fram en metod för att hantera och använda nätutvecklingsplaner i energiplaneringssyfte, bland annat för att kunna möjliggöra för en skyndsam elektrifiering av alla trafikslag.

- Statens energimyndighet ska redovisa hur myndigheten avser att bygga upp och utveckla den nationella samordningen för laddinfrastruktur.

- Länsstyrelserna ska vidta åtgärder för att främja utbyggnaden av hemmaladdning för elfordon för hushåll i flerfamiljshus.

Foto: Elima Mwinyipembe Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Moskva brinner

2026 08 16

Drönare har slagit ner i Moskva oblast.

Tidigt på söndagsmorgonen har bilder och filmklipp börjat cirkulera på en kraftig brand i Moskva oblast.

Flera måltavlor har attackerats.

Bland annat har ett lager tillhörande den ryska e-handelsjätten Wildberries fått besök av ukrainska drönare, rapporterar Kyiv Independent.

Moskva brinner

Ukrainska styrkor har attackerat Wildberries-lagret samt städer över hela Moskva oblast i en omfattande nattlig attack.

En kraftig brand har brutit ut i lagret belägen i byn Koledino nära staden Moskva.

Stora lågor och rökmoln som stiger mot himlen syns på bilder och filmklipp som cirkulerar på sociala medier.

Inte bara Wildberries

Men det är inte bara Wildberries som har attackerats under natten.

– I staden Domodedovo sattes produktions- och logistikkomplexet Severnoye Domodedovo i brand i samband med attacken.

Rapporter om nedslag av ukrainska drönare kommer också från staden Chekhov, men där är det för närvarande oklart vad som har träffats.

Läs mer: Drönare vid turistresort

Ännu en smäll

Sedan mitten av juli har Ukrainas styrkor träffat åtminstone 24 lager tillhörande e-handelsjätten, rapporterar United24Media.

Ukraina ser företaget som ett legitimt militärt mål i och med att Wildberries säljer olika typer av militära produkter, däribland drönare och militärkläder.

Omkring en tredjedel av Wildberries lagerkapacitet har slagits ut i samband med attackerna.

Därför Wildberries

Anledningen till attackerna mot Wildberries är att ställa till det för den ryska militären och ekonomin.

Det berättar Serhij Kuzan, ordförande för Ukrainas centrum för säkerhet och samarbete.

– Det huvudsakliga syftet med att slå till mot Wildberries lagerlokaler är att störa den ryska logistiken samt försörjningen av produkter med dubbla användningsområden, kritisk elektronik, sanktionsbelagda varor och liknande till den ryska armén och ryska vapentillverkare, säger Kuzan till BBC.

Läs mer: Ryska företag vädjar till Kreml

Foto: Exilenova+ / Sociala medier

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Putin fruktar kollaps

2026 08 15

Putin är fokuserad på en avgörande fråga, men är rädd att orsaka en kollaps.

Vladimir Putin måste fatta beslut i en stor fråga som kan få avgörande betydelse för Ukrainakriget.

Men i Kreml råder fortfarande stora tvivel.

Den ryske diktatorn fruktar att ett impopulärt beslut kan få enorma konsekvenser för Ryssland.

”Betydande risker för regeringen”

Det har rapporterats att Ryssland förbereder en ny mobiliseringsvåg för att täcka upp för stora förluster på slagfältet.

Men för närvarande finns det inga tecken på att Putin har godkänt en ny mobiliseringsvåg, rapporterar Kyiv Post.

Ryssland tycks fördröja och skjuta upp beslutet och ta till andra lösningar istället.

Anledningen uppges vara att man fruktar en stor samhällskris i samband med en ny mobilisering.

Om mobiliseringen leder till stort missnöje, protester, social oro och ekonomiska problem så riskerar den redan försvagade regimen att kollapsa.

– Internationella analytiker menar att en storskalig mobilisering innebär betydande risker för den ryska regeringen, rapporterar tidningen.

Kreml fruktar ett stort missnöje bland allmänheten. Det uppstod redan vid den första mobiliseringen i september 2022, men den här gången riskerar det att bli värre, eftersom Ryssland även har fått en rad andra problem till följd av kriget.

LÄS OCKSÅ: Drönare vid turistresort

”Moskva söker alternativa metoder”

Samtidigt fruktar Putin också att ekonomin kan påverkas negativt av en ny mobiliseringsvåg, bland annat genom att Ryssland skulle förlora arbetskraft.

Kreml fördröjer därför beslutet om mobilisering och försöker klara behoven på slagfältet på andra sätt istället.

– Moskva söker alternativa metoder för att stärka sina styrkor utan att behöva använda inhemsk värnplikt, enligt tidningen.

Bland annat uppges mellan 30 000 och 50 000 soldater från Nordkorea ha utplacerats i Ryssland.

– Analytiker anger att denna utplacering är avsedd att ge Kreml ytterligare personal och fördröja behovet av en andra mobiliseringsvåg, enligt tidningen.

Moskva förlitar sig också på ekonomiska incitament för att rekrytera flera soldater, vilket dock har blivit allt svårare.

Frågan om mobilisering är alltså ett stort dilemma för Putin, som ännu inte tycks ha fattat något beslut. Samtidigt fortsätter Ryssland att göra stora förluster på slagfältet i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: Ryska företag vädjar till Kreml

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen