Tydligt besked till alla som kör bensin- och dieselbil

2024 03 18

Det klimatpolitiska ramverk som regeringen antagit inbegriper etappmål som ska nås mellan 2030 och 2045.

Senast 2030 ska växthusgasutsläppen vara minst 63 procent lägre än 1990, enligt ett av etappmålen.

Om Sverige inte klarar av målsättningen blir det EU-böter.

I nuläget ser det tufft ut. Utsläppen bedöms öka med 5,9–9,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter till 2030, enligt regeringens höstbudget.

Klimatminister Romina Pourmokhtari (L) är dock inte orolig. Det framhåller hon i en intervju med GP.

Pourmokhtari är övertygad om att Sverige kommer klara målet och pekar ut tre avgörande faktorer för det:

- Återställande av våtmarker

- Utsläppshandel

- Elektrifieringen

”Parantes i historien”

Elektrifieringen benämner klimatministern som ”mest avgörande”.

I intervjun vänder hon sig direkt till alla som kör fordon med förbränningsmotor, till exempel bensin- och dieselbilar.

– Förbränningsmotorn är en parentes i historien och det måste alla förstå, säger Pourmokhtari till GP.

Svaret på kärnkraftsfrågan

Det krävs en större elproduktion än i dag för att kunna genomföra den omfattande elektrifieringen av samhället som regeringen planerar.

Regeringen vill i synnerhet satsa på ny kärnkraft för att klara omställningen.

När det första kärnkraftverket kan vara på plats kan Romina Pourmokhtari inte ge besked om.

– Det beror på när de som vill bygga kärnkraft känner att nu går det att bygga kärnkraft, säger hon till tidningen.

Ska fasas ut 2030

Enligt EU:s klimatpaket Fit for 55, som Sverige måste förhålla sig till, ska fossila bränslen fasas ut till 2030.

För att uppnå detta vill regeringen elektrifiera transportsektorn.

Under 2024 har flera myndigheter fått i uppdrag att ”snabba på” processen. Regeringen har gett olika aktörer olika uppdrag:

- Transportstyrelsen ska vidta åtgärder för att underlätta för certifiering av nya lösningar kopplade till elektrifierad sjöfart med fokus på konvertering av fartyg till eldrift.

- Trafikanalys ska ta fram ett kunskapsunderlag om en storskalig elektrifiering av transportsektorn. Kunskapsunderlaget ska bland annat omfatta en kartläggning av konsekvenser för till exempel markanvändning, elnät och beredskap - både lokalt, regionalt och nationellt.

- Boverket ska identifiera kommuner som genom bland annat samhällsplanering skapar förutsättningar för elektrifiering av sjöfart, inklusive kollektivtrafik, och redovisa goda exempel på hur det kan genomföras.

- Energimarknadsinspektionen ska utreda och ta fram en metod för att hantera och använda nätutvecklingsplaner i energiplaneringssyfte, bland annat för att kunna möjliggöra för en skyndsam elektrifiering av alla trafikslag.

- Statens energimyndighet ska redovisa hur myndigheten avser att bygga upp och utveckla den nationella samordningen för laddinfrastruktur.

- Länsstyrelserna ska vidta åtgärder för att främja utbyggnaden av hemmaladdning för elfordon för hushåll i flerfamiljshus.

Foto: Elima Mwinyipembe Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Nordkoreaner i Ukraina vädjar

2025 11 02

Nordkoreanska krigsfångar i Ukraina kommer nu med en vädjan.

Diktaturen Nordkorea har skickat stridande soldater till Putins krig i Ukraina.

Några av dem har tagits som krigsfångar av den ukrainska militären.

Nu riktar nordkoreanerna en vädjan – till Sydkorea.

Vädjar till Sydkorea

Två nordkoreanska krigsfångar i Ukraina vädjar om att få bo i Sydkorea, rapporterar Kyiv Post.

Vädjan har framförts i samband med att den sydkoreanska människorättsorganisationen Gyeore-eol Nation United har spelat in en dokumentärfilm där nordkoreanerna har intervjuats.

– De vädjade till intervjuaren att lova att hon skulle återvända för att ta med dem till söder, säger Jang Se-yul, chef för organisationen och själv nordkoreansk avhoppare, enligt tidningen.

– Vi visade dem videomeddelanden och brev från nordkoreanska avhoppare för att ge dem hopp, tillägger Jang Se-yul.

Den nordkoreanska regimen har uppmanat sina soldater att hellre ta livet av sig än att låta sig tas som krigsfångar.

LÄS OCKSÅ: Militär hotar Ryssland med omfattande "blackout"

”Skulle vara dödsdom”

Enligt Sydkorea skulle det ”i princip vara en dödsdom” att skicka tillbaka soldaterna till Nordkorea.

De nordkoreanska krigsfångarna har vittnat om att de har sett sina kamrater ta livet av sig med hjälp av granater när de blivit skadade, uppger den sydkoreanska politikern Yu Yong-weon, som har träffat fångarna.

Sydkorea ser alla koreaner som medborgare – även de som kommer från Nordkorea, enligt tidningen. Därför har nordkoreaner möjlighet att hoppa av till syd.

2 000 döda

Nordkoreas diktator Kim Jong-un skickade runt 10 000 soldater till Putins krig under 2024, vilket var ett sätt för regimen att stärka sina band till Ryssland.

Runt 2 000 av de nordkoreanska soldaterna tros ha dött i strid.

Diktatorn Kim Jong-un har träffat anhöriga till dödade soldater och sagt sig känna medlidande.

Men den nordkoreanska regimen tolererar alltså inte soldater som tagits som krigsfångar, vilket är ett av skälen till att nordkoreanska krigsfångar vädjar om att få komma till Sydkorea.

LÄS OCKSÅ: Kaos i Ryssland - flygplatser stängs efter massattack

Text: Redaktionen

JUST NU: Ilska mot busschaufförer – resenärer upprörda

2025 11 02

Ett beteende hos busschaufförer gör resenärer upprörda.

Många anmälningar har kommit in mot busschaufförer den senaste tiden.

Anledningen är att chaufförer beter sig på ett sätt som får resenärer att känna sig osäkra.

Beteendet upprör resenärer

Runt 150 synpunkter på busschaufförer har inkommit till UL – som ansvarar för kollektivtrafiken i Uppsala län – de senaste två åren.

Resenärer har synpunkter på att busschaufförer rattsurfar – alltså använder mobilen under resan, rapporterar SR.

Beteendet medför en säkerhetsrisk och är olagligt. Många resenärer vittnar om att de känner sig osäkra när busschaufförer riktar sin uppmärksamhet mot mobilen istället för vägen.

Företaget Keolis, som kör många av UL:s resor, säger att rattsurfning inte ska förekomma, men understryker att det trots allt inte är så vanligt.

– Sen är det ju tack och lov inte så jättevanligt förekommande, de här 150 kundsynpunkterna är under två år, vi har kört 18,1 miljoner resenärer och 1,3 miljoner turer, så att det är inte jättevanligt, säger Keolis depåchef Marcus Wallman till radiokanalen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad upptäckt om salt - inte bara blodtrycket som påverkas

Uppmanas att filma

Samtidigt uppmanar han resenärer att agera om de ändå ser busschaufförer som rattsurfar.

Beteendet ska anmälas, och resenärer får också gärna bifoga bildbevis, enligt Keolis.

– Man ska ju självklart anmäla in det, och någonting som vi ser väldigt positivt på är ju när resenärerna faktiskt har en bild eller en film så att vi får med det i synpunkten, så har vi ett bevis som vi kan använda till grund för det samtalet, säger Marcus Wallman till radiokanalen.

Att rattsurfa är alltså inte tillåtet, och ibland har beteendet lett till olyckor.

Olyckor och polisingripanden

2024 körde en busschaufför på en av Västtrafiks bussar in i en stolpe i samband med att han satt och scrollade i mobilen, vilket SVT har rapporterat. Det ledde till att en framdörr krossades och en sidospegel förstördes.

Bussen var fylld av passagerare, men ingen kom till skada, enligt kanalen.

I just Uppsala blev en busschaufför också stoppad av polis i vintras i samband med att patrullen såg chauffören rattsurfa i en korsning, rapporterade UNT.

Chauffören godtog dock inte polisens ordningsbot, och blev då istället anmäld för brott mot trafikförordningen.

LÄS OCKSÅ: Allvarlig kris slår mot viktig amerikansk bransch

Foto: Mediocre Studio

Text: Redaktionen