Tydligt besked till alla som kör bensin- och dieselbil

2024 03 18

Det klimatpolitiska ramverk som regeringen antagit inbegriper etappmål som ska nås mellan 2030 och 2045.

Senast 2030 ska växthusgasutsläppen vara minst 63 procent lägre än 1990, enligt ett av etappmålen.

Om Sverige inte klarar av målsättningen blir det EU-böter.

I nuläget ser det tufft ut. Utsläppen bedöms öka med 5,9–9,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter till 2030, enligt regeringens höstbudget.

Klimatminister Romina Pourmokhtari (L) är dock inte orolig. Det framhåller hon i en intervju med GP.

Pourmokhtari är övertygad om att Sverige kommer klara målet och pekar ut tre avgörande faktorer för det:

- Återställande av våtmarker

- Utsläppshandel

- Elektrifieringen

”Parantes i historien”

Elektrifieringen benämner klimatministern som ”mest avgörande”.

I intervjun vänder hon sig direkt till alla som kör fordon med förbränningsmotor, till exempel bensin- och dieselbilar.

– Förbränningsmotorn är en parentes i historien och det måste alla förstå, säger Pourmokhtari till GP.

Svaret på kärnkraftsfrågan

Det krävs en större elproduktion än i dag för att kunna genomföra den omfattande elektrifieringen av samhället som regeringen planerar.

Regeringen vill i synnerhet satsa på ny kärnkraft för att klara omställningen.

När det första kärnkraftverket kan vara på plats kan Romina Pourmokhtari inte ge besked om.

– Det beror på när de som vill bygga kärnkraft känner att nu går det att bygga kärnkraft, säger hon till tidningen.

Ska fasas ut 2030

Enligt EU:s klimatpaket Fit for 55, som Sverige måste förhålla sig till, ska fossila bränslen fasas ut till 2030.

För att uppnå detta vill regeringen elektrifiera transportsektorn.

Under 2024 har flera myndigheter fått i uppdrag att ”snabba på” processen. Regeringen har gett olika aktörer olika uppdrag:

- Transportstyrelsen ska vidta åtgärder för att underlätta för certifiering av nya lösningar kopplade till elektrifierad sjöfart med fokus på konvertering av fartyg till eldrift.

- Trafikanalys ska ta fram ett kunskapsunderlag om en storskalig elektrifiering av transportsektorn. Kunskapsunderlaget ska bland annat omfatta en kartläggning av konsekvenser för till exempel markanvändning, elnät och beredskap - både lokalt, regionalt och nationellt.

- Boverket ska identifiera kommuner som genom bland annat samhällsplanering skapar förutsättningar för elektrifiering av sjöfart, inklusive kollektivtrafik, och redovisa goda exempel på hur det kan genomföras.

- Energimarknadsinspektionen ska utreda och ta fram en metod för att hantera och använda nätutvecklingsplaner i energiplaneringssyfte, bland annat för att kunna möjliggöra för en skyndsam elektrifiering av alla trafikslag.

- Statens energimyndighet ska redovisa hur myndigheten avser att bygga upp och utveckla den nationella samordningen för laddinfrastruktur.

- Länsstyrelserna ska vidta åtgärder för att främja utbyggnaden av hemmaladdning för elfordon för hushåll i flerfamiljshus.

Foto: Elima Mwinyipembe Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Attackerar tre oljeplattformar – ”direktträffar”

2026 01 11

Tre ryska oljeplattformar i Kaspiska havet har attackerats.

Rapporten kommer från Ukrainas generalstab.

– Ukrainska styrkor slår till mot tre ryska oljeborrplattformar som tillhör Lukoil, en av Rysslands största oljeproducenter, rapporterar Kyiv Independent.

Stöd till kriget

Oljejätten Lukoil är en av Rysslands största oljebolag och syftet med attacken är att bromsa påfyllningen av den ryska krigskassan.

– De tre borrplattformarna från Lukoil som träffats av Ukraina stödjer aktivt den ryska armén i dess invasion av Ukraina. Plattformarna används för att utvinna olja och gasutvinning, uppger tidningen.

”Direktträffar”

Enligt uttalandet från de ukrainska styrkorna har flera direktträffar registrerats på plattformarna.

– Direktträffar har registrerats. Omfattningen av skadorna bedöms, uppger Ukrainas generalstab, i ett uttalande.

Flera attacker

Den ukrainska militären går också ut med rapporter om attacker mot ett ryskt luftvärnsmissilsystem i de ockuperade delarna av den ukrainska regionen Luhansk.

– Dessutom slog ukrainska styrkor till mot ett lager med materiel från Rysslands armé i ryskockuperade Kherson, uppger tidningen, som ännu inte kunnat verifiera uppgifterna.

Ukraina slår återkommande mot ryska militära anläggningar i syfte att försvaga den anfallande arméns framryckningar.

LÄS OCKSÅ: USA-allierad höjer beredskap till toppnivå - "förberedda"

Ukraina varnar

Den ukrainska militären går också ut med en varning för nya kraftsamlingar från den ryska sidan.

– Ryska styrkor mobiliserar för nya offensiva operationer i nordöstra Ukraina, vilket potentiellt kan bana väg för en framryckning mot staden Sumy, uppger den ukrainska militären i ett uttalande på Telegram.

– Alla sådana försök upptäcks omedelbart och avvärjs.

Ryssland intensifierar

Ryska styrkor har intensifierat sina attacker mot Sumy i norra Ukraina.

I staden bor omkring 250 000 invånare men Ryssland har inte lyckats ockupera området kring staden.

– Ryska styrkor intensifierar sina operationer i Sumyregionen med målet att avancera mot Khotin, en by som ligger cirka 15 kilometer norr om Sumy, rapporterar Kyiv Independent.

LÄS OCKSÅ: TRUMPS ULTIMATUM: Gör en deal – innan det är för sent

Foto: Sociala medier/Telegram

Text: Redaktionen

Partisaner tänder eld i Moskva

2026 01 11

En motståndsrörelse uppges ha slagit till i Moskva.

Den pro-ukrainska motståndsrörelsen Atesj är känd för att bekämpa Ryssland inifrån.

Nu hävdar rörelsen att de har satt eld på en viktig anläggning i Moskva.

”Framgångsrik sabotageaktion”

Atesj uppger att de har förstört ett viktigt kommunikationstorn i Moskva-regionen – genom att bränna ned det, rapporterar Kyiv Post.

– Våra agenter genomförde en framgångsrik sabotageoperation i Moskva-regionen och slog mot en del av luftförsvarssystemet hos 5:e luftförsvarsdivisionen, som ingår i de ryska luftvärnsmissilstyrkorna inom ryska flyg- och rymdstyrkor, meddelar Atesj i ett uttalande på Telegram på söndagen, enligt tidningen.

– Vi förstörde militärenhetens kommunikationstorn, tillägger den underjordiska rörelsen i sitt uttalande.

Motståndsrörelsen ska alltså ha bränt ned ett torn som fungerar som kommunikations- och kommandocentral.

Tornet är viktigt för bland annat informations- och orderutbyte mellan olika enheter.

Tornet ska också ha innehållit spanings- och signalavlyssningsutrustning, rapporterar tidningen, som dock inte har kunnat verifiera uppgifterna.

LÄS OCKSÅ: USA-allierad höjer beredskap till toppnivå - "förberedda"

”Försvagar Ryssland”

Atesj menar att aktionen är ett hårt slag mot det ryska luftförsvaret.

– Förstörelsen av denna kommunikationsknutpunkt försvagar luftförsvarspotentialen i centrala Ryssland, säger motståndsrörelsen i uttalandet.

– Störd samordning, ledning och kontroll samt förlust av underrättelsedata gör hela systemet mindre effektivt och sårbart, tillägger Atesh, enligt tidningen.

Atesj beskrivs som en pro-ukrainsk partisanrörelse.

Den bekämpar Ryssland inifrån, både i ukrainska regioner som har ockuperats av rysk militär – och djupt inne i själva Ryssland.

Rörelsen utgörs av ett välorganiserat nätverk som genomför olika typer av sabotageaktioner för att skada det ryska krigsmaskineriet.

Atesj samarbetar också med Ukrainas säkerhetstjänster och försvarsstyrkor, för att kunna bekämpa Ryssland på ett så effektivt sätt som möjligt.

LÄS OCKSÅ: Total "blackout" efter attack - hundratusentals ryssar strandsatta

Foto: Stephen Radford

Text: Redaktionen