Migrationsverket har publicerat en prognos med beräkningar och antaganden gällande migrationen under åren 2024 till 2027.

I prognosen ser man en tydlig förändring av migrationsströmmen.

Antalet asylsökande minskar i Sverige, och Migrationsverket skriver ner prognosen jämfört med de beräkningar som gjordes i april.

– Trenden med ett minskat antal asylsökande i Sverige fortsätter, säger Annika Gottberg, överdirektör på Migrationsverket, i ett uttalande.

Tydlig minskning

Cirka 5000 personer ansökte om asyl i Sverige under första halvåret 2024.

Det är cirka 25 procent färre jämfört med samma period förra året, enligt Migrationsverket.

Samtidigt minskar också Sveriges andel av det totala antalet asylansökningar inom EU.

– Under 2023 tog Sverige emot cirka 1,1 procent av asylansökningarna i EU och EES. Hittills i år har andelen varit något lägre än så, säger Annika Gottberg.

Ny migrationspakt

Enligt Migrationsverkets bedömning kommer runt 10 000 personer att söka asyl i Sverige i år.

Det är 2000 färre jämfört med vad man uppgav i prognosen i april.

Samtidigt skriver man också ner prognosen för perioden 2025 till 2027.

– För 2027 ser vi framför oss en ytterligare minskning av antalet asylsökande, till följd av EU:s migrations- och asylpakt som då ska ha implementerats, säger Migrationsverkets planeringsdirektör Magnus Frid.

Fler ukrainare

Samtidigt beräknas att fler ukrainare kommer att söka sig till Sverige i enlighet med EU:s massflyktsdirektiv, som innebär att personer från Ukraina ska erbjudas tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd i EU.

Runt 11 000 ukrainare kommer att söka skydd i Sverige i år, enligt Migrationsverket.

Det är 3000 fler jämfört med vad man uppskattade i den föregående prognosen.

EU:s massflyktsdirektiv har förlängts med ytterligare ett år, och kommer därmed att gälla till och med den 4 mars 2026, enligt Migrationsverket.

Foto: Migrationsverket

Text: Redaktionen

Och hans ursäkt är ganska uppseendeväckande.

Nekade till att ha suttit vid ratten

Första gången fastnade mannen på fartkameran på E22 i Västerviks kommun.

Trots bilderna förnekade 50-åringen bestämt att det var han suttit bakom ratten. 

Vem det var på bilden kunde mannen inte svara på, men uppgav att hans bil används frekvent av familjen och att han har flera anhöriga som liknar honom till utseendet.

Efter att tingsrätten jämfört fartkamerans bilder med pass- och körkortsbild drogs slutsatsen att det visst var samma man, rapporterar Barometern.

Han dömdes därmed för brott mot trafikförordningen till 2 000 kronor i böter.

Uppmärksammas i Norge

Nu får incidenten uppmärksamhet utomlands.

Det är den norska tidningen Dagbladet som drar upp historien och gör rubriker av händelsen.

Även konsumentmagasinet Elbil24 från Norge sprider nyheten.

– Ibland kan det vara svårt att erkänna att man har gjort fel. Det gäller i allra högsta grad en svensk bilist, skriver tidningen.

I artikeln hånas svenskens ursäkt om att det var någon annan på fartkamerans bild.

– Bara en identisk tvillingbror, som mannen inte har, kunde få dem (tingsrätten, red. anm.) att tvivla på vem som körde bilen, står det i texten.

LÄS MER: Så fort kan man köra – innan fartkameran tar bild

Blev tagen igen

Historien tar dock inte slut där.

Samma man blev senare tagen i en ny fortkörning. Han hade då återigen åkt fast i en fartkamera då han körde 98 kilometer i timmen på en 90-väg.

Den här gången hade 50-åringen en ny ursäkt.

– I rätten uppgav han att han inte varit i närheten av platsen och inte vet var han var det aktuella datumet. Han sa att det var hans pappa på bilden från fartkameran, skriver Barometern om händelsen.

Ny böter

Tingsrätten köpte dock inte den förklaringen heller och det blev 1 500 kronor i böter för hastighetsöverträdelse.

Även detta uppmärksammas i Norge, där bötesbeloppen är högre för fortkörning än i Sverige.

– Alla följer inte hastighetsbegränsningen. Vissa nekar också till att ha kört för fort, konstaterar Dagbladet.

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen