Tydlig förändring av migrationsströmmen

2024 07 26

Migrationsverket ser en tydligt förändring av antalet asylsökande i Sverige.

Migrationsverket har publicerat en prognos med beräkningar och antaganden gällande migrationen under åren 2024 till 2027.

I prognosen ser man en tydlig förändring av migrationsströmmen.

Antalet asylsökande minskar i Sverige, och Migrationsverket skriver ner prognosen jämfört med de beräkningar som gjordes i april.

– Trenden med ett minskat antal asylsökande i Sverige fortsätter, säger Annika Gottberg, överdirektör på Migrationsverket, i ett uttalande.

Tydlig minskning

Cirka 5000 personer ansökte om asyl i Sverige under första halvåret 2024.

Det är cirka 25 procent färre jämfört med samma period förra året, enligt Migrationsverket.

Samtidigt minskar också Sveriges andel av det totala antalet asylansökningar inom EU.

– Under 2023 tog Sverige emot cirka 1,1 procent av asylansökningarna i EU och EES. Hittills i år har andelen varit något lägre än så, säger Annika Gottberg.

Ny migrationspakt

Enligt Migrationsverkets bedömning kommer runt 10 000 personer att söka asyl i Sverige i år.

Det är 2000 färre jämfört med vad man uppgav i prognosen i april.

Samtidigt skriver man också ner prognosen för perioden 2025 till 2027.

– För 2027 ser vi framför oss en ytterligare minskning av antalet asylsökande, till följd av EU:s migrations- och asylpakt som då ska ha implementerats, säger Migrationsverkets planeringsdirektör Magnus Frid.

Fler ukrainare

Samtidigt beräknas att fler ukrainare kommer att söka sig till Sverige i enlighet med EU:s massflyktsdirektiv, som innebär att personer från Ukraina ska erbjudas tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd i EU.

Runt 11 000 ukrainare kommer att söka skydd i Sverige i år, enligt Migrationsverket.

Det är 3000 fler jämfört med vad man uppskattade i den föregående prognosen.

EU:s massflyktsdirektiv har förlängts med ytterligare ett år, och kommer därmed att gälla till och med den 4 mars 2026, enligt Migrationsverket.

Foto: Migrationsverket

Text: Redaktionen


Populärt kaffemärke rasar i försäljning

2024 11 21

I april 2023 fick Ica nog.

Sveriges största livsmedelskedja valde att plocka bort flera av Gevalias produkter från sina hyllor.

Anledningen: Kaffejättens priser nådde Icas smärtgräns.

– I detta läge har Ica ett dubbelt samhällsansvar.

– Det innebär att vi ska säkerställa att svenska matproducenter får skäligt betalt, samtidigt som det är viktigt att värna om bästa möjliga pris till våra konsumenter, framhöll Rickard Gustafsson, chef för kolonial på Ica Sverige, i en kommentar till TV4 Nyheterna.

Rasar i försäljning

Nu syns konsekvenserna av Icas bojkott.

Gevalias försäljning backar kraftigt i Sverige, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till bolagets årsredovisning för 2023.

Enligt rapporten omsatte Gevalias svenska verksamhet 1,2 miljarder kronor under fjolåret. Det är ett tapp på cirka 400 miljoner kronor jämfört med 2022, då bolaget omsatte 1,6 miljarder kronor i Sverige.

Gevalia nämner inte Icas bojkott i årsredovisningen.

– Det har inte förekommit några händelser som på ett väsentligt sätt påverkat bolagets verksamhet under räkenskapsåret, framhåller bolaget enligt Dagligvarunytt.

Fakta Gevalia

- 1914 registrerades namnet Gevalia, men det var först på 1920-talet som namnet verkligen etablerades: då fanns det tryckt på de röda, färdigpackade kaffepaketen man började sälja. 

- 1957 började Gevalia vacuumpacka kaffet, vilket innebar att man kunde transportera och lagra det färdiga kaffet utan att smaken och kvalitet påverkades. Gevalias popularitet växte och 1966 blev kaffet från Gävle det mest druckna i landet. 

- 2021 stod Gevalia för cirka 40 procent av den totala försäljningen av bryggkaffe i Sverige. Därefter kom Zoegas med en marknadsandel på 20 procent, följt av Löfbergs Lila med en marknadsandel på cirka 15 procent.

Källor Gevalia resp expertvalet.se  

Foto: A. Padurariu

Text: Redaktionen


Glatt besked för alla pensionärer – från och med 2025

2024 11 21

Sveriges pensionärer kan se fram emot en ekonomisk ljusning.

Den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att vända 2025.

Det visar en färsk sammanställning från Länsförsäkringar.

Enligt uträkningen förväntas ett pensionärspar i genomsnitt få över 16 129 kronor när det allra nödvändigaste är betalt. Det är en ökning med 1 473 kronor per månad. 

En singelpensionär förväntas kunna spara 4 087 kronor, vilket är en ökning med 1 053 kronor per månad.

Enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, betyder siffrorna att den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att ha vänt.

– Under de senaste åren har kostnaderna ökat markant, vilket har gjort att många pensionärer haft en begränsad möjlighet att hantera oväntade utgifter. En stor andel av den disponibla inkomsten har under de senaste tre åren ätits upp mer av nödvändiga kostnader jämfört med 2021, säger hon och tillägger:

– Men under nästa år ser det ut som att kostnadsökningarna avtar, pensionerna ökar med 4 procent och tillsammans med skattelättnaderna ger detta pensionärerna ett visst andrum.

En grupp särskilt utsatt

De senaste årens kostnadsökningar har slagit hårt mot många pensionärer.

Ensamstående kvinnor är särskilt utsatta. I genomsnitt har gruppen 70 procent av mäns pension, rapporterar Länsförsäkringar.

Under 2025 förväntas en kvinnlig pensionär i genomsnitt få över 1 103 kronor när det nödvändigaste är betalt. Siffran är en förbättring med 1 038 kronor jämfört med 2024, men betydligt lägre jämfört med motsvarande summa för manliga pensionärer.

En manlig pensionär beräknas i genomsnitt få över 7 269 kronor, vilket är en förbättring med 1 176 kronor.

– Ensamboende pensionärer har länge haft det tufft och här ser vi att kvinnor sticker ut rejält från männen, kommenterar Trifa Chireh.

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen