22sep2025

Tvingas betala 360 miljoner – småföretagare rasar

2025 04 15

Småföretagare rasar mot att de kommer att behöva betala en nota på 360 miljoner.

Brottsbekämpning har blivit ett allt viktigare politikområde där regeringen nu satsar stort.

Men alla är inte överens om hur brottsbekämpningen ska gå till – eller vem som ska stå för notan.

Nu rasar organisationen Företagarna mot att svenska företag kommer att behöva stå för en kostnad på 360 miljoner.

”Notan får inte skickas till företagen”

Svenska företagare är redan mycket hårt pressade av det ekonomiska och världspolitiska läget, menar Företgarnas vd Magnus Demervall i en debattartikel i DN.

Samtidigt plågas Sverige av stora problem med brottslighet, och regeringen vill att Bolagsverket ska medverka i brottsbekämpningen.

Men småföretagarna själva riskerar att få stå för notan, enligt Demervall.

– När regeringen nu kräver att Bolagsverket ska delta i bekämpningen av den organiserade brottsligheten får inte notan för detta skickas till företagen via höjda avgifter (till exempel för att starta bolag eller byta namn på bolag). Bolagsverket beräknar själva att näringslivet kommer få skjuta till 360 miljoner kronor de kommande tre åren – till stor del för att finansiera kriminalpolitiska beslut från regeringen, menar Magnus Demervall i debattartikeln.

”Dagens situation är orimlig”

Magnus Demervall och Företagarna understryker att de välkomnar Bolagsverkets satsning på att bekämpa brottsligheten.

Även företagare drabbas hårt av brottsligheten, vilket bland annat framgick i en rapport från Småföretagarnas riksförbund som publicerades i februari.

I rapporten framkommer att brottsligheten är ett av de största hindren för småföretag i Sverige. Kostnaden som brottslighet mot företagen medför uppskattas i rapporten till hela 118 miljarder kronor.

– Dagens situation är orimlig. Vi har så många medlemmar som vittnar om att de anmäler brott efter brott men att polisanmälningarna bara läggs ned, sade Caroline Szyber, vice ordförande för Småföretagarnas riksförbund, i ett uttalande när rapporten publicerades.

Även Företagarna understryker alltså vikten av att bekämpa brottsligheten – men är kritiska till att en stor kostnad hamnar på företagarna själva.

”Låt inte företagen bära kostnaden”

Nu kräver Magnus Demervall och Företagarna att regeringen inför höstbudgeten vidtar flera åtgärder för att förbättra företagsklimatet.

Ett av kraven är just att regeringen ska bekämpa brottsligheten utan att belasta företagen ekonomiskt.

– Att beivra brottslighet är en av statens kärnuppgifter. Därför bör regeringen ge Bolagsverket de resurser som krävs för att myndigheten ska kunna motverka ekonomisk brottslighet, i stället för att låta företagen bära kostnaden genom höjda registreringsavgifter, menar Magnus Demervall i debattartikeln.

Foto: Riksbanken

Text. Redaktionen


3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen