JUST NU: Tveksam inför nya Natosamtal – “Sverige är offret”

2023 03 02

En tidigare EU-ambassadör är skeptisk till de kommande samtalen.

Det är bara två länder som ännu inte accepterat Sveriges ansökan till Nato.

Ungern kan komma att rösta om saken den kommande månaden, medan Turkiet tycks vara längre från en ratificering.

Den tidigare EU-ambassadören Marc Pierini tror att det kommer bli svårt för Sverige att få ett ja från Turkiet, rapporterar DN.

– Läget är mer fryst än någonsin tidigare. Erdogan behöver nationalisternas röster mer än tidigare. De kommer bli viktigare i hans valkampanj. Och Sverige är offret, säger Pierini.

Ingen bra situation

Pierini var EU-ambassadör i Turkiet under fem år och är nu verksam på Carnegie-institutet där han arbetar med att analysera Mellanöstern och Turkiet.

Han menar att den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdogan är nervös över att tappa fler väljare inför det stundande valet.

– Hans politiska öde kommer inte förseglas förrän valresultatet är klart. Men situationen är inte bra för varken den styrande koalitionen eller presidenten, menar Pierini.

Situationen kan vara negativ för Sverige då Erdogan uppges vilja nå ut till de turkiska nationalisterna.

Samtal återupptas

Efter att Turkiet pausat samtalen om Sveriges Natoansökan till följd av bland annat Rasmus Paludans koranbränning ser de nu ut att återupptas.

Enligt den turkiska utrikesministern Mevlut Cavusoglu kommer ett nytt möte hållas mellan Sverige, Finland och Turkiet den 9 mars i Bryssel.

– Mina kollegor kommer att närvara vid mötet den 9 mars och det kommer bli tydligt för alla där att Sverige inte har uppfyllt sina skyldigheter, säger utrikesministern enligt Reuters.

Stor frustration

Rasmus Paludans koranbränning utanför den turkiska ambassaden i Stockholm ledde till stor frustration i Turkiet.

Landet fördömde aktionen och riktade hård kritik mot den svenska hanteringen av händelsen.

Stäms på miljonbelopp

En muslimsk man från Nederländerna har sedan dess lämnat in en enskild stämningsansökan mot Paludan.

Mannen vill att Paludan ska betala 44 miljoner euro, eller 487 miljoner svenska kronor för att ha orsakat ett “otryggt samhällsklimat för allmänheten”.

Foto: M. König resp M. Dagli

Text: Redaktionen

”Spik i kistan” – Trumps mardröm står för dörren

2026 01 21

Donald Trump har sedan han åter tog plats i Vita huset gått fram med en hård linje, i många fall också mot sina allierade.

För ett par dagar sedan kom dock en rapport som visar att det är amerikanerna själva som drabbas hårdast av presidentens tuffa handelspolitik, vilket marcusoscarsson.se tidigare rapporterat om.

– Utländska exportörer sänkte inte sina priser i någon nämnvärd utsträckning som ett svar på USA:s tullhöjningar. Ökningen av tullintäkterna på 200 miljarder dollar motsvarar 200 miljarder dollar som utvinns från amerikanska företag och hushåll, fastslår Kiel Institute i en kartläggning.

Slår tillbaka mot Trump

Nu kommer ytterligare rapporter som visar att Donald Trumps aggressiva politik slår hårt mot det egna landet.

Forskning från elituniversitetet Harvard, med ekonomiprofessor Kenneth Rogoff i spetsen, visar att världsekonomin befinner sig i ett långsamt skifte, rapporterar DN.

Dollarn håller på att förlora sin roll som den dominerande globala valutan.

Och skiftet skyndas på av Donald Trumps jakt på att stärka USA:s roll som maktspelare i världen.

Det krympande förtroendet för den amerikanska administrationen skadar istället den inhemska valutan och försvagar USA:s roll i världen, menar ekonomiprofessorn.

LÄS MER: Swedbank varnar – ”Risken har stigit markant”

Grönland inget undantag

Donald Trumps senaste strid, i raden av presidentens många konflikter, gäller Grönland.

Trump har hotat med handelstullar för att få sin vilja igenom.

Men Harvardprofessorn framhåller att den nuvarande linjen främst kommer drabba USA.

– Jag tror att varje gång de här kriserna uppstår är det ännu en spik i kistan för dollarn, säger Kenneth Rogoff, till DN.

Börsen kan kollapsa

Ekonomiprofessorn varnar också för att börsen riskerar att kollapsa om ett tullkrig mellan USA och Europa blir verklighet.

Men i nuläget bedömer han ändå riskerna som relativt små.

– Om situationen eskalerar med motåtgärder från EU, ytterligare tullar från Trump och om EU faktiskt använder sitt ekonomiska kärnvapenalternativ, då kan börserna kollapsa, säger Kenneth Rogoff, till tidningen.

LÄS MER: Norge varnar för krig

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Sänker avgift – lägre kostnader för hundratusentals hushåll

2026 01 22

Regeringen sänker avgifterna för förskola och fritidshem.

Maxtaxan – det vill säga taket för hur hög avgift kommuner får ta ut för barnomsorg – kommer att sänkas.

Enligt regeringen kommer det att leda till lägre kostnader för alla hushåll som nyttjar barnomsorgen. I dag är omkring 500 000 barn inskrivna på förskolan, enligt Skolverket.

– Förskolan är helt avgörande för barns språkutveckling och för en bra start i livet. Det gäller inte minst för de barn som växer upp i hem där det inte talas svenska. Ingen familj ska behöva tacka nej till förskola för att plånboken inte räcker till, säger utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L).

Mathias Bengtsson, utbildningspolitisk talesperson för Kristdemokraterna, kommenterar också den sänkta avgiften.

– Att stärka barnfamiljernas ekonomi är en investering i tryggare familjer. Det gör det lättare för föräldrar att få ihop livspusslet, och skapar mer utrymme för närvaro, stabilitet och omsorg i vardagen. Det ger barn en fastare grund att stå på och ger samhället en större sammanhållning, säger han.

Sänkningen av maxtaxan bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

LÄS MER: Plötslig jätteförändring – för omstritt bidrag

FAKTA: Sänkningen av maxtaxan

- Regeringen har beslutat om en förändring i förordningen om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola och fritidshemmet som reglerar hur höga avgifter kommunerna får ta ut, beroende på hushållens inkomster och antalet syskon som deltar i förskola eller fritidshem.

- För att kompensera kommunerna för de lägre intäkterna har statsbidraget för maxtaxa förstärkts med 1 miljard kronor för 2026, och regeringen beräknar en förstärkning på 1,5 miljarder kronor från och med 2027.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Stort besked om svenska kronan – inte hänt på fyra år

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen