Tvärvändning i Nato – säger ja till Turkiets Sverigekrav

2024 01 30

För några dagar sedan gav USA grönt ljus för att sälja 40 nya F-16-plan till Turkiet.

Affären ansågs vara direkt kopplad till det turkiska beskedet att säga ja till Sverige i Nato.

–  Mitt godkännande av Turkiets begäran att köpa F-16 flygplan har varit beroende av turkiskt godkännande av Sveriges Natomedlemskap, sa den demokratiska senatorn Ben Cardin efteråt.

Natoland svänger

Nu är det dags igen för nästa turkiska glädjebesked.

Efter fyra år bryter nämligen Kanada sitt stenhårda vapenembargo mot Turkiet och börjar återigen leverera vapen till Erdoğan-regeringen, rapporterar Reuters.

Att inte ha haft tillgång till kanadensiska vapen var ett problem som försvårade för det turkiska parlamentet att omedelbart säga ja till ett svensk Natomedlemskap.

Det sade president Recep Tayyip Erdoğan i december, då han menade att Sveriges ansökan var sammankopplad både med F-16-planen och Kanadas vapenembargo.

–  Jag tror att den positiva utveckling vi förväntar oss när det gäller både USA:s F-16-fråga och att Kanada håller sina löften kommer att påskynda vårt parlaments positiva syn på frågan, sade den turkiska ledaren strax före jul enligt TRT.

Såldes vidare till Azerbajdzjan

Kanada avbröt försäljningen av drönarteknologi till Natokollegan 2020 efter att ha kommit fram till att en del av utrustningen användes av Azerbajdzjan när de stred mot armeniska styrkor i Nagorno-Karabach, enklaven som Baku sedan dess återerövrat.

Uppgifterna om det är Turkiet som fått igenom kravet, eller om det är Kanada som ställt kravet på Turkiet att säga ja till Sverige för att få tillbaka försäljningen, går dock isär.

Ett undantag

I det nya avtalet måste Turkiet tydligt ange om drönare eller annan utrustning kommer att återexporteras eller överföras till ett land som inte är med i Nato och i vilken form det sker.

Undantaget är Ukraina.

– Kanada kommer att undersöka varje export från fall till fall och säger att de kan avbryta tillståndet när som helst om det förekommer missbruk, framhåller den kanadensiska regeringen i ett uttalande.

Fördömer beslutet

Armenien är dock inte nöjda med det nya avtalet och den armeniska nationella kommittén i Kanada fördömer upphävandet av vapenembargot.

– Detta beslut har väckt alarmerande oro inom det armenisk-kanadensiska samfundet, eftersom det äventyrar Kanadas engagemang för mänskliga rättigheter, internationell säkerhet och rättvisa, uttrycker gruppen i en kommentar.

Foto: Presidency of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen


8 november 2025

JUST NU: Kraftig attack i Ryssland – 20 000 drabbade

2025 11 08

Ukraina har slagit ut omfattande elnät i en rysk region.

En kraftig attack mot Belgorod Oblast i Ryssland har lett till omfattande strömavbrott och skapat oro bland lokalbefolkningen, rapporterar Kyiv Independent.

Storskalig blackout

– Ukrainska styrkor har genomfört gränsöverskridande räder i Belgorod Oblast, säger regionens guvernör, Vyacheslav Gladkov.

Han uppger även att över 20 000 människor drabbats av strömavbrott under kvällen.

Han meddelar att attacken orsakat strömavbrott i Belgorod och byn Dubove, men att inga personskador rapporterats.

Det ryska Telegram‑kontot Shot rapporterar att staden Belgorod attackerats med flerkanonsrobotar (MLRS) och att rester från avskärmade vapen träffat ett lokalt kraftverk.

LÄS MER:  Sverige har bidragit till attacker mot Ryssland

Region nära frontlinjen

Belgorod Oblast gränsar till Ukrainas Sumy, Kharkiv och Luhansk och används ofta som utgångspunkt för ryska attacker mot ukrainskt territorium.

Situationen har förvärrats de senaste veckorna då Ryssland intensifierat attacker mot Ukrainas energiinfrastruktur för att slå mot civila inför vintern.

– Livet i Belgorod är helt enkelt hopplöst, ska en lokal invånare ha sagt i ett samtal som avlyssnats av Ukrainas militära underrättelsetjänst (HUR), med hänvisning till regelbundna drönarattacker och strömavbrott.

Upptrappning av energiattacker

Under gårdagen genomförde Ryssland en massiv drönar- och missilattack mot Kyiv och andra städer.

Ukrainas statsägda energibolag Centrenergo rapporterar att alla landets värmekraftverk (TPP) nu står stilla efter vad som beskrivs som den största ryska attacken mot landets energiinfrastruktur någonsin.

Attacken skadade kritiska anläggningar och ledde till omfattande strömavbrott, vilket förvärrade situationen för miljoner civila som redan drabbats av tidigare ryska angrepp på energisektorn.

Händelsen markerar en ny upptrappning i konflikten, där Ryssland riktar in sig på Ukrainas energisystem för att maximera påverkan på civilbefolkningen inför vintern.

President Volodymyr Zelensky har tidigare varnat att Ukraina kommer att slå tillbaka mot Rysslands energisektor om attackerna fortsätter, då dessa nya skador kan få allvarliga konsekvenser för både uppvärmning och elförsörjning i landet.

LÄS MER: Natochefen varnar Putin – ”Det får aldrig hända”

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen


8 november 2025

Enormt fynd i Sverige – “värt många miljoner“

2025 11 08

Ett par utanför Stockholm har gjort ett oväntat fynd.

Vad som började som en vanlig fisketur och maskletning slutade i upptäckten av en storslagen medeltida silverskatt som legat nedgrävd i flera hundra år.

Fyndet uppskattas vara värd miljonbelopp, rapporterar SVT.

Sensationellt fynd

En sensommardag gick paret ut för att fiska och gräva efter metmask, men istället slog deras spade i något oväntat.

De hade upptäckt en nedgrävd medeltida skatt.

– Det såg nästan för otroligt ut för att vara sant, säger Arkeologen Richard Grönwall, som kallades till platsen efter fyndet, till SVT.

När skatten grävdes upp visade det sig bestå av 24 000 medeltida mynt och ett och ett halvt kilo andra artefakter, varav omkring 16 000 mynt kommer från Gotland.

LÄS MER: Joe Biden rasande – ”Jag hade ingen aning”

Unikt i Mälarområdet

– I hela Mälarområdet tidigare har det påträffats ungefär 80 stycken. Så det säger någonting om vad det här handlar om, det är väldigt speciellt, säger Grönwall.

Det rör sig om en välbevarad silverskatt från slutet av 1100-talet, baserat på mynt från kung Knut Erikssons tid.

Några av mynten är präglade med texten ”Kanutus”, vilket är Knuts namn på latin. Flera av mynten är ovanliga biskopsmynt, som präglades åt en biskop.

Skatten väger totalt sex kilo och består mestadels av silvermynt, men även av silverringar, hängen och pärlor som alla lagts ned i en kopparkittel.

Fyndet är en av de största samlingarna med medeltida mynt som hittats i området, och det ger ny inblick i handeln och livet under medeltiden i Mälarregionen.

Miljonvärde

Skatten kan vara värd flera miljoner kronor uppger Grönwall, men det exakta värdet kommer att fastställas när mynten analyseras.

– Upphittaren agerade helt korrekt som kontaktade oss på Länsstyrelsen. Enligt kulturmiljölagen är den som hittar ett fornfynd av silver eller ett depåfynd skyldig att erbjuda staten att lösa in det mot betalning, säger Sofia Andersson, antikvarie på Länsstyrelsen i Stockholm.

Forskare planerar nu att studera skatten närmare, och fyndplatsen har skyddats för att säkerställa att inga fler artefakter försvinner innan forskningen är klar.

LÄS MER: Sverige har bidragit till attacker mot Ryssland

Foto: D L Almanzor

Text: Redaktionen