Tvärvändning i Nato – säger ja till Turkiets Sverigekrav

2024 01 30

För några dagar sedan gav USA grönt ljus för att sälja 40 nya F-16-plan till Turkiet.

Affären ansågs vara direkt kopplad till det turkiska beskedet att säga ja till Sverige i Nato.

– Mitt godkännande av Turkiets begäran att köpa F-16 flygplan har varit beroende av turkiskt godkännande av Sveriges Natomedlemskap, sa den demokratiska senatorn Ben Cardin efteråt.

Natoland svänger

Nu är det dags igen för nästa turkiska glädjebesked.

Efter fyra år bryter nämligen Kanada sitt stenhårda vapenembargo mot Turkiet och börjar återigen leverera vapen till Erdoğan-regeringen, rapporterar Reuters.

Att inte ha haft tillgång till kanadensiska vapen var ett problem som försvårade för det turkiska parlamentet att omedelbart säga ja till ett svensk Natomedlemskap.

Det sade president Recep Tayyip Erdoğan i december, då han menade att Sveriges ansökan var sammankopplad både med F-16-planen och Kanadas vapenembargo.

– Jag tror att den positiva utveckling vi förväntar oss när det gäller både USA:s F-16-fråga och att Kanada håller sina löften kommer att påskynda vårt parlaments positiva syn på frågan, sade den turkiska ledaren strax före jul enligt TRT.

Såldes vidare till Azerbajdzjan

Kanada avbröt försäljningen av drönarteknologi till Natokollegan 2020 efter att ha kommit fram till att en del av utrustningen användes av Azerbajdzjan när de stred mot armeniska styrkor i Nagorno-Karabach, enklaven som Baku sedan dess återerövrat.

Uppgifterna om det är Turkiet som fått igenom kravet, eller om det är Kanada som ställt kravet på Turkiet att säga ja till Sverige för att få tillbaka försäljningen, går dock isär.

Ett undantag

I det nya avtalet måste Turkiet tydligt ange om drönare eller annan utrustning kommer att återexporteras eller överföras till ett land som inte är med i Nato och i vilken form det sker.

Undantaget är Ukraina.

– Kanada kommer att undersöka varje export från fall till fall och säger att de kan avbryta tillståndet när som helst om det förekommer missbruk, framhåller den kanadensiska regeringen i ett uttalande.

Fördömer beslutet

Armenien är dock inte nöjda med det nya avtalet och den armeniska nationella kommittén i Kanada fördömer upphävandet av vapenembargot.

– Detta beslut har väckt alarmerande oro inom det armenisk-kanadensiska samfundet, eftersom det äventyrar Kanadas engagemang för mänskliga rättigheter, internationell säkerhet och rättvisa, uttrycker gruppen i en kommentar.

Foto: Presidency of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen

Skatt togs bort 2007 – kan göra comeback

2026 05 19

För knappt 20 år sedan slopades förmögenhetsskatt i Sverige.

Det var den tidigare alliansregeringen under statsminister Fredrik Reinfeldt (M) och finansminister Anders Borg (M) som då avskaffade skatten.

Nu är den aktuell på nytt, i en ny form.

Detta eftersom Miljöpartiet och Vänsterpartiet, två partier som Socialdemokraterna behöver ha i sitt regeringsunderlag för ett regeringsskifte, båda har lagt fram krav på att miljardärer ska betala en särskild skatt.

– De ligger på i snitt 20 procent i effektiv skatt. För att skattesystemet ska vara rättvisare behöver vi en speciell miljardärsskatt, säger Daniel Helldén, språkrör för Miljöpartiet, till TV4 Nyheterna.

Ekonomer varnar

Huvudargumentet till varför skatten avskaffades 2007 var att den ansågs skada svensk ekonomi mer än den hjälpte staten.

Drygt 19 år senare varnar ekonomer för att införa den föreslagna miljardärskatten, bland annat eftersom det är oklart hur de rikaste ska beskattas.

– En sådan här miljardärsskatt, den tas ut även i lågkonjunkturer, till och med när företagen går med förlust. I det fallet kan ju den skatten förvärra situationen och det kan leda till försämrad tillväxt, kanske jobb som försvinner, säger nationalekonomen Daniel Waldenström, även programchef på Institutet för näringslivsforskning IFN, till tv-kanalen.

MP: 50 miljarder till statskassan

Enligt Daniel Waldenström var det just ovanstående som gjorde att skatten försvann 2007.

Miljöpartiets beräkningar uppger att en miljardärskatt dock skulle kunna bidra med 50 miljarder kronor till statskassan. Partiet menar att gränsen skulle gå vid en förmögenhet på en miljard kronor – de ska beskattas.

– Vi menar att det både är rimligt och nödvändigt att stora förmögenheter beskattas mer rättvist, säger Janine Alm Ericson (MP), ekonomisk-politisk talesperson, enligt DN.

LÄS MER: Smäll för bilägare – 70 procent dyrare

S: Inget vi föreslår

Vänsterpartiet har sedan december 2025 drivit frågan om att införa en miljardärskatt.

– De superrika har byggt sin förmögenhet på att pressa vanliga människor att betala höga matpriser, betala höga hyror och höga räntor. Det är orimligt att vi har fått så många människor mitt i världens rikaste länder som knappt har råd att betala både mat och hyra, sade partiledare Nooshi Dadgostar (V) till Aftonbladet i vintras.

Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU har pressat huvudpartiet att gå fram med en stigande förmögenhetsskatt.

Förslaget har dock fått kalla handen från S.

– Det är ingenting som vi föreslår, sade Magdalena Andersson (S) till SVT tidigare i maj.

LÄS MER: Swedbank: Så mycket av lönen bör du spara varje månad

Foto: FishInWater/Flickr, Wikimedia, CC BY 2.0

Text: Redaktionen

USA ställer jättekrav på Danmark

2026 05 19

Trumpadministrationen har dragit tillbaka kravet på att Grönland ska bli en del av USA.

Samtidigt fortsätter Vita huset att ställa stenhårda krav på Danmark, som ansvarar för öns utrikespolitik, säkerhet och försvar.

Kraven ska ha framförts i förhandlingar mellan företrädare från USA, Danmark och Grönland, rapporterar New York Times med hänvisning till källor med insyn.

Enligt uppgifterna kräver USA ett betydligt större inflytande över beslutsfattandet på Grönland. Bland annat vill Trumpadministrationen bestämma över öns ekonomi. Vita huset kräver vetorätt över samtliga stora investeringar.

Syftet ska vara att hindra konkurrenter som Ryssland och Kina från att etablera sig på Grönland.

Men motståndet är omfattande.

– Grönländare och danskar motsätter sig starkt detta, rapporterar New York Times.

Militär närvaro för alltid

I samtalen har USA också krävt ett landets militära närvaro på Grönland ska säkras på lång sikt. Trumpadministrationen vill att amerikanska trupper ska kunna stanna kvar på Grönland på obestämd tid, även om ön skulle bli självständig.

– Idén är i grunden en evighetsklausul. Grönlänningarna gillar den inte, rapporterar tidningen.

Den amerikanska sidan ska avslutningsvis ha velat diskutera ett samarbete med Grönland kring naturresurser. USA är intresserat av olja, uran och sällsynta jordartsmetaller som finns begravda under öns istäcke.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trump-lögn avslöjad på video

Röda linjer finns kvar

Under måndagen har Grönlands premiärminister Jens-Frederik Nielsen och utrikesminister Múte B. Egede deltagit i samtal med Jeff Landry, USA:s sändebud för Grönland, samt USA:s ambassadör i Danmark, Ken Howery.

Efter mötet säger Múte B. Egede att Grönlands ”röda linjer” ligger fast, rapporterar TV2.

– Vår utgångspunkt har inte förändrats. Amerikanernas utgångspunkt har inte heller förändrats, säger han enligt kanalen.

LÄS OCKSÅ: Ukraina har tagit fram nytt vapen – väger 250 kilo

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen