Tvärvändning i Nato – säger ja till Turkiets Sverigekrav

2024 01 30

För några dagar sedan gav USA grönt ljus för att sälja 40 nya F-16-plan till Turkiet.

Affären ansågs vara direkt kopplad till det turkiska beskedet att säga ja till Sverige i Nato.

– Mitt godkännande av Turkiets begäran att köpa F-16 flygplan har varit beroende av turkiskt godkännande av Sveriges Natomedlemskap, sa den demokratiska senatorn Ben Cardin efteråt.

Natoland svänger

Nu är det dags igen för nästa turkiska glädjebesked.

Efter fyra år bryter nämligen Kanada sitt stenhårda vapenembargo mot Turkiet och börjar återigen leverera vapen till Erdoğan-regeringen, rapporterar Reuters.

Att inte ha haft tillgång till kanadensiska vapen var ett problem som försvårade för det turkiska parlamentet att omedelbart säga ja till ett svensk Natomedlemskap.

Det sade president Recep Tayyip Erdoğan i december, då han menade att Sveriges ansökan var sammankopplad både med F-16-planen och Kanadas vapenembargo.

– Jag tror att den positiva utveckling vi förväntar oss när det gäller både USA:s F-16-fråga och att Kanada håller sina löften kommer att påskynda vårt parlaments positiva syn på frågan, sade den turkiska ledaren strax före jul enligt TRT.

Såldes vidare till Azerbajdzjan

Kanada avbröt försäljningen av drönarteknologi till Natokollegan 2020 efter att ha kommit fram till att en del av utrustningen användes av Azerbajdzjan när de stred mot armeniska styrkor i Nagorno-Karabach, enklaven som Baku sedan dess återerövrat.

Uppgifterna om det är Turkiet som fått igenom kravet, eller om det är Kanada som ställt kravet på Turkiet att säga ja till Sverige för att få tillbaka försäljningen, går dock isär.

Ett undantag

I det nya avtalet måste Turkiet tydligt ange om drönare eller annan utrustning kommer att återexporteras eller överföras till ett land som inte är med i Nato och i vilken form det sker.

Undantaget är Ukraina.

– Kanada kommer att undersöka varje export från fall till fall och säger att de kan avbryta tillståndet när som helst om det förekommer missbruk, framhåller den kanadensiska regeringen i ett uttalande.

Fördömer beslutet

Armenien är dock inte nöjda med det nya avtalet och den armeniska nationella kommittén i Kanada fördömer upphävandet av vapenembargot.

– Detta beslut har väckt alarmerande oro inom det armenisk-kanadensiska samfundet, eftersom det äventyrar Kanadas engagemang för mänskliga rättigheter, internationell säkerhet och rättvisa, uttrycker gruppen i en kommentar.

Foto: Presidency of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen

Nytt krav införs för pensionärer som kör bil

2026 06 13

Kraven för äldre bilförare höjs.

EU har klubbat igenom ett nytt körkortsdirektiv.

I direktivet ingår skärpta regler för äldre bilförare.

Kortare giltighetstid för äldre

EU är på väg att införa sitt fjärde körkortsdirektiv, där en av de mest uppmärksammade förändringarna gäller äldre bilförare.

För första gången får medlemsländer möjlighet att själva bestämma om körkort ska ha kortare giltighetstid för personer över 65 år.

Det innebär i praktiken tätare kontroller och fler krav för att få fortsätta köra bil.

– Det stämmer att det enligt direktivet finns en möjlighet att införa nationella regler om att ett körkorts giltighetstid kan förkortas för förare som är över 65 år, säger Ted Snölilja, utredare på Transportstyrelsen, till Carup.

I dag finns inga åldersbaserade begränsningar för körkort, och enligt Transportstyrelsen står frågan fortfarande öppen.

LÄS MER: Bilhandlare i konkurs – kunder får inte tillbaka pengar

Läkarbesök kan bli krav

En central del i direktivet är att förkortad giltighetstid kan kopplas till medicinska kontroller.

Det innebär att äldre förare kan behöva genomgå regelbundna läkarbesök för att kunna få förnya sitt körkort.

– Innan en förare får sitt första körkort eller ansöker om förnyelse ska denne genomgå en medicinsk kontroll, inklusive tester av syn och hjärt- och kärlfunktion. EU-länder kan välja att ersätta den medicinska kontrollen för bilförare eller motorcyklister med självskattningsformulär eller andra bedömningssystem som utformas på nationell nivå, meddelar Europaparlamentet i ett uttalande.

Inget beslut taget

Hur detta direktiv ska införas i Sverige är dock ännu inte beslutat.

I Sverige krävs först en nationell utredning och därefter ett politiskt beslut.

Transportstyrelsen betonar att det ytterst är regeringen som avgör hur regelverket ska utformas.

Om reglerna införs i Sverige kan det innebära att äldre förare behöver genomgå regelbundna medicinska kontroller för att få behålla sitt körkort.

EU:s direktiv innehåller samtidigt ett krav på att åtgärderna inte får leda till generell åldersdiskriminering, utan ska baseras på individuella bedömningar.

LÄS MER: Nytt mobilmärke i Sverige – utmanar Samsung och Iphone

Foto: W. Kei

Text: Redaktionen

Skattefri ersättning införs – tusenlappar för många hushåll

2026 06 13

Från och med 1 juli gäller en ny lag i Sverige.

Det var förra veckan som beslutet röstades igenom i riksdagen. Från och med kommande månadsskifte ska folk som bor nära vindkraftverk få rätt till ersättning.

Regeringens förhoppning är att det ska få fler kommuner att säga ja till vindkraft, en vision som delas även bland lokalpolitiker.

– Jag tror att vindkraftsmotståndet generellt kommer att bestå, men det kommer att vara fler som ändå tycker att det är acceptabelt om man får en peng, säger Ljungbys kommunstyrelseordförande Magnus Gunnarsson (M) till SR.

Kritiken: för lågt

Enligt regeringens räkneexempel kan ersättning landa på allt från ett par tusen till uppemot 30 000 kronor, beroende på elpris och hur långt det är till vindkraftverket. Folk som bor på ett avstånd inom cirka en kilometer får högst ersättning.

Det är inte tillräckligt, anser dock intresseorganisationen Villaägarna.

– Ersättningen är för låg och motsvarar inte värdenedgången på husen. Husägarna borde hållas skadeslösa när vindkraftverk byggs, säger riksförbundets chefsjurist Ulf Stenberg till Di.

"Risk för konflikt"

Chefsjuristen hänvisar till en studie från KTH som menar att fastigheter föll med 10-13 procent i värde om de låg i närheten av vindkraftverk. Hus inom två kilometer från en anläggning kunde falla så mycket som 25 procent i pris.

Det finns också en regel som säger att ersättningen aldrig kan bli mer än två procent av kraftverkägarens försäljningsintäkter. Ett vindkraftverk som drar in fem miljoner kronor skulle därmed kunna leda till 12 500 kronor i ersättning för en villaägare som bor en kilometer från verket. Men om det är 25 hus i samma område blir det plötsligt bara 4 000 kronor per hushåll, enligt Di.

Ett incitament att placera vindkraft nära bostäder och ökad risk för konflikt, menar Ulf Stenberg.

– Eftersom intäktsbortfallet begränsas blir tätortsnära lägen mer lönsamma än mer perifera. Infrastruktur finns ofta redan på plats.

LÄS MER: Bilhandlare i konkurs – kunder får inte tillbaka pengar

"Krävs lokal förankring"

Regeringen har framhållit att syftet med den nya ersättningen är att närboende ska få ta del av intäkterna från nya vindkraftsparker, vilket bedöms öka kommunernas incitament att godkänna fler projekt.

– För att Sverige ska kunna bygga ut den fossilfria elproduktionen i den takt som klimatomställningen kräver behövs en stark lokal förankring, sade vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L) i mars.

LÄS MER: Skattelättnader på gång – ”Kommer bli fler jobb”

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen