Tvärvändning i Nato – säger ja till Turkiets Sverigekrav

2024 01 30

För några dagar sedan gav USA grönt ljus för att sälja 40 nya F-16-plan till Turkiet.

Affären ansågs vara direkt kopplad till det turkiska beskedet att säga ja till Sverige i Nato.

– Mitt godkännande av Turkiets begäran att köpa F-16 flygplan har varit beroende av turkiskt godkännande av Sveriges Natomedlemskap, sa den demokratiska senatorn Ben Cardin efteråt.

Natoland svänger

Nu är det dags igen för nästa turkiska glädjebesked.

Efter fyra år bryter nämligen Kanada sitt stenhårda vapenembargo mot Turkiet och börjar återigen leverera vapen till Erdoğan-regeringen, rapporterar Reuters.

Att inte ha haft tillgång till kanadensiska vapen var ett problem som försvårade för det turkiska parlamentet att omedelbart säga ja till ett svensk Natomedlemskap.

Det sade president Recep Tayyip Erdoğan i december, då han menade att Sveriges ansökan var sammankopplad både med F-16-planen och Kanadas vapenembargo.

– Jag tror att den positiva utveckling vi förväntar oss när det gäller både USA:s F-16-fråga och att Kanada håller sina löften kommer att påskynda vårt parlaments positiva syn på frågan, sade den turkiska ledaren strax före jul enligt TRT.

Såldes vidare till Azerbajdzjan

Kanada avbröt försäljningen av drönarteknologi till Natokollegan 2020 efter att ha kommit fram till att en del av utrustningen användes av Azerbajdzjan när de stred mot armeniska styrkor i Nagorno-Karabach, enklaven som Baku sedan dess återerövrat.

Uppgifterna om det är Turkiet som fått igenom kravet, eller om det är Kanada som ställt kravet på Turkiet att säga ja till Sverige för att få tillbaka försäljningen, går dock isär.

Ett undantag

I det nya avtalet måste Turkiet tydligt ange om drönare eller annan utrustning kommer att återexporteras eller överföras till ett land som inte är med i Nato och i vilken form det sker.

Undantaget är Ukraina.

– Kanada kommer att undersöka varje export från fall till fall och säger att de kan avbryta tillståndet när som helst om det förekommer missbruk, framhåller den kanadensiska regeringen i ett uttalande.

Fördömer beslutet

Armenien är dock inte nöjda med det nya avtalet och den armeniska nationella kommittén i Kanada fördömer upphävandet av vapenembargot.

– Detta beslut har väckt alarmerande oro inom det armenisk-kanadensiska samfundet, eftersom det äventyrar Kanadas engagemang för mänskliga rättigheter, internationell säkerhet och rättvisa, uttrycker gruppen i en kommentar.

Foto: Presidency of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen

Många får samma sms just nu – radera direkt

2026 08 11

Bedragarna tycks ha hittat en nisch.

Bedragare försöker rikta in sig på människor som kan bli uppstressade och som ses som sårbara.

Nu har de hittat en nisch; att utge sig komma från inkassobolag.

Många svenskar får just nu samma sms som ser ut att komma från fyra olika inkassobolag, som i själva verket är bedrägeriförsök.

Se upp

Ett av företagen som används av bedragarna är Axactor, rapporterar Råd & Rön.

Så här lyder ett exempel på hur bluff-sms:en kan se ut:

– Vi saknar betalning för ärende LW68V1. Vänligen betala snarast eller kontakta kundtjänst på (falskt nummer, reds. anm).

Planen är att det tilltänkta offret ska känna sig stressad och ringa upp numret, och då kan bedrägeriet inledas.

Flera anledningar

Det kan finnas flera olika anledningar till varför bedragarna använder just inkassobolag som täckmantel.

Ett inkassokrav kan låta väldigt allvarligt, och bedragaren hoppas då att det tilltänkta offret vaknar till av ett sådant meddelande.

Det skapar även en tidspress, vilket får mottagaren att känna sig stressad.

Den som får den här typen av bluff-sms bör radera det direkt, och inte följa några uppmaningar.

Läs mer: Värsta sedan 1983 – Trump pressas rejält

Flera bolag varnar

Utöver Axactor utger sig bedragarna även komma från välkända inkassobolag som Lowell, Sergel Inkasso och Intrum.

Samtliga bolag har gått ut med varningar.

– Var observant! Just nu pågår en bluffkampanj via sms, varnar Intrum.

Logga inte in

Sergel och Lowell uppmanar till vaksamhet om det kommer sms som ser ut att komma från dem.

Intrum understryker att man aldrig bör logga in på någon annans uppmaning.

– För att skydda dig mot bluffsamtal och sms ska du aldrig ge ut koder eller signera betalningar på någon annans uppmaning. Ingen bank, myndighet eller seriöst företag ber dig dela med dig av personliga uppgifter i samtal eller via sms.

Läs mer: USA:s försvarsjättar rädda – på grund av Ukraina

Foto: P. Du Preez

Text: Redaktionen

Klockan tickar: Snart smäller det för alla som tankar bilen

2026 08 11

Snart kommer det bli betydligt dyrare att tanka bilen.

Varningen kommer från SEB.

Storbankens råvaruanalytiker Bjarne Schieldrop framhåller att energikrisen som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern kommer att leda till betydande kostnadsökningar för belister.

Schieldrop hänvisar till att stängningen av Hormuzsundet ser ut att bestå, vilket kommer att leda till att raffinerade produkter, som bensin och diesel, ökar i pris.

– Petroleumprodukter (och fossilgas) är det stora problemet. Vintern kan bli dyr för konsumenterna, skriver Schieldrop i ett marknadsbrev, enligt Di.

"Mödosam och långsam"

SEB:s expert konstaterar att dödläge råder i förhandlingarna mellan USA och Iran. Dessutom lider den amerikanska militären av ammunitionsbrist, vilket försvårar processen ytterligare.

– Det är en mödosam och långsam process. Innebörden är att chansen är liten att Hormuzsundet snart öppnas för normal trafik, fastslår Schieldrop.

Oljemarknaden i gungning

Oljemarknaden har reagerat kraftfullt på det utdragna kriget. Efter att förhandlingarna mellan USA och Iran stagnerat har oljepriserna börjat stiga.

På tisdagen är Brentoljan upp med 1,20 procent till 88,83 dollar per fat. WTI-oljan stiger i sin tur med 1,37 procent till 83,37 dollar per fat.

ANDRA LÄSER:Värsta sedan 1983 – Trump pressas rejält

Trumps värsta mardröm

Situationen i Mellanöstern beskrivs som USA:s president Donald Trumps ”värsta mardröm”.

– Han hålls som gisslan av Iran. De håller Hormuzsundet som gisslan, säger republikanen och tidigare Trump-allierade Chris Christie till ABC News.

Christie jämför situationen med gisslankrisen på USA:s ambassad i Teheran 1979. Iranska studenter stormade ambassaden och tog 52 amerikaner som gisslan. De hölls fångna i 444 dagar och kom att prägla den dåvarande amerikanske presidenten Jimmy Carter tid vid makten.

Chris Christie menar att Irankriget är Trumps motsvarighet till gisslankrisen 1979.

– Jag vet från de samtal jag har haft med honom under de senaste 24 åren att den person han minst av allt vill bli jämförd med är Jimmy Carter. Men här är vi nu. Och det är helt självförvållat, säger han.

LÄS OCKSÅ: Rysk olja brinner nära Kina

Foto: Circle K

Text: Redaktionen