10 jun 26

Tvärvändning i Nato – säger ja till Turkiets Sverigekrav

2024 01 30

För några dagar sedan gav USA grönt ljus för att sälja 40 nya F-16-plan till Turkiet.

Affären ansågs vara direkt kopplad till det turkiska beskedet att säga ja till Sverige i Nato.

–  Mitt godkännande av Turkiets begäran att köpa F-16 flygplan har varit beroende av turkiskt godkännande av Sveriges Natomedlemskap, sa den demokratiska senatorn Ben Cardin efteråt.

Natoland svänger

Nu är det dags igen för nästa turkiska glädjebesked.

Efter fyra år bryter nämligen Kanada sitt stenhårda vapenembargo mot Turkiet och börjar återigen leverera vapen till Erdoğan-regeringen, rapporterar Reuters.

Att inte ha haft tillgång till kanadensiska vapen var ett problem som försvårade för det turkiska parlamentet att omedelbart säga ja till ett svensk Natomedlemskap.

Det sade president Recep Tayyip Erdoğan i december, då han menade att Sveriges ansökan var sammankopplad både med F-16-planen och Kanadas vapenembargo.

–  Jag tror att den positiva utveckling vi förväntar oss när det gäller både USA:s F-16-fråga och att Kanada håller sina löften kommer att påskynda vårt parlaments positiva syn på frågan, sade den turkiska ledaren strax före jul enligt TRT.

Såldes vidare till Azerbajdzjan

Kanada avbröt försäljningen av drönarteknologi till Natokollegan 2020 efter att ha kommit fram till att en del av utrustningen användes av Azerbajdzjan när de stred mot armeniska styrkor i Nagorno-Karabach, enklaven som Baku sedan dess återerövrat.

Uppgifterna om det är Turkiet som fått igenom kravet, eller om det är Kanada som ställt kravet på Turkiet att säga ja till Sverige för att få tillbaka försäljningen, går dock isär.

Ett undantag

I det nya avtalet måste Turkiet tydligt ange om drönare eller annan utrustning kommer att återexporteras eller överföras till ett land som inte är med i Nato och i vilken form det sker.

Undantaget är Ukraina.

– Kanada kommer att undersöka varje export från fall till fall och säger att de kan avbryta tillståndet när som helst om det förekommer missbruk, framhåller den kanadensiska regeringen i ett uttalande.

Fördömer beslutet

Armenien är dock inte nöjda med det nya avtalet och den armeniska nationella kommittén i Kanada fördömer upphävandet av vapenembargot.

– Detta beslut har väckt alarmerande oro inom det armenisk-kanadensiska samfundet, eftersom det äventyrar Kanadas engagemang för mänskliga rättigheter, internationell säkerhet och rättvisa, uttrycker gruppen i en kommentar.

Foto: Presidency of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen


Rysk bro sprängs i luften

2026 06 23

Ukrainas specialoperationsstyrkor (SSO) har förstört en viktig järnvägsbro på den ryskockuperade Krymhalvön.

Järnvägsbron går över den Norra Krymkanalen – en 40 mil lång vattenkanal som leder vatten från floden Dnepr till Krym.

Nu har den strategiskt viktiga järnvägsbron sprängts i bitar.

– Vi har en brådskande officiell uppdatering: järnvägsbron över Norra Krymkanalen på Krym finns inte längre, framhåller SSO i ett uttalande på Telegram. 

De ukrainska specialstyrkorna hintar om att fler broar kommer att förstöras.

– Den första är borta, lyder uttalandet.  

– Vi fortsätter att förstöra fiendens militära logistik och minska dess offensiva och defensiva potential.

Stort bakslag

Broarna över den Norra Krymkanalen är viktiga för Rysslands krigföring. De fyller en militär och logistisk funktion eftersom de används för att transportera trupper, ammunition och bränsle mellan Krym och andra ryskockuperade områden i Ukraina.

SSO beskriver elimineringen av järnvägsbron som ett betydande bakslag för den ryska militären.

– Det var en strategisk militär och logistisk livsnerv för ockupanterna. Bron ingick i en transportkorridor för förflyttning av gods, resurser och militär utrustning i två viktiga riktningar: från Ryska federationens territorium via Krym samt inom halvön för att upprätthålla den militära infrastrukturen på Krym.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Uppgifter: Kan attackera jättebron

De senaste veckorna har Ukraina intensifierat sina attacker mot Krymhalvön och närliggande områden.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare är upptrappningen en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga Kjertbron, som förbinder Krym med det ryska fastlandet.

LÄS MER HÄR: UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

Foto: Ukrainas specialoperationsstyrkor SSO

Text: Redaktionen


Flera tecken visar – nytt land går in i Ukrainakriget

2026 06 23

Officiellt har Belarus diktator Alexandr Lukasjenko förnekat att landet planerar att ansluta sig till Rysslands anfallskrig i Ukraina.

– Inga militära åtgärder bör förväntas från Belarus, sade diktatorn förra veckan.

Nu hävdar den exilbaserade oppositionen i Belarus att Lukasjenko bluffar.

Enligt oppositionen finns flera tecken på att Belarus är på väg att gå in i kriget.

En list med dessa signaler har överlämnats till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, rapporterar Kyiv Independent.

Många signaler

Enligt rapporten finns det flera tecken på att Belarus förbereder sig för krig.

Bland annat lyfts följande fram: 

- Grundlagsändringar som har upphävt Belarus status som en kärnvapenfri och neutral stat.

- En fördubbling av antalet kontraktsanställda soldater.

- En femdubbling av de militära utgifterna i statsbudgeten.

- En ökad militarisering av samhället, inklusive av barn och vuxna.

Tillåter ”förebyggande anfall”

I rapporten noteras det att Belarus antog en ny militärdoktrin 2024 som officiellt tillåter förebyggande anfall som svar på ett "överhängande hot".

– Belarus har upphört att vara ett neutralt och kärnvapenfritt land, skriver oppositionen.

ANDRA LÄSER: Ukrainsk bataljon har slagit nytt rekord i kriget

Stödjer Ryssland och har kärnvapen

Belarus stödjer den ryska invasionen av Ukraina, men diktaturen har inte skickat trupper till striderna.

I början av kriget tilläts ryska styrkor rycka fram mot Kyiv från belarusiskt territorium. Offensiven misslyckades dock och de ryska trupperna tvingades dra sig tillbaka.

Under krigets gång har Belarus mottagit ett dussintals taktiska kärnvapen från Ryssland.

De ryska massförstörelsevapnen har utplacerats i olika delar av landet, enligt Lukasjenko.

Efter utplaceringarna har ryska och belarusiska trupper genomfört flera gemensamma kärnvapenövningar.

LÄS OCKSÅ: Putins missilfabrik under attack 

Foto: President of Belarus Office

Text: Redaktionen