Två storbanker pekar ut många hushåll – “har inte förstått”

2023 11 07

De flesta ekonomer och experter tycks överens om att en höjning är mycket sannolik.

Nästa vecka kommer också siffrorna för inflationen i oktober – vilket lär ge den sista ledtråden i vad Riksbanken väljer att göra.

"Ta höjd"

Att det kommer att dröja innan räntan börjar sjunka är redan en etablerad bedömning.

Såväl Handelsbanken som Nordea pekar ut september 2024 som den gyllene månaden när allt börjar vända.

– Hushållen ska ta höjd för att räntorna kommer att ligga kvar på de här nivåerna. De kommer inte ner till de nivåer vi hade innan krisen, säger Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, till Dagens Nyheter.

Grupp pekas ut: "Inte förstått"

En grupp pekas särskilt ut som extra sårbar av chefsekonomen.

Det gäller unga hushåll med stora skulder, som “inte förstått” att räntehöjningarna den senaste tiden inte innebär att räntorna återgår till nivåerna på 1 procent – som det var för några år sedan – även när styrräntan börjar sjunka.

Annika Winsth får medhåll av Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman.

– På sikt tror vi att styrräntan kommer att ligga runt 2–2,5 procent. Det betyder att bolåneräntor kanske ligger på 3,5–4 procent, säger Christina Nyman till samma tidning, och tillägger att det sannolikt tar uppemot fyra år innan vi når dit.

Inkassofallen ökar

Unga hushåll har redan drabbats hårt av den höga inflationen och de stigande räntorna.

I somras hade antalet inkassoärenden ökat med hela tio procentenheter, enligt SVT.

– Vi ser att höga bolåneräntor slår mot betalningsförmågan och det gäller särskilt de unga. Och vi tror tyvärr att det kommer fortsätta bli sämre innan det blir bättre, sade Julia Reuszner, vd på Intrum Sverige som hjälper företag att få betalt, till SVT vid tillfället.

"Haft tajtare ekonomi"

Enligt Julia Reuszner är statistiken tydliga indikationer på att fler får problem med sin privatekonomi.

Hon har en teori varför det är just så många unga som hamnar i svårigheter.

– Sannolikt beror det på att de har haft tajtare ekonomi sedan tidigare. Många pekar på att det är de höga bolåneräntorna som ställer till det, säger Julia Reuszner till SVT.

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 13

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.  

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.  

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen