Två storbanker pekar ut många hushåll – “har inte förstått”

2023 11 07

De flesta ekonomer och experter tycks överens om att en höjning är mycket sannolik.

Nästa vecka kommer också siffrorna för inflationen i oktober – vilket lär ge den sista ledtråden i vad Riksbanken väljer att göra.

"Ta höjd"

Att det kommer att dröja innan räntan börjar sjunka är redan en etablerad bedömning.

Såväl Handelsbanken som Nordea pekar ut september 2024 som den gyllene månaden när allt börjar vända.

– Hushållen ska ta höjd för att räntorna kommer att ligga kvar på de här nivåerna. De kommer inte ner till de nivåer vi hade innan krisen, säger Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, till Dagens Nyheter.

Grupp pekas ut: "Inte förstått"

En grupp pekas särskilt ut som extra sårbar av chefsekonomen.

Det gäller unga hushåll med stora skulder, som “inte förstått” att räntehöjningarna den senaste tiden inte innebär att räntorna återgår till nivåerna på 1 procent – som det var för några år sedan – även när styrräntan börjar sjunka.

Annika Winsth får medhåll av Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman.

– På sikt tror vi att styrräntan kommer att ligga runt 2–2,5 procent. Det betyder att bolåneräntor kanske ligger på 3,5–4 procent, säger Christina Nyman till samma tidning, och tillägger att det sannolikt tar uppemot fyra år innan vi når dit.

Inkassofallen ökar

Unga hushåll har redan drabbats hårt av den höga inflationen och de stigande räntorna.

I somras hade antalet inkassoärenden ökat med hela tio procentenheter, enligt SVT.

– Vi ser att höga bolåneräntor slår mot betalningsförmågan och det gäller särskilt de unga. Och vi tror tyvärr att det kommer fortsätta bli sämre innan det blir bättre, sade Julia Reuszner, vd på Intrum Sverige som hjälper företag att få betalt, till SVT vid tillfället.

"Haft tajtare ekonomi"

Enligt Julia Reuszner är statistiken tydliga indikationer på att fler får problem med sin privatekonomi.

Hon har en teori varför det är just så många unga som hamnar i svårigheter.

– Sannolikt beror det på att de har haft tajtare ekonomi sedan tidigare. Många pekar på att det är de höga bolåneräntorna som ställer till det, säger Julia Reuszner till SVT.

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen