26 januari 2026

Två storbanker gör som Swedbank – en miljon hushåll drabbas

2024 09 22

Tidigare i september avslöjades att Swedbank har en särskild regel för sina bolånekunder.

Den går ut på att kunder med rörlig ränta som individuellt vill förhandla ned sin ränta mest sannolikt får ett nej på frågan.

Anledningen är att Swedbank inte tillåter förhandling om rabatten under ett års tid. 

Regeln framstod som unik eftersom ingen annan av storbankerna praktiserade den, skrev Svenska Dagbladet vid tillfället och framhöll att regeln omfattar hundratusentals bolånekunder anslutna till Swedbank.

Nu visar det sig att minst ytterligare två stora banker faktiskt gör samma sak.

Omkring en miljon kan omfattas

Enligt en ny granskning nekar även Nordea och Handelsbanken kunder med rörliga bolån att förhandla om sin ränta, rapporterar SVT Nyheter.

Det innebär att omkring en miljon kunder kan drabbas av regeln – eftersom drygt 60 procent av Sveriges 2,3 miljoner hushåll med bolån har valt rörlig ränta, enligt färska siffror från Finansinspektionen (FI).

Lånen, som ofta är tre månader långa, delas ut tillsammans med en fast rabatt gentemot listräntan.

Det är den rabatten som bankerna hänvisar till när de säger nej till de som vill förhandla, vilket gör att lånen istället framstår som fasta ettåriga varianter.

– Vi fick höra att det inte var någon idé att försöka omförhandla räntan förrän om ett år senare, säger en kund till Nordea, som vill vara anonym, till tv-kanalen.

Det är samma tidsfrist som Swedbank uppgav innan man tänker börja tala om frågan.

"Skadar förtroendet"

När det gäller Handelsbanken har folk fått beskedet att det enbart är kunder med pension hos banken som får lov att förhandla, erfar SVT.

Det innebär att det blott är samma grupp som får tillgång till snitträntan.

Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på Finansinspektionen, är kritisk.

Hon menar att det är onödigt krångligt och att systemet borde vara mer transparent. Ekonomen får medhåll av Christina Sahlberg på jämförelsesajten Compricer.

– Systemet med rabatter gynnar de som ligger på och tjatar på bankerna. Det skadar förtroendet för bankerna när det är så krångligt att vara bolånekund, säger hon till SVT.

Vill inte kommentera

Varken Swedbank, Handelsbanken, Nordea eller SEB har velat uttala sig till kanalen om sina rabattsystem.

Tidigare i september påtalade den förstnämnda banken att det “inte går att se över ränterabatten var och varannan månad”, enligt SvD.

Storbanken hävdar vidare att skälet till att en rabatt gäller i tolv månader är för att kunden ska känna en trygghet.

– Om kunden vill binda sitt lån med tre månaders bindningstid till en längre bindningsperiod går detta att göra när som helst, uttrycker Charlotte Nilsson, pressansavarig på Swedbank, till samma tidning.

Foto: Swedbank

Text: Redaktionen


20mars26

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 21

Rysslands ambassad riktar nu ett krav mot Sverige.

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


20 mars 2026

Klassiskt yrke kan försvinna i Sverige – redan borta i Danmark

2026 03 21

En hel yrkesgrupp kan vara på väg att försvinna i Sverige.

Sedan millennieskiftet har antalet brev som skickas i Sverige sjunkit med omkring 70 procent.

Postnord har redan dragit ner på antalet dagar som brev delas ut – och vill få ner det ytterligare till två dagar i veckan.

I Danmark har yrket brevbärare redan mer eller mindre avskaffats – och nu kan yrket gå samma väg till mötes i Sverige.

Klassiskt yrke kan försvinna

Antalet postanställda i Sverige har sedan 2008 halverats – från 32 000 till 16 000, rapporterar Arbetet.

Brevbäraren Petter Funkquist är en som har märkt av utvecklingen.

– Jag har tömt fyra gula lantbrevlådor idag och jag har tio försändelser, och bara ett av dem är ett vykort, säger han till Arbetet.

Nya tider

Tidigare har brev och försändelser varit en central del av kommunikationen över landet.

Men i och med digitaliseringen har mejl, sociala medier, Kivra och Bank-ID ersatt behovet av fysiska brev.

Petter Funkquist kommenterar.

– Det kommer väl sluta som i Danmark, att man först kör ut post en gång i veckan och sedan lägger man ner allt. Inom tio år tror jag vi är där, säger han.

Läs mer: S besked till hushållen: Skatt ska sänkas till miniminivå

Har levererat sista brevet

I Danmark levererade Postnord sitt sista paket den 30 december.

Postnord meddelade då att de skulle kapa 1 500 jobb i Danmark och ta bort 1 500 röda brevlådor i takt med den “ökande digitaliseringen” av det danska samhället, uppger The Guardian.

“Svårt beslut”

Den danska posttjänsten har varit ansvarig för att dela ut brev i landet sedan 1624. 

Under de senaste 25 åren har brevskickandet minskat kraftigt i Danmark, med en nedgång på mer än 90 procent.

– Vi har varit den danska posttjänsten i 400 år, och därför är det ett svårt beslut att avsluta den delen av vår historia, sade dåvarande Postnord-toppen Kim Pedersen förra året.

– Danskarna har blivit mer och mer digitala, vilket innebär att det finns mycket få brev kvar idag, och nedgången fortsätter så kraftigt att brevmarknaden inte längre är lönsam.

Läs mer: Circle K ger besked om bensinpriset – ändras omedelbart

Foto: Lycs Architecture

Text: Redaktionen