Två stora glädjebesked – från Sverige och Norge

2023 06 30

På kort tid har forskarvärlden nått stora framgångar i kampen mot två svåra sjukdomar.

Det handlar om två betydande upptäckter.

I Norge har forskare, med hjälp av artificiell intelligens (AI), tagit fram en ny metod som kan utreda hjärnsjukdomen epilepsi snabbare än någonsin.

För första gången någonsin kan AI användas för att tolka EEG – en undersökning av hjärnans aktivitet, som ofta används för att undersöka epilepsi.

Undersökningen är även viktig för uppföljning av epilepsipatienter, rapporterar NRK.

Kommer hjälpa miljontals 

Enligt Världshälsoorganisationen har omkring 50 miljoner människor i världen epilepsi.

Den nya AI-tekniken kommer vara till stor hjälp för dem som drabbas av sjukdomen.

– Patienterna kommer att dra nytta av detta. Vi kan undersöka fler patienter eftersom det tar kortare tid att tolka EEG, säger Torhild Næss Vedeler, klinikchef på Neurokliniken vid Haukelands universitetssjukhus, till NRK.

”Det är banbrytande”

Den nya modellen, som de norska forskarna tagit fram, kallas för "SCORE-AI".

Med hjälp av modellen kommer det gå att utreda och diagnostisera epilepsi snabbare och mer exakt.

– För första gången kan man tolka EEG med artificiell intelligens och få ett lika bra resultat som när de bästa experterna gör tolkningen. Det tycker att vi är banbrytande, säger Harald Aurlien, överläkare vid Klinisk neurofysiologi vid Haukelands universitetssjukhus, till NRK.

Svensk upptäckt

I Sverige noteras även framgångar på forskningsfronten. 

Forskare vid Karolinska institutet, KI, har gjort en ny genupptäckt som ger hopp om att bekämpa svår MS.

Fyndet öppnar för utveckling av behandlingar som förhindrar den ökande funktionsnedsättningen som uppstår i takt med att sjukdomen fortskrider, uppger KI i ett pressmeddelande.

Öppnar för nya behandlingar

Tidigare studier har identifierat genetiska faktorer som ökar risken att utveckla MS. Dessa leder till dysfunktion i immunsystemet som till viss del kan behandlas, vilket saktar ner sjukdomen.

Men riskfaktorerna förklarar inte den stora variationen i sjukdomens svårighetsgrad.

Det nya genfyndet ökar dock möjligheten för att uppnå en förståelse. Ett viktigt steg i kampen mot neurologiska sjukdomen.

– Det här är ett genombrott eftersom fyndet innebär det första verkliga framsteget för att förstå långvarig funktionsnedsättning vid MS, där patienter gradvis förlorar sin rörlighet och självständighet. Detta ger oss en möjlighet att utveckla nya behandlingar för att kontrollera sjukdomsprogress, något som många MS-patienter är i stort behov av, säger Ingrid Kockum, professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet, och en av personerna bakom studien.

Foto: S. Sammy

Text: Redaktionen