Två stora glädjebesked – från Sverige och Norge

2023 06 30

På kort tid har forskarvärlden nått stora framgångar i kampen mot två svåra sjukdomar.

Det handlar om två betydande upptäckter.

I Norge har forskare, med hjälp av artificiell intelligens (AI), tagit fram en ny metod som kan utreda hjärnsjukdomen epilepsi snabbare än någonsin.

För första gången någonsin kan AI användas för att tolka EEG – en undersökning av hjärnans aktivitet, som ofta används för att undersöka epilepsi.

Undersökningen är även viktig för uppföljning av epilepsipatienter, rapporterar NRK.

Kommer hjälpa miljontals 

Enligt Världshälsoorganisationen har omkring 50 miljoner människor i världen epilepsi.

Den nya AI-tekniken kommer vara till stor hjälp för dem som drabbas av sjukdomen.

– Patienterna kommer att dra nytta av detta. Vi kan undersöka fler patienter eftersom det tar kortare tid att tolka EEG, säger Torhild Næss Vedeler, klinikchef på Neurokliniken vid Haukelands universitetssjukhus, till NRK.

”Det är banbrytande”

Den nya modellen, som de norska forskarna tagit fram, kallas för "SCORE-AI".

Med hjälp av modellen kommer det gå att utreda och diagnostisera epilepsi snabbare och mer exakt.

– För första gången kan man tolka EEG med artificiell intelligens och få ett lika bra resultat som när de bästa experterna gör tolkningen. Det tycker att vi är banbrytande, säger Harald Aurlien, överläkare vid Klinisk neurofysiologi vid Haukelands universitetssjukhus, till NRK.

Svensk upptäckt

I Sverige noteras även framgångar på forskningsfronten. 

Forskare vid Karolinska institutet, KI, har gjort en ny genupptäckt som ger hopp om att bekämpa svår MS.

Fyndet öppnar för utveckling av behandlingar som förhindrar den ökande funktionsnedsättningen som uppstår i takt med att sjukdomen fortskrider, uppger KI i ett pressmeddelande.

Öppnar för nya behandlingar

Tidigare studier har identifierat genetiska faktorer som ökar risken att utveckla MS. Dessa leder till dysfunktion i immunsystemet som till viss del kan behandlas, vilket saktar ner sjukdomen.

Men riskfaktorerna förklarar inte den stora variationen i sjukdomens svårighetsgrad.

Det nya genfyndet ökar dock möjligheten för att uppnå en förståelse. Ett viktigt steg i kampen mot neurologiska sjukdomen.

– Det här är ett genombrott eftersom fyndet innebär det första verkliga framsteget för att förstå långvarig funktionsnedsättning vid MS, där patienter gradvis förlorar sin rörlighet och självständighet. Detta ger oss en möjlighet att utveckla nya behandlingar för att kontrollera sjukdomsprogress, något som många MS-patienter är i stort behov av, säger Ingrid Kockum, professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet, och en av personerna bakom studien.

Foto: S. Sammy

Text: Redaktionen


5 juni 2026

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


26 maj 26

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr 

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs. 

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs. 

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen