Två stater hjälper Ryssland i Sverige

2023 02 23

Hotbilden mot Sverige har ökat och Ryssland är i nuläget det enskilt största hotet.

Det framgår av Säkerhetspolisens lägesbild för 2022/2023.

– Ryssland och andra auktoritära stater har blivit allt mer offensiva i sitt agerande och säkerhetshotande aktiviteter pågår ständigt. Omvärldsutvecklingen bidrar även till en växande extremism, ett ökat attentatshot och ett bredare författningshot. Sammantaget innebär detta att hotet mot Sverige accelererar, säger säkerhetspolischef Charlotte von Essen.

Agerar tillsammans

Men Ryssland agerar inte ensamt.

Landet agerar tillsammans med bland annat Kina och Iran allt mer offensivt, uppger Säpo.

– Säkerhetspolisen ser en ökad spridning av konspirationsteorier och antistatliga budskap. Det riskerar att på sikt undergräva förtroendet för samhällets institutioner, politikers beslutsfattande och statens legitimitet. Utvecklingen innebär att främmande makts och våldsbejakande extremisters agendor oftare sammanfaller, säger Charlotte von Essen.

Kopplas till sanktioner

Ryssland, Kina och Iran utgör de största säkerhetshoten mot Sverige, enligt Säpos bedömning.

I nuläget ses Ryssland som det enskilt största hotet.

– Regimens agerande är oberäkneligt och man är benägen att ta stora risker, skriver Säpo.

Kina pekas ut som ett ”långsiktig hot” och Iran som ett ”påtagligt säkerhetshot”.

Komplex hotbild

Att staterna agerar tillsammans gör hotbilden mer komplex.

Säkerhetspolisen kopplar de utökade samarbetet mellan de auktoritära staterna till de sanktioner som införts.

Framför allt är diktaturerna intresserade av att olovligen anskaffa avancerad teknologi i Sverige.

– Anfallskriget mot Ukraina har bland annat inneburit att Ryssland har ett ökat behov av teknologi för att kunna upprätthålla sin militära förmåga. Även Kina och Iran anskaffar teknik och kunskap i hög utsträckning, uppger Säpo

Islamistisk och högerextrem extremism

I lägesrapporten framgår det även att attentatshotet mot Sverige från våldsbejakande islamistisk extremism och våldsbejakande högerextremism består, och ökar i vissa delar.

– Våldsbejakande extremister bedriver subversiv verksamhet i form av infiltration och påverkan och det bredare, långsiktiga hotet mot demokratin blir allt mer framträdande, framhåller Säkerhetspolisen.

Flera brister

Samtidigt pekar Säpo ut flera brister i det svenska säkerhetsskyddet.

Bristerna uppges finnas i säkerhetsskyddet inom säkerhetskänsliga verksamheter på alla områden och påverkar verksamheters förmåga att skydda sig. I slutändan riskerar det att leda till att uppgifter om Sveriges totalförsvarsförmåga röjs.

– Sveriges oberoende och demokrati är värden som kan låta självklara och som många av oss tar för givna. Ett viktigt budskap från Säkerhetspolisen är att de utmanas varje dag och vi måste tillsammans bygga motståndskraft, säger Charlotte von Essen.

Foto: I. Ryabov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Rysslands diktator Vladimir Putin har tvingats omdirigera ryska krigsfartyg.

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen.

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Mette Frederiksen varnar – kommer slå till i vinter

2026 08 23

En skarp varning utfärdas inför vintern.

Varningen kommer från den danska ledaren Mette Frederiksen, som tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den finske presidenten Alexander Stubb besöker Ukraina i helgen.

På programmet står bland annat ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Samtidigt uppmanar Frederiksen Europas länder att göra allt som är möjligt för att öka stödet av luftförsvar till Ukraina, rapporterar TV2. Situationen är akut, menar statsministern.

– Man kan säga att om vi inte gör det, kommer Ukraina att se in i en vinter där ryssarna kommer att slå till – också med ballistiska missiler – och döda många människor, säger hon till kanalen.

Få klarar det

Den danska statsministern hyllar också det ukrainska försvaret. Danmark kommer också fortsatt att stödja på de sätt som landet kan, lovar Frederiksen.

– Få hade klarat av det ukrainarna har gjort, säger hon, enligt kanalen.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Norge håller med

Från Norges statsminister hörs samma slutsats. Ukraina behöver få mer hjälp för att kunna fortsätta försvara sig mot de tunga ryska anfallen från luften.

– Det är den stora sårbarheten, och det är det som Zelenskyj och hans stab betonar hela tiden, säger Jonas Gahr Støre, rapporterar NRK.

Också den finske presidenten Alexander Stubb betonar behovet, och lovar fortsatt stöd till Ukraina.

Zelenskyj har flaggat för minskning

För några veckor sedan gick Volodymyr Zelenskyj ut och uppgav att leveranserna av luftförsvar från allierade länder har minskat kraftigt under 2026.

I jämförelse med förra året har de varit tre gången mindre i omfattning.

– Det är viktigt att nödvändiga politiska beslut fortfarande fattas om leveranser och acceleration av produktionsprocesser, inklusive placering i Ukraina, skrev den ukrainske presidenten i ett inlägg på X.

Ryssland har den senaste tiden vid flera tillfällen slagit hårt mot ukrainskt territorium, inte minst mot huvudstaden. Flera gånger har Ukraina haft svårt att avvärja attackerna från luften.

Läs mer: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen