Två stater hjälper Ryssland i Sverige

2023 02 23

Hotbilden mot Sverige har ökat och Ryssland är i nuläget det enskilt största hotet.

Det framgår av Säkerhetspolisens lägesbild för 2022/2023.

– Ryssland och andra auktoritära stater har blivit allt mer offensiva i sitt agerande och säkerhetshotande aktiviteter pågår ständigt. Omvärldsutvecklingen bidrar även till en växande extremism, ett ökat attentatshot och ett bredare författningshot. Sammantaget innebär detta att hotet mot Sverige accelererar, säger säkerhetspolischef Charlotte von Essen.

Agerar tillsammans

Men Ryssland agerar inte ensamt.

Landet agerar tillsammans med bland annat Kina och Iran allt mer offensivt, uppger Säpo.

– Säkerhetspolisen ser en ökad spridning av konspirationsteorier och antistatliga budskap. Det riskerar att på sikt undergräva förtroendet för samhällets institutioner, politikers beslutsfattande och statens legitimitet. Utvecklingen innebär att främmande makts och våldsbejakande extremisters agendor oftare sammanfaller, säger Charlotte von Essen.

Kopplas till sanktioner

Ryssland, Kina och Iran utgör de största säkerhetshoten mot Sverige, enligt Säpos bedömning.

I nuläget ses Ryssland som det enskilt största hotet.

– Regimens agerande är oberäkneligt och man är benägen att ta stora risker, skriver Säpo.

Kina pekas ut som ett ”långsiktig hot” och Iran som ett ”påtagligt säkerhetshot”.

Komplex hotbild

Att staterna agerar tillsammans gör hotbilden mer komplex.

Säkerhetspolisen kopplar de utökade samarbetet mellan de auktoritära staterna till de sanktioner som införts.

Framför allt är diktaturerna intresserade av att olovligen anskaffa avancerad teknologi i Sverige.

– Anfallskriget mot Ukraina har bland annat inneburit att Ryssland har ett ökat behov av teknologi för att kunna upprätthålla sin militära förmåga. Även Kina och Iran anskaffar teknik och kunskap i hög utsträckning, uppger Säpo

Islamistisk och högerextrem extremism

I lägesrapporten framgår det även att attentatshotet mot Sverige från våldsbejakande islamistisk extremism och våldsbejakande högerextremism består, och ökar i vissa delar.

– Våldsbejakande extremister bedriver subversiv verksamhet i form av infiltration och påverkan och det bredare, långsiktiga hotet mot demokratin blir allt mer framträdande, framhåller Säkerhetspolisen.

Flera brister

Samtidigt pekar Säpo ut flera brister i det svenska säkerhetsskyddet.

Bristerna uppges finnas i säkerhetsskyddet inom säkerhetskänsliga verksamheter på alla områden och påverkar verksamheters förmåga att skydda sig. I slutändan riskerar det att leda till att uppgifter om Sveriges totalförsvarsförmåga röjs.

– Sveriges oberoende och demokrati är värden som kan låta självklara och som många av oss tar för givna. Ett viktigt budskap från Säkerhetspolisen är att de utmanas varje dag och vi måste tillsammans bygga motståndskraft, säger Charlotte von Essen.

Foto: I. Ryabov

Text: Redaktionen

Su-24-stridsflygplan totalförstört

2026 08 23

Ett ryskt stridsflygplan har slagits ut i en ukrainsk attack.

Tidigare på lördagen kom uppgifter om en stor ukrainsk attack mot e-handelsjätten Ozon.

Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Nu kommer besked om att Ukraina har slagit ut ett ryskt stridsflygplan av typen Su-24M, rapporterar Kyiv Post.

Stridsflyg utslaget

Det är i samband med en stor attack mot flygfältet Saki på ockuperade Krym som det ryska stridsflygplanet totalförstördes.

Det är emellertid oklart om Ukraina använde drönare eller robotar för att slå ut planet – men president Volodymyr Zelenskyj bekräftar saken.

– På flygfältet i Saki förstördes ett Su-24M-flygplan och fyra stycken flygfältsutrustningar, medan vi i Brjansk-regionen slog ut relästationer för drönarstyrning som ockupanterna använde för att leda attackdrönare mot fredliga ukrainska städer och byar.

Tidigare attackerna

Zelenskyj bekräftar även attackerna som genomfördes under natten mellan fredagen och lördagen.

– Under det senaste dygnet slog våra styrkor till mot raffinaderiet i Novokujbysjevsk — 1 000 kilometer från frontlinjen — vilket berövar den ryska krigsmaskinen exportintäkter på miljontals dollar. Vi träffade även ett logistiknav i Samara-regionen samt mål i Svarta havet.

Läs mer: 100 000 europeiska soldater behövs till gränsen

Det är Su-24M

Su-24M, känd inom Nato som Fencer-D, är ett sovjetutvecklat överljudsflygplan för markattack konstruerat för attackuppdrag på låg höjd i alla väder.

Flygplanet kan bära upp till cirka 7 000 kilo vapenlast fördelat på åtta vapenbalkar, inklusive styrda robotar, bomber, raketer och andra flyg-till-markvapen, uppger United24Media.

Även Ukraina har dem

Ryssland använder återkommande flygplanet för attacker mot Ukraina.

Även Kyjivs styrkor använder det sovjetutvecklade planet – men har anpassat planen till att bära västtillverkade kryssningsrobotar med lång räckvidd av typerna Storm Shadow och SCALP-EG.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Foto: By Alexander Mishin, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 08 23

Lågpriskedjan Rusta har stora ambitioner för de kommande åren.

Lågpriskedjan har i dagarna släppt sin års- och hållbarhetsredovisning för verksamhetsåret 2025/26.

Av rapporten framgår att Rusta vid räkenskapsårets slut hade totalt 239 varuhus.

Kedjan hade då 125 butiker i Sverige, 54 i Norge, 50 i Finland och 10 i Tyskland.

Men expansionen ska fortsätta.

80 butiker

Under året öppnade kedjan 14 nya varuhus i Sverige, Norge och Finland.

De har samtidigt en etableringspipeline om 41 godkända och signerade lägen.

Vd Cathrine Wigzell berättar att kedjan har planer på att öppna mellan 65 och 80 nya varuhus fram till våren 2029.

Satsar stort

Utöver den utökade fysiska närvaron satsar kedjan också stort på e-handeln, berättar Wigzell.

– Under året har vi fortsatt att stärka vår digitala närvaro och erbjuder nu e-handel på samtliga marknader där vi verkar, säger hon.

– Det är en viktig investering för framtiden och ett naturligt komplement till vårt starka varuhusnät.

Läs mer: Rekordnotering för elbilar

Det är Rusta

Rusta har sitt huvudkontor i Upplands Väsby och är sedan 2023 börsnoterat på Nasdaq Stockholm.

Kedjan bildades i Uppsala 1986 av Anders Forsgren och Bengt-Olov Forssell “baserat på en idé som föddes 1979 under Forsgrens och Forssells forskningsstudier vid Uppsala universitet”.

– Forsgren och Forssell skapade ett detaljhandelskoncept där kunderna kunde handla produkter för dagligt bruk till de bästa möjliga priserna, förklarar kedjan.

Första varuhuset

År 1986 öppnades det första varuhuset i Gävle.

År 1990 nådde kedjan 10 varuhus och hade då totalt 70 anställda.

I år firar Rusta 40 år.

– Under de senaste tolv månaderna har över 660 000 nya medlemmar anslutit sig, en ökning med över 10 procent, framhåller kedjan i sin rapport.

– 40-årsjubileet präglas av fortsatt expansion och visar Rustas långsiktiga styrka och tillväxt under fyra decennier.

Läs mer: Riksbanken slår fast – finns två vägar att gå

Foto: Rusta

Text: Redaktionen