Två stater hjälper Ryssland i Sverige

2023 02 23

Hotbilden mot Sverige har ökat och Ryssland är i nuläget det enskilt största hotet.

Det framgår av Säkerhetspolisens lägesbild för 2022/2023.

– Ryssland och andra auktoritära stater har blivit allt mer offensiva i sitt agerande och säkerhetshotande aktiviteter pågår ständigt. Omvärldsutvecklingen bidrar även till en växande extremism, ett ökat attentatshot och ett bredare författningshot. Sammantaget innebär detta att hotet mot Sverige accelererar, säger säkerhetspolischef Charlotte von Essen.

Agerar tillsammans

Men Ryssland agerar inte ensamt.

Landet agerar tillsammans med bland annat Kina och Iran allt mer offensivt, uppger Säpo.

– Säkerhetspolisen ser en ökad spridning av konspirationsteorier och antistatliga budskap. Det riskerar att på sikt undergräva förtroendet för samhällets institutioner, politikers beslutsfattande och statens legitimitet. Utvecklingen innebär att främmande makts och våldsbejakande extremisters agendor oftare sammanfaller, säger Charlotte von Essen.

Kopplas till sanktioner

Ryssland, Kina och Iran utgör de största säkerhetshoten mot Sverige, enligt Säpos bedömning.

I nuläget ses Ryssland som det enskilt största hotet.

– Regimens agerande är oberäkneligt och man är benägen att ta stora risker, skriver Säpo.

Kina pekas ut som ett ”långsiktig hot” och Iran som ett ”påtagligt säkerhetshot”.

Komplex hotbild

Att staterna agerar tillsammans gör hotbilden mer komplex.

Säkerhetspolisen kopplar de utökade samarbetet mellan de auktoritära staterna till de sanktioner som införts.

Framför allt är diktaturerna intresserade av att olovligen anskaffa avancerad teknologi i Sverige.

– Anfallskriget mot Ukraina har bland annat inneburit att Ryssland har ett ökat behov av teknologi för att kunna upprätthålla sin militära förmåga. Även Kina och Iran anskaffar teknik och kunskap i hög utsträckning, uppger Säpo

Islamistisk och högerextrem extremism

I lägesrapporten framgår det även att attentatshotet mot Sverige från våldsbejakande islamistisk extremism och våldsbejakande högerextremism består, och ökar i vissa delar.

– Våldsbejakande extremister bedriver subversiv verksamhet i form av infiltration och påverkan och det bredare, långsiktiga hotet mot demokratin blir allt mer framträdande, framhåller Säkerhetspolisen.

Flera brister

Samtidigt pekar Säpo ut flera brister i det svenska säkerhetsskyddet.  

Bristerna uppges finnas i säkerhetsskyddet inom säkerhetskänsliga verksamheter på alla områden och påverkar verksamheters förmåga att skydda sig. I slutändan riskerar det att leda till att uppgifter om Sveriges totalförsvarsförmåga röjs.

– Sveriges oberoende och demokrati är värden som kan låta självklara och som många av oss tar för givna. Ett viktigt budskap från Säkerhetspolisen är att de utmanas varje dag och vi måste tillsammans bygga motståndskraft, säger Charlotte von Essen.

Foto: I. Ryabov

Text: Redaktionen


9 augusti 2026

TURKIET: Ryssland på väg mot ofattbar handling

2026 08 09

Kriget måste stoppas till varje pris, varnar Turkiet.

Natolandet Turkiet slår larm om att Ryssland kan vara på väg att begå en ofattbar handling.

Det internationella samfundet måste ingripa för att stoppa kriget, menar landets utrikesminister.

Desperata – när kriget flyttas till hemmaplan

Hakan Fidan, utrikesminister i president Recep Tayyip Erdoğans regering i Turkiet, varnar för att Ryssland snart kan göra någonting väldigt extremt.

Putin kan ta till kärnvapen – som en desperat åtgärd när kriget har flyttats till hemmaplan, menar den turkiske utrikesministern.

– När ett utnötningskrig vid fronten övergår till ett utnötningskrig på hemmaplan, är frågan inte längre om man kommer att förlora kriget, utan om man kommer att fortsätta existera som nation. Man använder den sista utvägen man har, säger Fidan, rapporterar RBC-Ukraine.

Den sista utvägen för Putinregimen skulle alltså vara kärnvapen.

Turkiets utrikesminister menar att kärnvapenanvändning redan diskuteras i Ryssland.

– Under mitt besök i Ryssland verkade det som att den här frågan skulle kunna komma att tas upp, eftersom det talades om att allmänheten kräver något i den riktningen, säger Hakan Fidan.

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

”Har diskuterat med väst”

Han menar att frågan har diskuterats flitigt med andra Natoländer.

– Vi har diskuterat detta med våra västliga partner, och de är också medvetna om det. Det här är en farlig situation. Allt som människor säger inte kommer att hända, händer till slut, säger den turkiske utrikesministern.

Fidan betonade att det internationella samfundet måste göra allt det kan för att få ett slut på Ukrainakriget, och varnade för att kriget kan sprida sig både geografiskt och i sina mål och metoder, enligt tidningen.

Turkiets regering har också uppmanat Ukraina och Ryssland att införa en paus eller ett stopp för anfall mot kommersiella fartyg i Svarta havet.

Landet har flera gånger också krävt ett slut på kriget i Ukraina. Turkiet är medlem i Nato och har uttalat ett visst stöd för Ukraina, men har samtidigt intagit en mycket pragmatisk inställning till Ryssland och har inte anslutit sig till sanktioner mot Putinregimen.

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


9 augusti 2026

Rysk kronjuvel utslagen – attackerade nyss Ukraina

2026 08 09

Ett ryskt S-400-system har slagits ut.

Det ryska S-400 Triumf-systemet har flera olika förmågor.

Det används främst som ett luftvärnssystem för att skjuta ner drönare och missiler.

Men det kan även skicka egna missiler mot måltavlor.

Under gårdagen användes ett S-400-system i Krasnodar för att avfyra missiler mot Ukraina – nu har det slagits ut, rapporterar Ukrainska Pravda.

Har slagits ut

Ukrainas styrkor för obemannade system slog till mot en rysk S-400 Triumf-luftvärnsposition i Gelendzjik i Krasnodar Kraj under natten mellan lördagen och söndagen.

Enligt styrkorna för obemannade system hade systemet avfyrat sex robotar mot Ukraina föregående dag.

Befälhavaren Robert “Magyar” Brovdi bekräftar attacken.

– Brovdi uppgav att S-400-systemet i närheten av Gelendzjik genomförde sex robotavfyrningar den 8 augusti mellan klockan 09:25 och 12:51. Efter den ukrainska drönarattacken brann positionen i cirka tre timmar, enligt Brovdi.

Övriga träffar

Dessutom rapporterar Ukrainas drönarstyrkor att de slagit till mot fyra andra ryska luftvärnsresurser under natten mellan lördagen och söndagen.

De har attackerat ett Tor-luftvärnssystem i Rostov oblast, ett Pantsir-S1-luftvärnssystem nära Jejsk, samt radarstationerna Podlyot-K1 och Kasta 2E2 i Rostov oblast. 

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Ukraina köper missiler

Samtidigt kommer uppgifter på söndagen om att Ukraina har gjort ett stort inköp av försvarsmateriel från Turkiet.

Vapenöverföringen förväntas inledas i slutet av augusti, och innehåller bland annat 70 amerikanska ATACMS-missiler, rapporterar Kyiv Independent.

47 000 granater

Totalt innehåller vapenöverföringen:

- 70 M39 ATACMS-missiler.

- 12 M270 raketartillerisystem.

- Över 2 000 klustervapen.

- 47 000 haubitsgranater. 

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

Foto: A. Stutesman

Text: Redaktionen