Två stater hjälper Ryssland i Sverige

2023 02 23

Hotbilden mot Sverige har ökat och Ryssland är i nuläget det enskilt största hotet.

Det framgår av Säkerhetspolisens lägesbild för 2022/2023.

– Ryssland och andra auktoritära stater har blivit allt mer offensiva i sitt agerande och säkerhetshotande aktiviteter pågår ständigt. Omvärldsutvecklingen bidrar även till en växande extremism, ett ökat attentatshot och ett bredare författningshot. Sammantaget innebär detta att hotet mot Sverige accelererar, säger säkerhetspolischef Charlotte von Essen.

Agerar tillsammans

Men Ryssland agerar inte ensamt.

Landet agerar tillsammans med bland annat Kina och Iran allt mer offensivt, uppger Säpo.

– Säkerhetspolisen ser en ökad spridning av konspirationsteorier och antistatliga budskap. Det riskerar att på sikt undergräva förtroendet för samhällets institutioner, politikers beslutsfattande och statens legitimitet. Utvecklingen innebär att främmande makts och våldsbejakande extremisters agendor oftare sammanfaller, säger Charlotte von Essen.

Kopplas till sanktioner

Ryssland, Kina och Iran utgör de största säkerhetshoten mot Sverige, enligt Säpos bedömning.

I nuläget ses Ryssland som det enskilt största hotet.

– Regimens agerande är oberäkneligt och man är benägen att ta stora risker, skriver Säpo.

Kina pekas ut som ett ”långsiktig hot” och Iran som ett ”påtagligt säkerhetshot”.

Komplex hotbild

Att staterna agerar tillsammans gör hotbilden mer komplex.

Säkerhetspolisen kopplar de utökade samarbetet mellan de auktoritära staterna till de sanktioner som införts.

Framför allt är diktaturerna intresserade av att olovligen anskaffa avancerad teknologi i Sverige.

– Anfallskriget mot Ukraina har bland annat inneburit att Ryssland har ett ökat behov av teknologi för att kunna upprätthålla sin militära förmåga. Även Kina och Iran anskaffar teknik och kunskap i hög utsträckning, uppger Säpo

Islamistisk och högerextrem extremism

I lägesrapporten framgår det även att attentatshotet mot Sverige från våldsbejakande islamistisk extremism och våldsbejakande högerextremism består, och ökar i vissa delar.

– Våldsbejakande extremister bedriver subversiv verksamhet i form av infiltration och påverkan och det bredare, långsiktiga hotet mot demokratin blir allt mer framträdande, framhåller Säkerhetspolisen.

Flera brister

Samtidigt pekar Säpo ut flera brister i det svenska säkerhetsskyddet.  

Bristerna uppges finnas i säkerhetsskyddet inom säkerhetskänsliga verksamheter på alla områden och påverkar verksamheters förmåga att skydda sig. I slutändan riskerar det att leda till att uppgifter om Sveriges totalförsvarsförmåga röjs.

– Sveriges oberoende och demokrati är värden som kan låta självklara och som många av oss tar för givna. Ett viktigt budskap från Säkerhetspolisen är att de utmanas varje dag och vi måste tillsammans bygga motståndskraft, säger Charlotte von Essen.

Foto: I. Ryabov

Text: Redaktionen


5 augusti 2026

183 000 svenskar får pengar på kontot – nu i veckan

2026 08 06

1,3 miljoner svenskar får nu sitt slutskattebesked.

Beskedet gäller dem som inte fick det i april eller juni.

Slutskattebeskedet skickas nu ut till 1 368 916 personer, varav 183 105 personer får skatteåterbäring medan 113 051 personer har kvarskatt att betala.

På kontot i veckan

De 183 000 svenskar som får återbäring kommer att få dela på 2,7 miljarder kronor.

Utbetalningen för den som har anmält bankkonto kommer att landa på kontot senast på fredagen.

För den som inte redan gjort det går det att anmäla bankkonto senast tre veckor efter beslut om slutgiltig skatt. 

– De som inte har digital brevlåda får slutskattebeskedet med posten 1–3 veckor senare, förklarar Skatteverket.

Då ska du betala

113 000 personer har fått besked om kvarskatt och ska tillsammans betala in 5,8 miljarder kronor.

För den som får slutskattebeskedet i augusti och har skatt att betala ska inbetalningen till skattekontot ha gjorts senast den 12 november 2026.

– Men det går bra att betala redan nu eller att dela upp betalningen. 

Läs mer: Kraftig sänkning vid pump

Håll koll på räntan

Den som har betalat för lite skatt och därför får kvarskatt behöver betala ränta på kvarskatten. 

– Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor din kvarskatt är, meddelar Skatteverket.

– På kvarskatt som är högst 30 000 kronor beräknas kostnadsränta på 2,5 procent från 5 maj 2026. 

Kan komma i december

Den som ännu inte har fått besked om den slutliga skatten, eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får vänta tills i december på beskedet.

Återbäringen kommer då mellan den åttonde och den elfte december.

– Ska du få tillbaka mindre än 100 kronor betalar vi inte ut pengarna. När beloppet har kommit upp i 100 kronor kan du begära utbetalning från ditt skattekonto, fortsätter Skatteverket.

Läs mer: Zelenskyj vädjar – minskning med två tredjedelar

Foto: J. Leupe

Text: Redaktionen


05 aug 26

Glatt besked för alla som handlar på Willys

2026 08 06

Nu kommer glädjande nyheter för kunder som väljer att handla i Willys butiker.

Lågprisjätten toppar en åtråvärd lista som publicerats av jämförelsesajten Matpriskollen.

Listan handlar om vilka livsmedelsbutiker som genomfört störst prissänkningar i juli.

Willys utklassar konkurrenterna med prissänkningar på 0,5 procent, medan ingen annan kedja sänkte mer än 0,1 procent.

Det rör sig dessuto om en bred prissänkning. Inom sexton varukategorier genomförde Willys större prissänkningar än marknaden.

– Tyngst väger skafferi, snacks och mejeri, som står för 57 procent av hela sänkningen. Frukt & bär, där rörelserna alltid är stora av säsongsskäl, förklarar bara 6 procent. Tydligast är grönsaker, där marknaden höjde 0,7 procent medan Willys sänkte 0,6 procent, rapporterar Matpriskollen.

Efterlängtat besked

Beskedet innebär ett trendbrott i Willys butiker. På årsbasis har lågpriskedjan sänkt matpriserna minst av alla kedjor.

– Willys, vars hela affärsidé är att ha ”Sveriges billigaste matkasse”, har det senaste året faktiskt sänkt något mindre än marknaden i procent. Nu går man till motoffensiv, säger Ulf Mazur, vd och grundare av Matpriskollen.

Enligt Mazur syns en liknande prisutveckling hos lågpriskonkurrenten Lidl, som inte är med mätningen.

– När en kedja sänker mer än marknaden i sexton kategorier av sexton, och går emot marknaden på grönsaker, då är det inget kortsiktigt kampanjutspel och det drar med sig Lidl neråt i prissättningen, säger han. 

ANDRA LÄSER: Eldinferno över Ryssland 

Ica kan svara

Matpriskollen beskriver Willys prissänkningar i juli som en del av ett större priskrig.      

Enligt sajten kan både Ica och Coop komma att svara med egna prissänkningar.

–  Coop har sänkt priserna mest senaste året ihop med City Gross och dom kommer nog inte tillåta att prisgapet till Ica ökar igen. När marknadsledaren pressar priserna får det ekonomiska konsekvenser för hela branschen.

LÄS OCKSÅ: Tung smäll för Volvo

Foto: Willys Axfood

Text: Redaktionen