Två risker för Sverige – efter Erdogans nya besked

2023 07 10

Statsminister Ulf Kristersson (M) befinner i Vilnius, Litauen, för ett extrainsatt möte med Turkiets president Recep Tayyip Erdogan.

Kristersson och Erdogan ska diskutera den svenska Natoansökan tillsammans med försvarsalliansens generalsekreterare Jens Stoltenberg.

Inför mötet gick president Erdogan ut med ett nytt krav för att släppa in Sverige.

Turkiets president kräver att EU återupptar förhandlingarna om ett turkiskt medlemskap i unionen.

– Först måste EU öppna dörren för ett turkiskt medlemskap i Europeiska unionen. Sedan kommer vi att öppna dörren för Sverige, precis som vi har gjort för Finland, sa Erdogan under ett framträdande i turkisk tv enligt AFP.  

”Har stängt dörren”

Paul Levin, chef för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet, tolkar Erdogans nya utspel som en rejäl motgång för Sverige.

– Han tycks ha stängt dörren till en svensk Nato-anslutning under överskådlig framtid, skriver han på Twitter.

Försvarsmakten: Två risker med en fördröjning

Turkietkännaren Paul Levin varnar för att Erdogan i nuläget ”stängt dörren” för ett svenskt Natomedlemskap.

Ett dåligt scenario för Sverige.

Ytterligare fördröjningar i Natoprocessen kan på sikt innebära flera risker för den svenska försvarsförmågan.

Det varnar svenska försvarsstabens chef Michael Claesson för i en intervju med Yle.

- På kort sikt, kanske upp till ett år, bedömer vi det som hanterbart. Men bortom det är vi i någon mening exponerade för en större risk, säger han till Yle och hänvisar till att västvärlden befinner sig i en ”långsiktig systemkonflikt” med Ryssland.

Vidare konstaterar Claesson att Sveriges militära samarbete med Finland kommer att försvagas om Natoprocessen förhalas ytterligare.

– Samarbetet nu är så nära och effektivt att det i sig utgör en avskräckande effekt på en potentiell angripare. Men Finland kommer att behöva ägna mer och mer kraft åt att bli fullt ut involverad i Natos olika aktiviteter. Av rena kapacitetsskäl måste Finland i det läget prioritera och då tror jag att man tvingas prioritera Nato.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


19 aug 26

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 20

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi 

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se 

Text: Redaktionen


19 augusti 2026

Glatt pensionsbesked i Sverige

2026 08 20

Den ekonomiska tryggheten ökar i takt med åren.

En färsk undersökning visar att svenska pensionärer känner en betydligt större ekonomisk trygghet än yngre medborgare.

Bland de yngre är känslan av ekonomisk otrygghet dubbelt så vanlig, enligt studien från Novus.

– I debatten pratas det ofta om pensionen som en ekonomiskt osäker period i livet, men siffrorna visar motsatsen. Det är dubbelt så vanligt att känna ekonomisk otrygghet i början av arbetslivet som efter pensionsåldern, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i ett uttalande.

Förutsägbarhet

En stark faktor när det gäller trygghet över ekonomin är att man har en stabil och återkommande inkomst.

– Ekonomisk trygghet är starkt kopplad till förutsägbarhet och för den stora majoriteteten skapar pensionssystemet en betydande sådan, säger Mattias Munter.

– Det är ett styrkebesked, men också något som politiken måste värna.

84 procent överens

Hela 84 procent av svenskarna som är mellan 65 och 84 år anser att det har en god ekonomisk trygghet, enligt undersökningen.

Bland landets vuxna under 35 år är siffran 67 procent, och hela 26 procent upplever att de saknar ekonomisk trygghet. Den siffran ligger på 13 procent bland de äldre.

Ofta diskuteras pensionsnivåerna, men enligt Mattias Munter har politiken en minst lika viktig uppgift när det gäller frågan om förutsägbarhet.

– Mitt budskap till politikerna är att värna långsiktigheten och förutsägbarheten, säger han.

– För de som går i pension de kommande åren blir möjligheten att parera oväntade kostnadsökningar, genom att exempelvis arbeta mer eller öka sin lön, betydligt mindre. Pensionärer behöver inte fler politiska överraskningar, de behöver kunna lita på kalkylen de planerat sitt arbetsliv efter.

LÄS MER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Skandia

Skandia är ett av Sveriges ledande och största pensionsbolag.

Bolaget förvaltar omkring 940 miljarder kronor åt 1,8 miljoner kunder i Sverige.

Undersökningen genomfördes av Novus som en del av Globeknots rapport om ekonomisk trygghet i samarbete med Skandia.

ANDRA LÄSER: Swedbank: Viktigaste frågan inför valet

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen