Två personer har hittats döda i terrängområde

2024 04 21

Två personer har hittats avlidna utomhus.

Det är i Luleå som allmänheten har hittat två döda personer ute i terrängen.

Detta i samband med att någon slags skoterolycka ska ha inträffat.

Det meddelar polisen via sin webbsida.

Skedde i fredags

Det var på fredagskvällen som larmet kom, men först under lördagskvällen går polisen ut med uppgifterna.

– Klockan 19.26 på fredagskvällen inkommer larm om en skoterolycka i terrängen vid Gammelstadsviken, meddelar polisen via sin webbsida.

– Två personer har, av förbipasserande, anträffats avlidna vid en skoter.

Anhöriga underrättade

Polisen meddelar att anhöriga till båda personerna har underrättats.

– Den ena personen är en man i 40-årsåldern. Den andra personen är en man i 30-årsåldern. Anhöriga är underrättade. Det är oklart vad som hänt och när olyckan inträffat, meddelar polisen.

– Polisen utreder händelsen. En teknisk undersökning på platsen har genomförts och skotern, som tidigare anmälts stulen, ska tas i beslag. Det finns i nuläget ingen misstanke om att personerna utsatts för brott.

Mycket är ännu oklart angående händelsen och polisen kommer att utreda det framöver.

Skedde idag

Även tidigare under dagen har en skoterolycka inträffat där föraren fördes till sjukhus med ambulanshelikopter, den olyckan skedde i Pajala kommun.

Det kan du läsa mer om här.

Finns risker

Det finns tydliga risker som associeras med snöskoteråkning, som bland andra Snöskoterrådet arbetar med.

Allt fler förare kör numer utanför snöskoterleder vilket innebär ytterligare ökade risker.

– Friåkning innebär en stor frihetsupplevelse för många. Moderna skotrar ger stora möjligheter. Men det medför också ett stort ansvar, säger Per-Olov Wikberg, samordnare vid Nationella Snöskoterrådet.

– Det krävs kunskaper om lagar och förordningar och man behöver visa respekt för vilda djur, renar och miljön i övrigt.

– Resultaten från vår undersökning visar att friåkningen inte är helt problemfri. Det räcker att ett fåtal förare missköter sig för att sätta en negativ bild av friåkningen som helhet och därmed förstöra för de många som sköter sig.

Foto: J. Eriksson

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Fullständigt bakslag” för Trump och Putin

2025 11 20

USA och Ryssland har enats om ett avtal för att avsluta kriget i Ukraina.

Avtalet – som utarbetats av USA:s särskilda sändebud i Mellanöstern Steve Witkoff och den ryske toppolitikern Kirill Dmitriev – innehåller stenhårda krav på Ukraina.

Bland annat uppmanas Ukraina att halvera storleken på sin armé och ge upp hela Donbasregionen till Ryssland.

Nu reagerar omvärlden på förslaget. Det nya avtalet döms ut av flera ledande experter, rapporterar finska Iltalehti.

– Trumps och Putins avtal lider ett fullständigt bakslag, skriver tidningen.

Hårda svaret: ”Finns inte en chans”

En av kritikerna är den svenska ekonomen och Rysslandskännaren Anders Åslund. I ett inlägg på X sågar han ”fredsavtalet” längs fotknölarna.

– Det bästa man kan säga om Dmitriev-Witkoffs (Putin-Trumps) plan för Ukrainas kapitulation är att den är för dum för att spela någon roll, skriver Åslund.

Financial Times Ukrainakorrespondent Christopher Miller gör samma bedömning.

– Det finns inte en chans att ukrainarna accepterar detta förslag – som inte är en överenskommelse, utan ett krav på Ukrainas fullständiga kapitulation, framhåller Miller.

”Bör avvisas”

Sveriges tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt anser att Europa och Ukraina bör sätta ned foten och säga nej till Washingtons och Moskvas nya kravlista.

– Alla förslag om att avluta Rysslands krig som på något sätt begränsar Ukrainas framtida suveränitet bör avvisas, skriver Bildt på X.

Han tillägger att Ukrainas rätt till försvar måste säkerställas och att landet måste tillåtas samarbeta militärt med andra länder.

LÄS MER: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Putins kravlista

Den ryske diktatorn Vladimir Putin kräver flera saker av Ukraina för att avsluta anfallskriget som han själv startade.

I slutet av augusti presenterade Putin sin kravlista, enligt källor till Reuters. Här är listan:

- Ukraina ska avstå hela östra Donbassregionen till Ryssland

- Ukraina ska lägga ned sina Natoambitioner

- Ukraina ska förbli neutralt

- Ukrainas armé ska reduceras

- Ukraina ska inte tillåta västerländska trupper i landet

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: USA har skickat bombplan

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen