Två Natoländer på väg att inleda gemensamt anfall

2024 01 11

Två militära giganter i västvärlden antyder att de är i startgroparna för att vidta militära åtgärder.

Natten till onsdagen attackerades det brittiska krigsfartyget HMS Diamond av Iranstödda huthirebeller i Röda havet.

Anfallet beskrivs som den största drönarattacken hittills i området.

– I natt har HMS Diamond, tillsammans med amerikanska krigsfartyg, framgångsrikt avvärjt den största attacken från de Iranstödda huthier i Röda havet till dags dato, framhöll Storbritanniens försvarsminister Grant Shapps på Twitter igår.

Närmar sig militära åtgärder

USA och dess allierade har tidigare varnat för “konsekvenser” om attackerna från huthirebellerna fortsätter.

Nu antyder Storbritannien att de två länderna närmar sig ett beslut om att vidta militära åtgärder.

– Vi kommer att vidta åtgärder som behövs för att skydda oskyldiga liv och den globala ekonomin. Jag kan inte gå in på detaljer, men jag kan säga att det gemensamma uttalandet vi gick ut med angav en väldigt tydlig riktning att om detta inte upphör så kommer åtgärder att vidtas, säger Grant Shapps till BBC på en direkt fråga om ämnet.

– Så jag är rädd att det är enklast att säga “övervaka det här området".

Många civila fartyg

Enligt USA rörde sig flera dussin civila fartyg i området som attackerades. Drönarna ska ha avfyrats från Jemen.

Det var den 26:e attacken mot kommersiell sjöfart i Röda havet sedan 19 november. 

20 procent av världens fraktfartyg undviker nu området och tar istället den mycket längre rutten runt Afrikas södra spets.

"Kommer inte tveka"

Huthirebellernas militära talesperson Yahya al-Sarea bekräftade efteråt att deras styrkor genomfört en operation som involverat “ett stort antal ballistiska och marina missiler samt drönare”.

– Det riktade sig mot ett amerikanskt fartyg som gav stöd till den sionistiska enheten, sade han enligt BBC och syftade på Israel.

– Vi kommer inte tveka att på ett adekvat sätt hantera alla fientliga hot som en del av den legitima rätten att försvara vårt land, folk och nation.

Foto: J. Dant

Text: Redaktionen

13 aug 26

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 14

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

13 aug 26

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.  

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.  

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen