Två Natoländer på väg att inleda gemensamt anfall

2024 01 11

Två militära giganter i västvärlden antyder att de är i startgroparna för att vidta militära åtgärder.

Natten till onsdagen attackerades det brittiska krigsfartyget HMS Diamond av Iranstödda huthirebeller i Röda havet.

Anfallet beskrivs som den största drönarattacken hittills i området.

– I natt har HMS Diamond, tillsammans med amerikanska krigsfartyg, framgångsrikt avvärjt den största attacken från de Iranstödda huthier i Röda havet till dags dato, framhöll Storbritanniens försvarsminister Grant Shapps på Twitter igår.

Närmar sig militära åtgärder

USA och dess allierade har tidigare varnat för “konsekvenser” om attackerna från huthirebellerna fortsätter.

Nu antyder Storbritannien att de två länderna närmar sig ett beslut om att vidta militära åtgärder.

– Vi kommer att vidta åtgärder som behövs för att skydda oskyldiga liv och den globala ekonomin. Jag kan inte gå in på detaljer, men jag kan säga att det gemensamma uttalandet vi gick ut med angav en väldigt tydlig riktning att om detta inte upphör så kommer åtgärder att vidtas, säger Grant Shapps till BBC på en direkt fråga om ämnet.

– Så jag är rädd att det är enklast att säga “övervaka det här området".

Många civila fartyg

Enligt USA rörde sig flera dussin civila fartyg i området som attackerades. Drönarna ska ha avfyrats från Jemen.

Det var den 26:e attacken mot kommersiell sjöfart i Röda havet sedan 19 november. 

20 procent av världens fraktfartyg undviker nu området och tar istället den mycket längre rutten runt Afrikas södra spets.

"Kommer inte tveka"

Huthirebellernas militära talesperson Yahya al-Sarea bekräftade efteråt att deras styrkor genomfört en operation som involverat “ett stort antal ballistiska och marina missiler samt drönare”.

– Det riktade sig mot ett amerikanskt fartyg som gav stöd till den sionistiska enheten, sade han enligt BBC och syftade på Israel.

– Vi kommer inte tveka att på ett adekvat sätt hantera alla fientliga hot som en del av den legitima rätten att försvara vårt land, folk och nation.

Foto: J. Dant

Text: Redaktionen


Su-24-stridsflygplan totalförstört

2026 08 23

Ett ryskt stridsflygplan har slagits ut i en ukrainsk attack.

Tidigare på lördagen kom uppgifter om en stor ukrainsk attack mot e-handelsjätten Ozon.

Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Nu kommer besked om att Ukraina har slagit ut ett ryskt stridsflygplan av typen Su-24M, rapporterar Kyiv Post.

Stridsflyg utslaget

Det är i samband med en stor attack mot flygfältet Saki på ockuperade Krym som det ryska stridsflygplanet totalförstördes.

Det är emellertid oklart om Ukraina använde drönare eller robotar för att slå ut planet – men president Volodymyr Zelenskyj bekräftar saken.

– På flygfältet i Saki förstördes ett Su-24M-flygplan och fyra stycken flygfältsutrustningar, medan vi i Brjansk-regionen slog ut relästationer för drönarstyrning som ockupanterna använde för att leda attackdrönare mot fredliga ukrainska städer och byar. 

Tidigare attackerna

Zelenskyj bekräftar även attackerna som genomfördes under natten mellan fredagen och lördagen.

– Under det senaste dygnet slog våra styrkor till mot raffinaderiet i Novokujbysjevsk — 1 000 kilometer från frontlinjen — vilket berövar den ryska krigsmaskinen exportintäkter på miljontals dollar. Vi träffade även ett logistiknav i Samara-regionen samt mål i Svarta havet. 

Läs mer: 100 000 europeiska soldater behövs till gränsen

Det är Su-24M

Su-24M, känd inom Nato som Fencer-D, är ett sovjetutvecklat överljudsflygplan för markattack konstruerat för attackuppdrag på låg höjd i alla väder.

Flygplanet kan bära upp till cirka 7 000 kilo vapenlast fördelat på åtta vapenbalkar, inklusive styrda robotar, bomber, raketer och andra flyg-till-markvapen, uppger United24Media.

Även Ukraina har dem

Ryssland använder återkommande flygplanet för attacker mot Ukraina.

Även Kyjivs styrkor använder det sovjetutvecklade planet – men har anpassat planen till att bära västtillverkade kryssningsrobotar med lång räckvidd av typerna Storm Shadow och SCALP-EG. 

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Foto: By Alexander Mishin, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen


22 augusti 2026

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 08 23

Lågpriskedjan Rusta har stora ambitioner för de kommande åren.

Lågpriskedjan har i dagarna släppt sin års- och hållbarhetsredovisning för verksamhetsåret 2025/26.

Av rapporten framgår att Rusta vid räkenskapsårets slut hade totalt 239 varuhus.

Kedjan hade då 125 butiker i Sverige, 54 i Norge, 50 i Finland och 10 i Tyskland.

Men expansionen ska fortsätta.

80 butiker

Under året öppnade kedjan 14 nya varuhus i Sverige, Norge och Finland.

De har samtidigt en etableringspipeline om 41 godkända och signerade lägen.

Vd Cathrine Wigzell berättar att kedjan har planer på att öppna mellan 65 och 80 nya varuhus fram till våren 2029.

Satsar stort

Utöver den utökade fysiska närvaron satsar kedjan också stort på e-handeln, berättar Wigzell.

– Under året har vi fortsatt att stärka vår digitala närvaro och erbjuder nu e-handel på samtliga marknader där vi verkar, säger hon.

– Det är en viktig investering för framtiden och ett naturligt komplement till vårt starka varuhusnät.

Läs mer: Rekordnotering för elbilar

Det är Rusta

Rusta har sitt huvudkontor i Upplands Väsby och är sedan 2023 börsnoterat på Nasdaq Stockholm.

Kedjan bildades i Uppsala 1986 av Anders Forsgren och Bengt-Olov Forssell “baserat på en idé som föddes 1979 under Forsgrens och Forssells forskningsstudier vid Uppsala universitet”. 

– Forsgren och Forssell skapade ett detaljhandelskoncept där kunderna kunde handla produkter för dagligt bruk till de bästa möjliga priserna, förklarar kedjan.

Första varuhuset

År 1986 öppnades det första varuhuset i Gävle.

År 1990 nådde kedjan 10 varuhus och hade då totalt 70 anställda.

I år firar Rusta 40 år.

– Under de senaste tolv månaderna har över 660 000 nya medlemmar anslutit sig, en ökning med över 10 procent, framhåller kedjan i sin rapport.

– 40-årsjubileet präglas av fortsatt expansion och visar Rustas långsiktiga styrka och tillväxt under fyra decennier.

Läs mer: Riksbanken slår fast – finns två vägar att gå

Foto: Rusta

Text: Redaktionen