Två länder stöder inte nya sanktioner mot Ryssland

2022 03 08

Att stoppa import av rysk fossilgas och olja till Europa skulle vara förödande för Rysslands redan hårt pressade ekonomi.

Men sådana sanktioner kan bli svåra att genomföra. Både Tyskland och Ungern meddelar att de är emot sanktioner som riktar sig mot Rysslands export av energi till Europa, rapporterar CNN.

Kan inte säkra energiförsörjning

Europa kan inte säkra sin energiförsörjning utan import från Ryssland. Det framhävde Tysklands förbundskansler Olaf Scholz i ett pressmeddelande på måndagen.

– Rysslands energi är av väsentlig betydelse för medborgarnas allmänna och dagliga liv, säger Scholz, enligt CNN.

Har medvetet utelämnats

Den tyska förbundskanslern framhävde även att energiimport medvetet har utelämnats från tidigare sanktionsrundor mot Ryssland.

Samtidigt meddelade Ungerns finansminister Mihaly Varga att hans regering inte kommer att stödja några sanktioner mot import av rysk energi, rapporterar CNN.

Skadat ekonomin

I en Facebook-video från måndagen talade Varga om vilka negativa effekter existerande sanktioner mot Ryssland haft för Ungerns ekonomi. Han framhävde att ytterligare sanktioner mot Rysslands export av energi till Europa skulle vara förödande för hans land.

Ungerska folket ska inte betala

– De som ber om utvidgning av sanktionerna vill att de ungerska folket ska betala priset för kriget, sade Ungerns finansminister.

I nuläget står Ryssland för över 40 procent av importen av fossilgas till EU och 27 procent av oljeimporten.

Vill strypa importen

Trots Europas stora beroende av rysk energi vill andra ledare ändå se hårda krafttag mot landets export. Storbritanniens premiärminister Boris Johnson framhävde på måndagen att sanktioner som slår mot Rysslands export av energi till Europa, som var otänkbara för tre veckor sedan, ”nu mera ligger väldigt mycket på borden”.

Vi är alla på samma resa

– Vi måste överväga hur vi alla kan komma bort från ett beroende av ryska kolväten, rysk olja och rysk gas. Vi är alla på samma resa. Vissa länder kommer finna det snabbare och enklare än andra, sade Boris Johnsson under en presskonferens på måndagen.

USA undersöker alternativ

I söndags framhävde USA:s utrikesminister Antony Blinken att USA, tillsammans med sina allierade i Europa, arbetar för att undersöka om det finns en möjlighet att förbjuda rysk oljeimport, rapporterar CNN.

USA skulle inte påverkas nämnvärt av ett importförbud av rysk olja. Ryssland står för mindre än två procent av landets totala oljeimport.

Tyskland och Ungerns behov av rysk energi

41 procent av den totala importen av fossilgas till EU kommer från Ryssland. Ungern beräknas vara det land i EU som är mest beroende av en import från Ryssland. 25 procent av landets energiförsörjning kommer från rysk fossilgas, enligt statistik från Eurostats.

14 procent av Tysklands totala energiförsörjning kommer från import av rysk fossilgas.

Foto: C. Wiedgier resp. Russia President Office

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen