10 oktober 2025

Två länder stöder inte nya sanktioner mot Ryssland

2022 03 08

Att stoppa import av rysk fossilgas och olja till Europa skulle vara förödande för Rysslands redan hårt pressade ekonomi.

Men sådana sanktioner kan bli svåra att genomföra. Både Tyskland och Ungern meddelar att de är emot sanktioner som riktar sig mot Rysslands export av energi till Europa, rapporterar CNN.

Kan inte säkra energiförsörjning

Europa kan inte säkra sin energiförsörjning utan import från Ryssland. Det framhävde Tysklands förbundskansler Olaf Scholz i ett pressmeddelande på måndagen.

– Rysslands energi är av väsentlig betydelse för medborgarnas allmänna och dagliga liv, säger Scholz, enligt CNN.

Har medvetet utelämnats

Den tyska förbundskanslern framhävde även att energiimport medvetet har utelämnats från tidigare sanktionsrundor mot Ryssland.

Samtidigt meddelade Ungerns finansminister Mihaly Varga att hans regering inte kommer att stödja några sanktioner mot import av rysk energi, rapporterar CNN.

Skadat ekonomin

I en Facebook-video från måndagen talade Varga om vilka negativa effekter existerande sanktioner mot Ryssland haft för Ungerns ekonomi. Han framhävde att ytterligare sanktioner mot Rysslands export av energi till Europa skulle vara förödande för hans land.

Ungerska folket ska inte betala

– De som ber om utvidgning av sanktionerna vill att de ungerska folket ska betala priset för kriget, sade Ungerns finansminister.

I nuläget står Ryssland för över 40 procent av importen av fossilgas till EU och 27 procent av oljeimporten.

Vill strypa importen

Trots Europas stora beroende av rysk energi vill andra ledare ändå se hårda krafttag mot landets export. Storbritanniens premiärminister Boris Johnson framhävde på måndagen att sanktioner som slår mot Rysslands export av energi till Europa, som var otänkbara för tre veckor sedan, ”nu mera ligger väldigt mycket på borden”.

Vi är alla på samma resa

– Vi måste överväga hur vi alla kan komma bort från ett beroende av ryska kolväten, rysk olja och rysk gas. Vi är alla på samma resa. Vissa länder kommer finna det snabbare och enklare än andra, sade Boris Johnsson under en presskonferens på måndagen.

USA undersöker alternativ

I söndags framhävde USA:s utrikesminister Antony Blinken att USA, tillsammans med sina allierade i Europa, arbetar för att undersöka om det finns en möjlighet att förbjuda rysk oljeimport, rapporterar CNN.

USA skulle inte påverkas nämnvärt av ett importförbud av rysk olja. Ryssland står för mindre än två procent av landets totala oljeimport.

Tyskland och Ungerns behov av rysk energi

41 procent av den totala importen av fossilgas till EU kommer från Ryssland. Ungern beräknas vara det land i EU som är mest beroende av en import från Ryssland. 25 procent av landets energiförsörjning kommer från rysk fossilgas, enligt statistik från Eurostats.

14 procent av Tysklands totala energiförsörjning kommer från import av rysk fossilgas.  

Foto: C. Wiedgier resp. Russia President Office

Text: Redaktionen


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen


SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen