NY RAPPORT: Två grupper hotar Sverige

2023 03 08

Det konstaterar Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT) i sin helårsbedömning för 2023.

– Det främsta attentatshotet mot Sverige kommer under 2023 sannolikt från individer motiverade av en våldsbejakande högerextremistisk ideologi eller en våldsbejakande islamistisk ideologi, framhåller NCT.

Arbetsgruppen betonar att de flesta av terrorattentaten i västvärlden under de senaste åren har utförts av enskilda individer.

– De har inte sällan varit minderåriga som på digitala plattformar inspirerats och utvecklat attentatsavsikt och därefter planerat samt genomfört ett terrorattentat. Denna trend bedöms fortsätta även under 2023, står det i rapporten.

Trots hotbilden ändras inte den strategiska terrorhotnivån  i Sverige.

Den ligger dock kvar på förhöjd nivå – en trea på en femgradig skala.

Kort och lång sikt

Helårsbedömningen för 2023 baseras på en bedömning av attentatshot, rekrytering och radikalisering samt finansiering av våldsbejakande extremism och terrorism.

NCT är en permanent arbetsgrupp med personal från Försvarets radioanstalt (FRA), Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must) och Säkerhetspolisen.

Gruppen har i uppgift att göra strategiska analyser av händelser, trender och tendenser inom terrorism.

NCT bedömer även hur terrorhotet mot Sverige och svenska intressen påverkas på kort och lång sikt.

Terrorhotnivån i Sverige

Hotnivåskalan består av fem nivåer där den lägsta nivån (1) är inget identifierat hot och den högsta (5) innebär ett mycket högt hot.

– Varje nivå har ett brett spektra, vilket innebär att variationer kan ske inom respektive nivå, framhåller NCT.

Terrorhotnivån i Sverige ligger på en trea.

Det innebär att det finns aktörer med både avsikt och förmåga – det vill säga att ett terrorattentat kan komma att ske. 

Hela skalan

Nivåstegen i hotnivåskalan är följande:

1. Inget identifierat hot
2. Begränsat hot
3. Förhöjt hot
4. Högt hot
5. Mycket högt hot

Foto: J. Thungren Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Svenskars internet kan slås ut – ”aldrig hänt tidigare”

2026 03 23

Striderna i Mellanöstern utgör ett direkt hot mot världens internet, eftersom undervattenskablar som förbinder världens datacenter passerar genom farliga områden som Röda havet och Hormuzsundet.

Om dessa kablar skadas kan stora delar av internettrafiken påverkas globalt, rapporterar RBC Ukraine.

Digital infrastruktur i riskzonen

Kriget i Iran har inte bara satt energirutter i riskzonen, utan också hotat en av de viktigaste byggstenarna för globalt internet – undervattenskablarna i Röda havet och Hormuzsundet.

En stor del av all datatrafik mellan Europa, Asien och Afrika passerar genom dessa smala och strategiskt viktiga sjöleder.

Skador på dessa kablar kan omedelbart störa internettrafik, även i Sverige, eftersom en betydande del av vår internationella data passerar genom samma rutter.

– Att stänga ner båda dessa flaskhalsar samtidigt skulle vara ett globalt störande evenemang. Jag känner inte till att det någonsin har hänt tidigare, säger Doug Madory, direktör för internetanalys på Kentik.

Hittills betraktas kablarna i Röda Havet själva inte som direkta mål.

Den största risken är istället att de skadas av misstag eller som en konsekvensskada.

LÄS MER: Anders Borg är säker: ”Två veckor kvar”

Hela samhället drabbas

Enligt en rapport från GlobalConnects om den digitala infrastrukturen i Norden visar det sig tydligt hur snabbt ett avbrott kan slå igenom i flera sektorer.

Vid korta avbrott på upp till fyra timmar påverkas telefoni och internet direkt, men systemen kan ofta återställas snabbt.

Vid avbrott som sträcker sig från ett till sju dygn kan hela samhället påverkas – kommunikation, energi, transporter och finanssektorn kan lamslås.

– Rapporten visar att Sverige behöver se sin digitala infrastruktur på samma sätt som el och vatten. När uppkopplingen faller blir hela samhället mer sårbart, meddelar GlobalConnects.

Svenska förberedelser

Sverige förbereder sig redan för hur ett avbrott i internet kan påverka vardagen, inklusive möjligheten att betala för varor och tjänster.

Riksbanken och aktörer inom betalningsmarknaden har beslutat att införa ett system där det ska vara möjligt att genomföra kortbetalningar offline – utan datakommunikation – för livsnödvändiga varor senast den 1 juli 2026.

Detta för att stärka landets betalningsberedskap vid störningar i det digitala systemet.

LÄS MER: Sverige säger ja till USA – kan medföra ”enorma risker”

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen