VAL 2022: TV4:s stora valdagsundersökning

2022 09 12

Det rödgröna blocket är större än högersidan.

Det indikerar TV4:s valdagsundersökning, som ger en första indikation om årets valresultat och vem som kommer att styra Sverige de kommande fyra åren.

Magdalena Anderssons regeringsunderlag får 50,6 procent i undersökningen mot Ulf Kristerssons 48,0 procent.

MP ökar

Om siffrorna står sig går Miljöpartiet gå mot ett urstarkt valresultat. Partiet ökar kraftigt jämfört med förra årets valresultat – från 4,4 till 6,0 procent.

Desto värre ser det ut för Moderaterna. Ulf Kristerssons parti tappar hela 3,8 procentenheter jämfört med valet 2018. M noterar ett stöd på 16,0 procent i TV4:s undersökning.

Ökar mest av alla

Vänstersidan har övertaget enligt mätningen, men den största ökningen finner vi på högersidan.

Sverigedemokraterna går mot ett rekordval. SD ökar med hela 3,8 procentenheter och får 21,3 procent. SD ser därmed ut att bli Sveriges näst största parti.

Hela mätningen

Förändringen jämfört med valet 2018 i parantes.

TV4:s valdagsundersökning:

Vänsterpartiet 7,5 (-0,5)

Socialdemokraterna 29,7 (+1,4)

Miljöpartiet 6,0 (+1,6)

Centern 7,4 (-1,2)

Liberalerna 4,9 (-0,6)

Moderaterna 16,0 (-3,8)

Kristdemokraterna 5,8 (-0,5)

Sverigedemokraterna 21,3 (+3,8)

S+V+MP+C 50,6

M+KD+SD+L 48,0

SVT:s vallokalsundersökning

En kvart efter TV4, klockan 20, släppte SVT sin vallokalsundersökning, Valu.

I likhet med TV4:s valdagsundersökning indikerar mätningen att det rödgröna blocket har en fördel.

Hela mätningen

Förändringen jämfört med valet 2018 i parantes.

SVT:s vallokalsundersökning:

Vänsterpartiet 7,0 (-1,9)

Socialdemokraterna 29,3 (+1,0)

Miljöpartiet 5,8 (+1,4)

Centern 7,7 (-0,9)

Liberalerna 4,7 (-0,8)

Moderaterna 18,8 (-1,0)

Kristdemokraterna 5,2 (-1,1)

Sverigedemokraterna 20,5 (+3,0)

S+V+MP+C 49,8

M+KD+SD+L 49,2

Preliminärt valresultat senare ikväll

Ett preliminärt valresultat presenteras senare ikväll.

När tillräckligt många vallokaler är klara med sin räkning av rösterna gör Valmyndigheten en första preliminär mandatfördelning mellan partierna. Det förväntas ske cirka klockan 23.00, uppger Valmyndigheten.

Valundersökningarna från det stora tv-instituten, TV4 och SVT, ger dock en första indikation om året valresultat och har historiskt sett haft en hög trovärdighet och hamnat nära valresultatet.

För övriga val publiceras de första preliminära mandatfördelningarna när de inrapporterade valdistrikten täcker minst 75 procent av antalet röstberättigade.

I vallokalerna räknas först rösterna för riksdagsvalet, sedan valet till kommunfullmäktige, följt av valet till regionfullmäktige.

Kökaos kan försena mandatfördelning

Under dagen har det rapporterats om långa till vallokaler runt om i landet – bland annat bland annat i Uppsala, Kalmar, Södertälje, Stockholm och Göteborg, uppger SVT Nyheter.

Valmyndigheten har därför varnat för att rösträkningen kan försenas.

Orsaken till köbildningen är enligt myndigheten en delvis ny regel som innebär att ställen där valsedlar placeras även ska vara avskärmade och skyddade från insyn. Alla som röstar måste således plocka sina valsedlar bakom avskärmningen.

– Vi uppskattar just nu att det finns risk att det blir lite senare. Vi presenterar en preliminär mandatfördelning när tillräckligt många röster har räknats. Det brukar bli vid 23-tiden, det skulle kunna bli något senare, det vill jag inte spekulera i, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten, till Aftonbladet.

Text: Redaktionen

Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen

Nytt bidrag införs i höst – tusentals kronor för husägare

2026 07 24

Under torsdagen har Tidöpartierna presenterat flera nyheter för hushåll och konsumenter.

En av dem gäller en utredning av den kritiserade elnätsavgiften, där det bland annat ska tittas på om ett pristak kan införas under vissa tidsperioder.

På samma pressträff meddelade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) att ett bidrag som gått lite mer under radarn nu kommer att införas från 1 september.

Det gäller den nya varianten av bidraget för energieffektivisering i småhus, som nu ska rikta sig till fler och bli mer flexibelt.

Satsningen kallas för “Villaeffekten” och ämnar att hjälpa hushåll stå emot framtida energiprisökningar.

– Villaeffekten hjälper svenska villaägare att sänka sina energikostnader och att stärka sin motståndskraft. Den senaste tidens oroligheter i vår omvärld visar hur viktigt det är att minska vår sårbarhet och vårt beroende av andra länder, särskilt på energiområdet, säger Ebba Busch.

Täcker 30 procent

Enligt regeringen kommer husägare kunna söka bidrag för att täcka 30 procent av materialkostnaderna när man genomför energi- och effektiviseringsåtgärder. Som mest kan man få 60 000 kronor i bidrag per småhus.

– De senaste åren har varit prövande för många hushåll ekonomiskt. Med det här förslaget blir det enklare att ansöka om bidraget för energieffektivisering samtidigt som vi ser till att det kan komma fler till del. Att få ner energikostnaderna kommer underlätta för många familjer som har svårt att få ekonomin att gå ihop, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Andra läser: Uppgifter: Putin har ändrat sig

Ny variant

Det har tidigare funnits en äldre variant av bidraget. Enligt regeringen riktar sig dock “Villaeffekten” till fler småhusägare jämfört med det förra.

– Småhusägare får också större flexibilitet att välja vilka åtgärder bidraget ska användas till, och i vilken ordning åtgärderna ska göras, framhåller Tidöpartierna i ett uttalande.

Småhus med fjärrvärme kan inte använda bidraget för att täcka åtgärdskostnader. Det ska dock gå att ansöka om bidrag för att ansluta ett hus till fjärrvärmenätet.

Läs också:

Strängt förbud ska införas i Sverige – största i hela världen

Hushållen kan slippa höjd avgift

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen