25 februari 2026

Tusentals svenska jobb hotas

2024 11 15

Tusentals svenska jobb anses vara hotade på grund av en specifik orsak.

Ett flertal tunga företag slår larm om mängder av svenska jobb hotas.

Orsaken uppges vara att elbrist hotar investeringar på runt 250 miljarder kronor i Västsverige, rapporterar Di.

Bakom larmet, som har framförts till energi- och näringsminister Ebba Busch (KD), står bland annat Volvobolagen, Stena, Preem och företrädare för kemiindustrin.

Västsvenska handelskammaren uppger att runt 10 000 jobb är i farozonen, enligt tidningen.

10 000 jobb hotas

Företagen kräver att regeringen underlättar för utbyggnaden av havsbaserad vindkraft.

Enligt Västsvenska handelskammaren satsas nu många miljarder i energikrävande investeringar.

– Men utan en massiv utbyggnad av ny elproduktion så hotas investeringarna och uppåt 10 000 jobb redan till 2030 och på sikt långt fler, säger Johan Trouvé, VD för Västsvenska handelskammaren, till tidningen.

Larmet framfördes i samband med att företag träffade energi- och näringsminister Ebba Busch i samband med en hearing.

Kräver satsningar på vindkraft

Det finns inte tid att invänta kärnkraft, istället måste man göra allt för att bygga ut den havsbaserade vindkraften, enligt företaget.

Man föreslår bland annat att statlig finansiering av elnätsanslutningen återinförs, enligt tidningen.

Ebba Busch menar att regeringen redan är medvetna om problemet och gör mycket för att lösa det.

– Vi har redan fattat 50 beslut för att möjliggöra ökat effektuttag av den el som redan produceras, exempelvis återköpet av Öresundsverket, kraftlyftet och att utreda incitament för vindkraftsbolag ett leverera mer eleffekt, säger Ebba Busch, enligt tidningen.

Regional produktion behöver öka

Det är inte första gången det slås larm om elförsörjningen i Västsverige.

Både elnätet och den regionala elproduktionen är otillräckliga för att möta de behov som finns, vilket SVT tidigare har rapporterat.

Som exempel nämns att Volvo bygger ut sin verksamhet med en batterifabrik i Torslanda, vilket ökar behovet av el.

Knappt 30 procent av elen i Västra Götaland är regionalt producerad, och det behöver ökas till 60 procent fram till 2030, uppger Västra Götalandsregionen och Svenska kraftnät, enligt kanalen.

Tanken är att ökningen ska uppnås med havsbaserad vindkraft samt med gasturbiner och kraftvärmeverk.

Foto: C Onojeghuo

Text: Redaktionen


Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen


23 juli 2023

Nytt bidrag införs i höst – tusentals kronor för husägare

2026 07 24

Under torsdagen har Tidöpartierna presenterat flera nyheter för hushåll och konsumenter.

En av dem gäller en utredning av den kritiserade elnätsavgiften, där det bland annat ska tittas på om ett pristak kan införas under vissa tidsperioder.

På samma pressträff meddelade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) att ett bidrag som gått lite mer under radarn nu kommer att införas från 1 september.

Det gäller den nya varianten av bidraget för energieffektivisering i småhus, som nu ska rikta sig till fler och bli mer flexibelt.

Satsningen kallas för “Villaeffekten” och ämnar att hjälpa hushåll stå emot framtida energiprisökningar.

Villaeffekten hjälper svenska villaägare att sänka sina energikostnader och att stärka sin motståndskraft. Den senaste tidens oroligheter i vår omvärld visar hur viktigt det är att minska vår sårbarhet och vårt beroende av andra länder, särskilt på energiområdet, säger Ebba Busch. 

Täcker 30 procent

Enligt regeringen kommer husägare kunna söka bidrag för att täcka 30 procent av materialkostnaderna när man genomför energi- och effektiviseringsåtgärder. Som mest kan man få 60 000 kronor i bidrag per småhus.

– De senaste åren har varit prövande för många hushåll ekonomiskt. Med det här förslaget blir det enklare att ansöka om bidraget för energieffektivisering samtidigt som vi ser till att det kan komma fler till del. Att få ner energikostnaderna kommer underlätta för många familjer som har svårt att få ekonomin att gå ihop, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Andra läser: Uppgifter: Putin har ändrat sig

Ny variant

Det har tidigare funnits en äldre variant av bidraget. Enligt regeringen riktar sig dock “Villaeffekten” till fler småhusägare jämfört med det förra. 

– Småhusägare får också större flexibilitet att välja vilka åtgärder bidraget ska användas till, och i vilken ordning åtgärderna ska göras, framhåller Tidöpartierna i ett uttalande.

Småhus med fjärrvärme kan inte använda bidraget för att täcka åtgärdskostnader. Det ska dock gå att ansöka om bidrag för att ansluta ett hus till fjärrvärmenätet.

Läs också:

Strängt förbud ska införas i Sverige – största i hela världen

Hushållen kan slippa höjd avgift

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen