25 februari 2026

Tusentals svenska jobb hotas

2024 11 15

Tusentals svenska jobb anses vara hotade på grund av en specifik orsak.

Ett flertal tunga företag slår larm om mängder av svenska jobb hotas.

Orsaken uppges vara att elbrist hotar investeringar på runt 250 miljarder kronor i Västsverige, rapporterar Di.

Bakom larmet, som har framförts till energi- och näringsminister Ebba Busch (KD), står bland annat Volvobolagen, Stena, Preem och företrädare för kemiindustrin.

Västsvenska handelskammaren uppger att runt 10 000 jobb är i farozonen, enligt tidningen.

10 000 jobb hotas

Företagen kräver att regeringen underlättar för utbyggnaden av havsbaserad vindkraft.

Enligt Västsvenska handelskammaren satsas nu många miljarder i energikrävande investeringar.

– Men utan en massiv utbyggnad av ny elproduktion så hotas investeringarna och uppåt 10 000 jobb redan till 2030 och på sikt långt fler, säger Johan Trouvé, VD för Västsvenska handelskammaren, till tidningen.

Larmet framfördes i samband med att företag träffade energi- och näringsminister Ebba Busch i samband med en hearing.

Kräver satsningar på vindkraft

Det finns inte tid att invänta kärnkraft, istället måste man göra allt för att bygga ut den havsbaserade vindkraften, enligt företaget.

Man föreslår bland annat att statlig finansiering av elnätsanslutningen återinförs, enligt tidningen.

Ebba Busch menar att regeringen redan är medvetna om problemet och gör mycket för att lösa det.

– Vi har redan fattat 50 beslut för att möjliggöra ökat effektuttag av den el som redan produceras, exempelvis återköpet av Öresundsverket, kraftlyftet och att utreda incitament för vindkraftsbolag ett leverera mer eleffekt, säger Ebba Busch, enligt tidningen.

Regional produktion behöver öka

Det är inte första gången det slås larm om elförsörjningen i Västsverige.

Både elnätet och den regionala elproduktionen är otillräckliga för att möta de behov som finns, vilket SVT tidigare har rapporterat.

Som exempel nämns att Volvo bygger ut sin verksamhet med en batterifabrik i Torslanda, vilket ökar behovet av el.

Knappt 30 procent av elen i Västra Götaland är regionalt producerad, och det behöver ökas till 60 procent fram till 2030, uppger Västra Götalandsregionen och Svenska kraftnät, enligt kanalen.

Tanken är att ökningen ska uppnås med havsbaserad vindkraft samt med gasturbiner och kraftvärmeverk.

Foto: C Onojeghuo

Text: Redaktionen


30 maj 2026

Älskat pålägg stoppas i svenska butiker

2026 05 30

Ett populärt sött pålägg stoppas.

Flera populära syltprodukter riskerar att försvinna från svenska butikshyllor.

Detta om de inte ändrar recept eller byter namn.

Skärpta regler slår mot sylt

Kraven på frukt- och bärinnehåll i sylt, marmelad och gelé höjs.

För två år sedan beslutade EU att höja kravet på frukt- och bärinnehåll i sylt från 35 till 45 gram per 100 gram produkt.

Reglerna har sedan anpassats av Livsmedelsverket och blir svenska föreskrifter den 14 juni i år.

Syftet är att minska sockermängden och samtidigt stärka marknaden för frukt och bär.

– Äkta vara välkomnar den här förändringen. Sylt och marmelad ska förstås innehålla ordentligt med frukt och bär och mindre utfyllnad i form av socker, vatten och tillsatser, säger Björn Bernhardson, verksamhetsledare på konsumentföreningen Äkta vara.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Märken pekas ut

Konsekvensen av de nya reglerna är att flera syltprodukter kan komma att stoppas i svenska butiker i sin nuvarande form.

Tillverkare måste antingen öka mängden frukt och bär i recepten eller ändra produktens namn.

Bland de utpekade produkterna finns BOB Squeezy Hallon, Den Gamle Fabrik Björnbärsmarmelad, Änglamark Ekologisk Hallonsylt samt Xtra Hallonsylt.

Trots de nya kraven finns en övergångsperiod.

Produkter som redan finns ute i butik får säljas slut innan reglerna börjar tillämpas fullt ut.

Matjättar agerar

Flera svenska matjättar har redan börjat fasa ut sylten i butik.

Coop bekräftar att flera av deras produkter kommer att få ändrade recept.

Även Orkla, som står bakom syltmärkena BOB och Den Gamle Fabrik, uppger att de har granskat sortimentet för att säkerställa att produkterna uppfyller de nya kraven

– Äkta vara har i dagarna varit ute och kollat hur det ser ut i butikerna och kan se att flera tillverkare redan har ökat frukt- eller bärhalten, uppger de i ett uttalande.

LÄS MER: Medvedev varnar EU-invånare – “Fredliga sömnen är över”

Foto: Brooke Lark

Text: Redaktionen


29 maj 2026

Hastigheten ändras på svenska vägar

2026 05 29

Snart kommer hastighetsgränserna på svenska vägar att ändras.

Sverige sänker nu tempot i trafiken.

I ett omfattande vägprojekt ska gator och landsvägar bli säkrare fram till 2030.

Vägar får sänkt hastighet

Den svenska transportmyndigheten Trafikverket har tagit fram en ny aktionsplan där hastigheten ska sänkas på omkring 1 200 kilometer tätortsvägar runt om i landet.

– Säkra hastighetsnivåer är avgörande för att skapa en säker vägtrafik och minska antalet omkomna och allvarligt skadade. Det kan göras genom att anpassa hastighetsgränserna och genom att bygga om trafikmiljön, uppger myndigheten i rapporten.

Det handlar främst om sträckor där dagens 50 km/tim bedöms vara för högt i miljöer där bilar möter gående och cyklister.

Tanken är att sänka hastigheten där bilar möter cyklister och gående, så att en eventuell olycka inte blir livshotande.

Målet är att nästan alla stadsgator ska ha en hastighetsgräns på högst 40 km/tim till 2030.

– Utöver detta behöver 30 km/tim säkras i områden där gående och cyklister blandas med biltrafik på ett frekvent och planerat sätt, uppger Trafikverket.

LÄS MER: Rysslands flygvapen träffat av Storm Shadow-missiler

Nollvisionen driver förändring

Bakgrunden till förändringen är den svenska trafiksäkerhetsstrategin Nollvisionen, som innebär att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i vägtrafiken.

Enligt Trafikverket är hastigheten en avgörande faktor för att nå målet, särskilt i tätbebyggda områden där små skillnader i fart kan få stora konsekvenser vid olyckor.

Internationella riktlinjer, bland annat från FN, pekar också mot att 30–40 km/tim är mer lämpligt i stadsmiljöer där oskyddade trafikanter rör sig.

Landsvägar ses över

Förändringarna gäller inte bara städer.

Även landsvägar ses över, där huvudprincipen blir att vägar utan mitträcken i regel ska hålla max 80 km/tim.

Samtidigt satsar man på att bygga om vissa sträckor med räcken och säkrare vägrenar för att minska risken för mötes- och avkörningsolyckor.

Utvecklingen stöds också av ny fordonsteknik som ISA-system och adaptiv farthållare, som automatiskt kan hjälpa förare att hålla rätt hastighet.

Trots tekniska framsteg menar myndigheten att mänskligt beteende fortfarande är den största utmaningen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trump somnar – videoklipp väcker frågor

Foto: Karl Hornfeldt

Text: Redaktionen