Tusentals svenska jobb hotas

2024 11 15

Tusentals svenska jobb anses vara hotade på grund av en specifik orsak.

Ett flertal tunga företag slår larm om mängder av svenska jobb hotas.

Orsaken uppges vara att elbrist hotar investeringar på runt 250 miljarder kronor i Västsverige, rapporterar Di.

Bakom larmet, som har framförts till energi- och näringsminister Ebba Busch (KD), står bland annat Volvobolagen, Stena, Preem och företrädare för kemiindustrin.

Västsvenska handelskammaren uppger att runt 10 000 jobb är i farozonen, enligt tidningen.

10 000 jobb hotas

Företagen kräver att regeringen underlättar för utbyggnaden av havsbaserad vindkraft.

Enligt Västsvenska handelskammaren satsas nu många miljarder i energikrävande investeringar.

– Men utan en massiv utbyggnad av ny elproduktion så hotas investeringarna och uppåt 10 000 jobb redan till 2030 och på sikt långt fler, säger Johan Trouvé, VD för Västsvenska handelskammaren, till tidningen.

Larmet framfördes i samband med att företag träffade energi- och näringsminister Ebba Busch i samband med en hearing.

Kräver satsningar på vindkraft

Det finns inte tid att invänta kärnkraft, istället måste man göra allt för att bygga ut den havsbaserade vindkraften, enligt företaget.

Man föreslår bland annat att statlig finansiering av elnätsanslutningen återinförs, enligt tidningen.

Ebba Busch menar att regeringen redan är medvetna om problemet och gör mycket för att lösa det.

– Vi har redan fattat 50 beslut för att möjliggöra ökat effektuttag av den el som redan produceras, exempelvis återköpet av Öresundsverket, kraftlyftet och att utreda incitament för vindkraftsbolag ett leverera mer eleffekt, säger Ebba Busch, enligt tidningen.

Regional produktion behöver öka

Det är inte första gången det slås larm om elförsörjningen i Västsverige.

Både elnätet och den regionala elproduktionen är otillräckliga för att möta de behov som finns, vilket SVT tidigare har rapporterat.

Som exempel nämns att Volvo bygger ut sin verksamhet med en batterifabrik i Torslanda, vilket ökar behovet av el.

Knappt 30 procent av elen i Västra Götaland är regionalt producerad, och det behöver ökas till 60 procent fram till 2030, uppger Västra Götalandsregionen och Svenska kraftnät, enligt kanalen.

Tanken är att ökningen ska uppnås med havsbaserad vindkraft samt med gasturbiner och kraftvärmeverk.

Foto: C Onojeghuo

Text: Redaktionen

Su-24-stridsflygplan totalförstört

2026 08 23

Ett ryskt stridsflygplan har slagits ut i en ukrainsk attack.

Tidigare på lördagen kom uppgifter om en stor ukrainsk attack mot e-handelsjätten Ozon.

Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Nu kommer besked om att Ukraina har slagit ut ett ryskt stridsflygplan av typen Su-24M, rapporterar Kyiv Post.

Stridsflyg utslaget

Det är i samband med en stor attack mot flygfältet Saki på ockuperade Krym som det ryska stridsflygplanet totalförstördes.

Det är emellertid oklart om Ukraina använde drönare eller robotar för att slå ut planet – men president Volodymyr Zelenskyj bekräftar saken.

– På flygfältet i Saki förstördes ett Su-24M-flygplan och fyra stycken flygfältsutrustningar, medan vi i Brjansk-regionen slog ut relästationer för drönarstyrning som ockupanterna använde för att leda attackdrönare mot fredliga ukrainska städer och byar.

Tidigare attackerna

Zelenskyj bekräftar även attackerna som genomfördes under natten mellan fredagen och lördagen.

– Under det senaste dygnet slog våra styrkor till mot raffinaderiet i Novokujbysjevsk — 1 000 kilometer från frontlinjen — vilket berövar den ryska krigsmaskinen exportintäkter på miljontals dollar. Vi träffade även ett logistiknav i Samara-regionen samt mål i Svarta havet.

Läs mer: 100 000 europeiska soldater behövs till gränsen

Det är Su-24M

Su-24M, känd inom Nato som Fencer-D, är ett sovjetutvecklat överljudsflygplan för markattack konstruerat för attackuppdrag på låg höjd i alla väder.

Flygplanet kan bära upp till cirka 7 000 kilo vapenlast fördelat på åtta vapenbalkar, inklusive styrda robotar, bomber, raketer och andra flyg-till-markvapen, uppger United24Media.

Även Ukraina har dem

Ryssland använder återkommande flygplanet för attacker mot Ukraina.

Även Kyjivs styrkor använder det sovjetutvecklade planet – men har anpassat planen till att bära västtillverkade kryssningsrobotar med lång räckvidd av typerna Storm Shadow och SCALP-EG.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Foto: By Alexander Mishin, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 08 23

Lågpriskedjan Rusta har stora ambitioner för de kommande åren.

Lågpriskedjan har i dagarna släppt sin års- och hållbarhetsredovisning för verksamhetsåret 2025/26.

Av rapporten framgår att Rusta vid räkenskapsårets slut hade totalt 239 varuhus.

Kedjan hade då 125 butiker i Sverige, 54 i Norge, 50 i Finland och 10 i Tyskland.

Men expansionen ska fortsätta.

80 butiker

Under året öppnade kedjan 14 nya varuhus i Sverige, Norge och Finland.

De har samtidigt en etableringspipeline om 41 godkända och signerade lägen.

Vd Cathrine Wigzell berättar att kedjan har planer på att öppna mellan 65 och 80 nya varuhus fram till våren 2029.

Satsar stort

Utöver den utökade fysiska närvaron satsar kedjan också stort på e-handeln, berättar Wigzell.

– Under året har vi fortsatt att stärka vår digitala närvaro och erbjuder nu e-handel på samtliga marknader där vi verkar, säger hon.

– Det är en viktig investering för framtiden och ett naturligt komplement till vårt starka varuhusnät.

Läs mer: Rekordnotering för elbilar

Det är Rusta

Rusta har sitt huvudkontor i Upplands Väsby och är sedan 2023 börsnoterat på Nasdaq Stockholm.

Kedjan bildades i Uppsala 1986 av Anders Forsgren och Bengt-Olov Forssell “baserat på en idé som föddes 1979 under Forsgrens och Forssells forskningsstudier vid Uppsala universitet”.

– Forsgren och Forssell skapade ett detaljhandelskoncept där kunderna kunde handla produkter för dagligt bruk till de bästa möjliga priserna, förklarar kedjan.

Första varuhuset

År 1986 öppnades det första varuhuset i Gävle.

År 1990 nådde kedjan 10 varuhus och hade då totalt 70 anställda.

I år firar Rusta 40 år.

– Under de senaste tolv månaderna har över 660 000 nya medlemmar anslutit sig, en ökning med över 10 procent, framhåller kedjan i sin rapport.

– 40-årsjubileet präglas av fortsatt expansion och visar Rustas långsiktiga styrka och tillväxt under fyra decennier.

Läs mer: Riksbanken slår fast – finns två vägar att gå

Foto: Rusta

Text: Redaktionen