Tusentals svenska jobb hotas

2024 11 15

Tusentals svenska jobb anses vara hotade på grund av en specifik orsak.

Ett flertal tunga företag slår larm om mängder av svenska jobb hotas.

Orsaken uppges vara att elbrist hotar investeringar på runt 250 miljarder kronor i Västsverige, rapporterar Di.

Bakom larmet, som har framförts till energi- och näringsminister Ebba Busch (KD), står bland annat Volvobolagen, Stena, Preem och företrädare för kemiindustrin.

Västsvenska handelskammaren uppger att runt 10 000 jobb är i farozonen, enligt tidningen.

10 000 jobb hotas

Företagen kräver att regeringen underlättar för utbyggnaden av havsbaserad vindkraft.

Enligt Västsvenska handelskammaren satsas nu många miljarder i energikrävande investeringar.

– Men utan en massiv utbyggnad av ny elproduktion så hotas investeringarna och uppåt 10 000 jobb redan till 2030 och på sikt långt fler, säger Johan Trouvé, VD för Västsvenska handelskammaren, till tidningen.

Larmet framfördes i samband med att företag träffade energi- och näringsminister Ebba Busch i samband med en hearing.

Kräver satsningar på vindkraft

Det finns inte tid att invänta kärnkraft, istället måste man göra allt för att bygga ut den havsbaserade vindkraften, enligt företaget.

Man föreslår bland annat att statlig finansiering av elnätsanslutningen återinförs, enligt tidningen.

Ebba Busch menar att regeringen redan är medvetna om problemet och gör mycket för att lösa det.

– Vi har redan fattat 50 beslut för att möjliggöra ökat effektuttag av den el som redan produceras, exempelvis återköpet av Öresundsverket, kraftlyftet och att utreda incitament för vindkraftsbolag ett leverera mer eleffekt, säger Ebba Busch, enligt tidningen.

Regional produktion behöver öka

Det är inte första gången det slås larm om elförsörjningen i Västsverige.

Både elnätet och den regionala elproduktionen är otillräckliga för att möta de behov som finns, vilket SVT tidigare har rapporterat.

Som exempel nämns att Volvo bygger ut sin verksamhet med en batterifabrik i Torslanda, vilket ökar behovet av el.

Knappt 30 procent av elen i Västra Götaland är regionalt producerad, och det behöver ökas till 60 procent fram till 2030, uppger Västra Götalandsregionen och Svenska kraftnät, enligt kanalen.

Tanken är att ökningen ska uppnås med havsbaserad vindkraft samt med gasturbiner och kraftvärmeverk.

Foto: C Onojeghuo

Text: Redaktionen

Samtal väller in – ovanlig sjukdomsvåg i Sverige

2026 08 05

Just nu pågår en sällsynt virusvåg i landet.

Sjukvården får ovanligt många samtal om förkylnings- och influensaliknande symptom.

Hos vårdtjänsten 1177 vittnar personalen om en kraftig ökning av antalet samtal, rapporterar Sydsvenskan.

Utvecklingen beskrivs som ovanligt, eftersom flest svenskar brukar drabbas av förkylningar, influensa och andra luftvägsinfektioner under hösten och vintern.

Men i år har en ovanlig sommartopp inträffat.

– I ett par veckors tid har våra sjuksköterskor sagt att det är ovanligt många som ringer med förkylnings- och influensasymptom, säger 1177:s enhetschef Suzanne Didricksson till Sydsvenskan.

”Sprids lättare”

Det är oklart vad den plötsliga ökningen beror på.

Enligt Suzanne Didricksson kan det finnas flera förklaringar.

– Under sommartid är det ju mycket folksamlingar och fester och flygresor. Då sprids sådana här saker lite lättare, säger hon.

För att undvika smittspridning uppmanas allmänheten vidta två åtgrder:

- Tvätta händerna

- Håll avstånd

ANDRA LÄSER: Trippelattack mot Ryssland – Moskva i lågor

Positiva signaler

I maj fastslog Folkhälsomyndigheten att säsongen för de vanliga virusen RS , covid-19 och influensa är över i landet.

Under virussäsongen var sjukdomsbördan av covid-19 lägre än influensa för första gången sedan pandemins början.

– Smittspridningen av influensa har dominerats av den så kallade K-varianten. Fler har blivit allvarligt sjuka i influensa än i covid-19, inte minst bland äldre personer. Att 68 procent av personer 65 år eller äldre har vaccinerat sig mot influensa är glädjande, eftersom det är det bästa sättet att skydda mot allvarlig sjukdom och död, säger Moa Rehn, utredare på Folhälsomyndigheten.

Spridningen av RS-virus var också mindre intensivt jämfört med föregående år. Färre fall och intensivvårdade rapporterades bland barn under 1 år. Störst var minskningen bland barn under sex månader.

Nedgången kopplas till att skyddande antikroppar har erbjudits till alla nyfödda barn för första gången.

– Vi ser en tydlig effekt genom att färre spädbarn har blivit allvarligt sjuka, jämfört med tidigare säsonger, säger FHM:s utredare Susanne Strömdahl.

LÄS OCKSÅ: Trumps stöd rasar i USA

Foto: T. Grote resp Jenny Hagström, 1177

Text: Redaktionen

”8 000 kronor mer i månaden” – stor förändring för pensionärer

2026 08 04

Pensionärer har fått mer i plånboken.

Det visar pensionsbolaget Alectas årliga inkomststudie.

Enligt undersökningen har pensionärer i dag betydligt mer pengar att röra sig med än för tio år sedan.

– Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder typiskt sett 8 000 kr mer i månaden att röra sig med efter skatt jämfört med 67-åringar för tio år sedan, framhåller Alecta.

Samtidigt ökar andelen så kallade jobbonärer. I åldersgruppen 66 år eller äldre arbetar i dag en halv miljon personer i någon utsträckning. Bland 66–70-åringar har omkring 40 procent inkomster från sitt arbete.

Flera tusenlappar

Alectas studie bygger på inkomstuppgifter från Statistikmyndigheten SCB för samtliga tre miljoner svenskar som är 55 år eller äldre. Uppgifterna har kompletterats med en enkät om vardagsekonomin bland omkring 1 200 personer i åldern 67–75 år.

– Vi har gjort vår inkomststudie i snart tio års tid och sett hur nyblivna pensionärers inkomster ökat samtidigt som andelen fattiga minskat. Vid 67 års ålder hade personer födda 1957 typiskt sett 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med jämfört med vad 67-åringar hade för tio år sedan, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.

– Nytt för i år är att vi låtit göra en undersökning där dagens pensionärer själva får berätta vad de tycker om sin tillvaro – och många är faktiskt nöjda, fortsätter han.

ANDRA LÄSER: Trippelattack mot Ryssland – Moskva i lågor

9 av 10

Enligt enkäten är 9 av 10 (87 procent) av de svarande ganska eller mycket nöjda med sin nuvarande ekonomi.

Bland jobbonärer är siffran ännu högre – 93 procent svarar att de är granska eller mycket nöjda med sin ekonomi.

Ekonomin är dock inte den viktigaste frågan för pensionärerna. På frågan om vad som är viktigast i livet svarar 79 procent att god hälsa är viktigast, medan 75 procent lyfter fram nära relationer. En god ekonomi kommer på tredje plats med 57 procent.

– Det finns många pensionärer som har det kämpigt med ekonomin. Men hur vi pratar om pension och hur vi porträtterar äldre har stor betydelse, säger Staffan Ström.

– Den typiska pensionären är inte fattig, grå och förbrukad som många tycks tro utan är nöjd med sin ekonomi, lever i stort sett som han eller hon vill och känner sig trygg inför sin ekonomiska framtid. Det är roligt att se att många äldre målar upp en så hoppfull bild när de själva beskriver sin tillvaro.

LÄS OCKSÅ: Värsta sedan 2002 – Ukraina stoppar Ryssland

Foto: Franz26

Text: Redaktionen