25 februari 2026

Tusentals svenska jobb hotas

2024 11 15

Tusentals svenska jobb anses vara hotade på grund av en specifik orsak.

Ett flertal tunga företag slår larm om mängder av svenska jobb hotas.

Orsaken uppges vara att elbrist hotar investeringar på runt 250 miljarder kronor i Västsverige, rapporterar Di.

Bakom larmet, som har framförts till energi- och näringsminister Ebba Busch (KD), står bland annat Volvobolagen, Stena, Preem och företrädare för kemiindustrin.

Västsvenska handelskammaren uppger att runt 10 000 jobb är i farozonen, enligt tidningen.

10 000 jobb hotas

Företagen kräver att regeringen underlättar för utbyggnaden av havsbaserad vindkraft.

Enligt Västsvenska handelskammaren satsas nu många miljarder i energikrävande investeringar.

– Men utan en massiv utbyggnad av ny elproduktion så hotas investeringarna och uppåt 10 000 jobb redan till 2030 och på sikt långt fler, säger Johan Trouvé, VD för Västsvenska handelskammaren, till tidningen.

Larmet framfördes i samband med att företag träffade energi- och näringsminister Ebba Busch i samband med en hearing.

Kräver satsningar på vindkraft

Det finns inte tid att invänta kärnkraft, istället måste man göra allt för att bygga ut den havsbaserade vindkraften, enligt företaget.

Man föreslår bland annat att statlig finansiering av elnätsanslutningen återinförs, enligt tidningen.

Ebba Busch menar att regeringen redan är medvetna om problemet och gör mycket för att lösa det.

– Vi har redan fattat 50 beslut för att möjliggöra ökat effektuttag av den el som redan produceras, exempelvis återköpet av Öresundsverket, kraftlyftet och att utreda incitament för vindkraftsbolag ett leverera mer eleffekt, säger Ebba Busch, enligt tidningen.

Regional produktion behöver öka

Det är inte första gången det slås larm om elförsörjningen i Västsverige.

Både elnätet och den regionala elproduktionen är otillräckliga för att möta de behov som finns, vilket SVT tidigare har rapporterat.

Som exempel nämns att Volvo bygger ut sin verksamhet med en batterifabrik i Torslanda, vilket ökar behovet av el.

Knappt 30 procent av elen i Västra Götaland är regionalt producerad, och det behöver ökas till 60 procent fram till 2030, uppger Västra Götalandsregionen och Svenska kraftnät, enligt kanalen.

Tanken är att ökningen ska uppnås med havsbaserad vindkraft samt med gasturbiner och kraftvärmeverk.

Foto: C Onojeghuo

Text: Redaktionen


13 aug 26

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 14

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


13 aug 26

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.  

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.  

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen