Det meddelar regeringen och SD på en pressträff.

Beskedet innebär att tusentals studenter slipper betala studielån i Sverige. Totalt studerar cirka 3 200 studenter på en polisutbildning, enligt polisens statistik.

Får extra pengar

Förslaget är en del av en större satsning på rättsväsendet.

Tidöpartierna avser att ge rättsväsendet 2,7 miljarder kronor extra i budgeten för nästa år.

– Rättsväsendet beräknas med budgeten att växa från 69 till 100 miljarder kronor mellan 2023 och 2027, framhåller regeringen i ett uttalande.

Anslaget till Polismyndighetens beräknas öka med 1,4 miljarder kronor för 2025, 1,2 miljarder kronor för 2026 och 4,1 miljarder kronor från och med 2027.

Regeringen föreslår också att Polismyndigheten i höstbudgeten tillförs ytterligare 400 miljoner kronor för att säkra den fortsatta polistillväxten.

Åren 2023–2027 beräknas anslaget till Polismyndigheten öka från 37 till 51,9 miljarder kronor.

Det är en ökning med 40 procent, uppger regeringen.

Flera aktörer

Utöver Polismyndigheten kommer följande instanser få ökat anslag:

- Säkerhetspolisen (Anslaget beräknas öka från 2,1 till 3,1 miljarder kronor)

- Sveriges Domstolar (Anslaget beräknas öka från 7,1 till 8,8 miljarder kronor)

- Kriminalvården (Anslaget beräknas öka från 2,1 till 3,1 miljarder kronor)

- Åklagarmyndigheten (Anslaget beräknas öka från 2,3 till 3 miljarder kronor)

- Brottsoffermyndigheten (Anslaget beräknas öka från 53,4 till 65,1 miljoner kronor)

- Rättsmedicinalverket (Anslaget beräknas öka från 587 till 692 miljoner kronor)

Förslagen bygger på en överenskommelse mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.

Foto: CSN

Text: Redaktionen

Beslutet, som fattades redan för ett drygt år sedan, innebär att textilavfall från och med årsskiftet nu måste sorteras separat.

Med andra ord får du inte längre slänga sådant som kläder, hemtextil, väskor eller inredningstextilier i restavfallet.

– Textilier och textilavfall måste återvinnas på ett mer ansvarsfullt sätt, eftersom de orsakar stora skador både på miljön och de bidrar också till att förvärra klimatförändringarna i hela världen. Det är helt ohållbart, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).

– Därför ser vi nu till att råmaterialet från kläder och andra textilprodukter återvinns på ett bättre sätt

Kommunerna får ansvaret

Idag utförs insamling av textil och textilavfall huvudsakligen av frivilligorganisationer på uppdrag av kommunerna.

Nu blir det kommunerna som själva kommer att ansvara för att samla in textilavfall som är kommunalt avfall.

En av alla kommuner som förbereder sig på förändringen är Örebro, som likt resten av landet nu behöver förhålla sig till ett nytt system.

– Det är för att ta hand om materialet och återvinna det, förhoppningsvis till nya textilier, säger enhetschefen Ola Eklöf på Örebro kommun till Sveriges Radio.

– Precis som när det gäller förpackningar, farligt avfall eller matavfall så är det ett avfall som ska sorteras ut. Då ska man lämna det till det insamlingssystem som kommunen tillhandahåller.

Knappt en procent återvinns

I Sverige konsumeras drygt 14 kilo textil per person och år. Kläder utgör omkring tio av dessa.

Samtidigt är andelen textilavfall som materialåtervinns mindre än en procent, enligt Naturvårdsverket.

Att de nya reglerna nu snart träder i kraft syftar till att ändra detta. Dessutom hoppas regeringen se en ökad livslängd på redan producerade kläder.

Kommunerna har också fått ansvar för att informera om vikten av att hushålla med råvaror och energi så att textil kan återanvändas samt att textilavfall förebyggs.

– Vi måste ta tillvara på de resurser vi har, minska utvinningen av nya råvaror och minska våra avtryck på miljön och klimatet, säger Romina Pourmokhtari.

Detta är textilavfall som ska samlas in:

• kläder av textil
• hemtextil
• inredningstextil
• väskor av textil
• accessoarer av textil

Källa: Naturvårdsverket

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen