SVERIGE: Tusentals djurägare rasar mot statligt förslag

2023 07 11

Det föreslås i en ny statlig utredning.

Nu reagerar Sveriges djurägare på det nya förslaget.

Över 8 000 personer har skrivit under en protestlista mot förslaget som har skickats till regeringen, rapporterar SR Ekot.

Djurägarnas budskap är kort och koncist.

De kräver att hästar och lantbrukets djur ska ha rätt till veterinärvård dygnet runt.

Stort problem kan bli ännu större

Margareta Bäckström, VD för stall Killigrew på Näsets ridcenter, är en av dem som skrivit under protestlistan.

Hon berättar att situationen redan är mycket besvärlig för flera djurägare.

– Jag har blivit drabbad själv. Vi fick ett föl som blev dåligt. Vi fick inte tag på en enda veterinär och fick åka ner till Uppsala. Det känns inte bra att åka sex timmar i en trailer med ett nyfött föl, säger hon till SR Ekot.

Om det nya förslaget blir verklighet befarar Margareta Bäckström att situationen kommer att försämras ytterligare.

– Det kommer att bli ännu värre. Eftersom att de föreslår att man ska få rådgivning via telefonjour. Det löser inga problem. Jag har redan funderat på vilka vänner jag har som är jägare om jag behöver hjälpa att avliva en häst, säger hon till radiokanalen.

Uppmanar regeringen

Den ideella organisationen Djurens Rätt riktar även kraftig kritik mot den statliga utredningen.

En minskad nattjänstgöring hos distriktsveterinärerna kan få ”ödesdigra konsekvenser”, enligt organisationen.

– Djur som blir sjuka under natten behöver ofta akut vård för att rädda deras liv. Det måste finnas lösningar för att de ska kunna få hjälp, oavsett var i landet de befinner sig.

– Jag hoppas verkligen att regeringen nu lyssnar på oss som expertorganisation och remissinstans – så att förslaget om minskad nattjänstgöring inte blir verklighet, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt, i ett uttalande.

Foto: Andrew S

Text: Redaktionen

Skattesmäll väntar 200 000 svenskar nästa år

2025 12 10

När reglerna för investeringssparkonto görs om 2026 väntar både skattelättnader och en betydande skattehöjning.

Runt 200 000 svenskar riskerar att hamna på fel sida gränsen och kan vänta sig en skattesmäll.

Dyrt ovanför gränsen

Från och med 2026 fördubblas det skattefria sparandet på ISK och kapitalförsäkring till 300 000 kronor, samtidigt som schablonskatten höjs till 1,065 procent efter att statslåneräntan skenat upp till 2,55 procent.

Det innebär att skatten stiger från 890 kronor till 1 065 kronor per 100 000 kronor, en ökning med 175 kronor.

För alla som ligger under 300 000 kronor blir skatten däremot noll.

– Skatten på ISK stiger nästa år, men samtidigt blir ett större sparbelopp helt skattefritt. Det gör att många faktiskt får lägre skatt, trots höjningen av schablonräntan, uppger Nordnet i en analys av förändringen.

Det skattefria utrymmet gäller per person och omfattar hela sparandet i både ISK och kapitalförsäkring.

Men effekten slår mycket olika beroende på kapitalnivå.

– För större kapital innebär det en tydlig skatteökning inför nästa år, meddelar Nordnet.

LÄS MER: Transportstyrelsen uppmanar bilister och fotgängare – gäller en månad framåt

Stora kapital straffas

Enligt Länsförsäkringars beräkningar landar brytpunkten där skatten blir oförändrad jämfört med 2025 på strax över en miljon kronor i sparande.

Under detta belopp minskar skatten, över det stiger den.

För dem som har stora kapital – en miljon kronor och mer – blir ökningen tydlig.

– När det kommer till att ha en miljon på ett investeringssparkonto (ISK), så är det omkring 200 000 svenskar som har det. Enligt Finansliv hade ungefär 9 400 personer 10 miljoner kronor eller mer på sina sparkonton, uppger Zmarta.

Det är just dessa som riskerar en märkbar skattesmäll när de nya reglerna träder i kraft.

– Brytgränsen där skatten blir oförändrad ligger strax över en miljon kronor. För kapital över den nivån stiger skatten, och för lägre kapital sjunker den tack vare det höjda grundavdraget, konstaterar Länsförsäkringar i sina kalkyler.

LÄS MER: Rusta överraskar – pangbesked från lågpriskedjan

Foto: Skatteverket

Text: Redaktionen