JUST NU: Turkiet rasar mot svenskt beslut

2023 01 17

Turkiet är mycket kritiska mot beslutet att inte inleda en förundersökning kring Erdogan-dockan.

Efter att en docka föreställande den turkiska presidenten Recep Tayyip Erdogan hängts upp i Stockholm var reaktionerna starka i Turkiet.

Sedan dess har kammaråklagare Lucas Eriksson beslutat att inte inleda en förundersökning gällande händelsen.

Nu rasar Turkiet på nytt, och Ömer Celik, talesperson för president Erdogans Rättvise- och utvecklingsparti AKP, riktar hård kritik.

– En terrorgrupp kan göra vad den vill i Sverige, den kan hota statsöverhuvuden i andra länder. Sverige har blivit en propagandacentral för terrorister, säger han enligt turkiska AA.

“Omöjligt att vara tyst”

Celik får medhåll av den turkiska försvarsministern Hulusi Akar, som inte är nöjd med utvecklingen.

– Det är omöjligt att vara tyst kring det här. Vi följer utvecklingen noga. Vi förväntar oss konkreta steg för att stoppa stödet till terrorgrupper och häva exportförbud, säger Akar.

Även Turkiets utrikesminister Mevlut Cavusoglu är upprörd och menar att beslutet att inte inleda en förundersökning är “absurt”, rapporterar Reuters.

Inte accepterat

Mot bakgrund av Rysslands invasion av Ukraina fattade den dåvarande regeringen den 16 maj förra året beslutet att ansöka till Nato.

Turkiet har ännu inte accepterat Sveriges ansökan, och menar att Sverige måste göra mer för att få vara med i organisationen.

Bland annat vill Turkiet att Sverige ska lämna över människor som landet anser vara terrorister.

“Grus i maskineriet”

Sveriges utrikesminister Tobias Billström (M) har försvarat Turkiets reaktioner och menar att landet har rätt att lyfta sin kritik.

Även den tidigare utrikesministern Carl Bildt har uttalat sig om hängningen av dockan.

– Häromdagen såg vi åter aktioner av en tydligt PKK-sympatiserande grupp som också är tydlig med att man motsätter sig Sveriges medlemskap i Nato, och som alldeles säkert kommer att göra vad man kan för att även fortsättningsvis kasta grus i maskineriet, uppger Bildt på sin blogg.

Trygg med processen

Bildt menar dock att han alltjämt är trygg med situationen.

– Medlemmar i Nato kommer vi att bli, och någon nervositet kring tidtabellen för det eller situationen innan det mer formellt blir ett faktum ser jag knappast anledning till.

Foto: I. Alassiry

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen