JUST NU: Turkiet presenterar officiell kravlista på Sverige – fem punkter

2022 05 24

Turkiets regering har presenterat fem krav som ska uppfyllas innan de godkänner ett svenskt Natomedlemskap.

På den turkiska regeringens hemsida har landet på morgonen publicerat en officiell kravlista. Sverige måste gå med på samtliga innan Turkiet kommer att godkänna en svensk ansökan.

Några motsvarande krav på Finland uttrycks inte i den senaste kommunikén från Turkiet.

Konkreta åtgärder

Turkiet förväntar sig konkreta åtgärder från Sverige och hänvisar till Natos kollektiva säkerhetsprincip.

– I enlighet med Natos kollektiva säkerhetsprincip förväntar sig Turkiet konkreta försäkringar från Sverige, som stöder terrororganisationer, framhäver Turkiets regering i ett pressmeddelande.

Fleråriga krav

I pressmeddelandet framhåller man att en del av kraven ställdes på Sverige för flera år sedan.

– (...) Turkiet har krävt utlämning av PKK/PYD- och FETO-terrorister från Sverige sedan 2017 men ännu inte fått något positivt svar, meddelar landets regering.

“Sverige måste välja”

Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan höll igår kväll en pressträff i Ankara där han upprepade kraven på att Sverige och Finland måste välja mellan Nato och terrorister.

– De som ger alla former av stöd till terroristorganisationer som utgör ett hot mot Turkiet och skyddar terroristerna, måste först ge upp sin arroganta attityd. När vi ser den här förändringen kommer vi att göra vårt, meddelade Erdoğan.

Här är Turkiets fem krav

Här är de fem krav på Sverige som Turkiet har publicerat på sin hemsida:

Sverige ska “sluta stödja” terrorstämplade PKK och kurdiska guerillan YPG på politisk nivå.
Sverige ska “sluta finansiera terrorism”. Turkiet hänvisar till ett påstått bidrag till YPG på 376 miljoner dollar som enligt Turkiet fallit i händerna på PKK, vilket landet menar hotar deras säkerhet.
Sveriges “väpnade stöd” till YPG/PKK måste upphöra.
Sverige måste häva vapenembargot mot Turkiet för att landet ska kunna säkra sin gräns till Syrien. Igår hotade Erdoğan med att invadera Syrien för detta ändamål.
Sverige måste ge garantier för säkerheten i Turkiet genom ett globalt samarbete mot terrorism.

Ann Linde om kraven

Sveriges utrikesminister Ann Linde (S) är hittills fåordig om Turkiets kravlista.

– Det pågår en rad diplomatiska ansträngningar. Vi avstår från att kommentera detta ytterligare, säger hon till Aftonbladet.

Starkt stöd

Bland övriga Nato-länder är stödet för ett svenskt medlemskap fortsatt starkt. Senast i raden att godkänna Sveriges ansökan är Estland.

– Vi har godkänt Sveriges och Finlands ansökningar om att gå med i Nato, meddelar landets premiärminister Kaja Kallas på Twitter.

Foto: Recep Tayyip Erdoğan

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen