Turkiet kräver mer – USA:s F-16 räcker inte

2024 02 02

– Mitt godkännande av Turkiets begäran att köpa F-16-flygplan har varit beroende av turkiskt godkännande av Sveriges Natomedlemskap, sa den demokratiska senatorn Ben Cardin efteråt.

Vill ha ännu mer

De amerikanska stridsplanen har länge stått på den turkiska presidenten Recep Tayyip Erdoğans önskelista och pekades ut som en direkt bricka i spelet kring att ge grönt ljus för Sveriges Natoansökan.

Men USA:s besked att sälja räcker nu inte. 

Turkiet vill ha ännu fler flygplan – och vädjar nu istället till bland annat Tyskland om att sälja totalt 40 stycken jetplan av modellen Eurofighter Typhoon.

– Vi är fortfarande intresserade, vi förväntar oss en positiv inställning från Tyskland i den här frågan, säger en tjänsteman, som kräver anonymitet, från det turkiska försvarsdepartementet till Reuters.

Togs fram som plan B

Planerna på att köpa Eurofighters togs fram redan i november efter att Turkiet började misstänka att USA inte tänkte sälja några F-16-plan.

Samtal fördes då med Storbritannien och Spanien, medan Tyskland motsatte sig en sådan förfrågan.

– Turkiska flygvapnet är i behov av nya flygplan. Vårt förstaval är F-16, men med tanke på möjligheten att vi kanske inte får ett positivt svar i denna utdragna process är Eurofighter Typhoon-jetplanen det lämpligaste alternativet till F-16, sade en källa från Turkiets försvarsdepartement till nyhetsbyrån vid tillfället.

Uppgiftslämnaren tillade:

– Tjänstemän från Storbritannien säger att de kan hjälpa till att övertyga Tyskland att backa från sina invändningar.

Kan inte utnyttja Sverige

Efter att Erdoğan nu skrivit under ratificeringen av Sveriges Natomedlemskap kan den turkiska ledaren inte längre använda den svenska ansökan som en bricka i en förhandling med Tyskland.

Klart är i alla fall att Turkiet upplever ett stort behov av att förnya sitt flygvapen.

I november beskrev Serhat Guvenec, professor i internationella relationer vid Kadir Has University, de europeiska flygen som “en sista chans att behålla Turkiet i den västerländska försvarsindustrin”.

– Att förvärva Eurofighter kan skapa vissa operativa problem eftersom det turkiska flygvapnet fungerar i linje med det amerikanska systemet, sade han till Reuters.

– Men i slutändan är Eurofighter en gemensam produktion av Natomedlemmar. Därför borde det inte finnas ett interoperabilitetsproblem.

LÄS MER: Tvärvändning i Nato – säger ja till Turkiets Sverigekrav

Foto: President of Rusia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Hemligt samarbete – på militärbas i Europa

2025 03 30

Att USA har stöttat Ukraina sedan Ryssland inledde sitt invasionskrig är välkänt.

Men samarbetet har varit betydligt mer djupgående än vad många har trott.

Det visar en ny granskning.

Hemligt samarbete på militärbas

Donald Trump har varit skeptisk till det amerikanska stödet till Ukraina.

Men under en treårsperiod, innan Trump återvände till Vita huset, har USA hjälpt Ukraina på ett mycket mer långtgående sätt än vad som tidigare var känt, rapporterar New York Times.

Samarbetet har bland annat ägt rum på en amerikansk militärbas i Wiesbaden i Tyskland, enligt tidningen.

Där har amerikanska och ukrainska officerare träffats varje morgon för att komma överens om vilka prioriteringar som ska göras på slagfältet och vilka mål man ska rikta in sig på, exempelvis ryska enheter eller infrastruktur.

Man har tagit hjälp av satellitbilder samt gett ukrainarna koordinator för att de ska kunna träffa rätt mål.

USA tog större risker

Våren 2022 beslutade sig Biden-administrationen för att skicka HIMARS artillerisystem till Ukraina.

Den ukrainska militären fick då hjälp och vägledning vid i stort sett varje anfall, vilket gav stora resultat för landet, som i det skedet var mycket beroende av den amerikanska vägledningen.

Biden-administrationen flyttade också fram sina ”röda linjer” gång på gång, uppger tidningen.

Grundregeln var från början att USA inte krigar mot Ryssland, utan bara stödjer Ukraina. Men gränserna flyttades fram, inte minst inom ramen för den mer hemliga delen av samarbetet.

När USA så småningom var beredda att öka risktagandet fick Wiesbaden placera ett dussintal militära rådgivare i Kyiv, Ukrainas huvudstad. Detta team utökades sedan, och amerikanska militära rådgivare tilläts även att åka ut till platser närmare fronten, enligt tidningen.

Samarbetet utökades successivt, och i januari 2024 planerade man vid militärbasen i Wiesbaden exempelvis en stor attack mot cirka 100 ryska militära mål på Krym.

I slutändan blev det även tillåtet för amerikansk militär och CIA att hjälpa till med attacker inne i Ryssland, enligt tidningen.

Samarbetet mellan USA och Ukraina har alltså varit djupare än vad som har varit känt offentligt, och militärbasen i Wiesbaden har varit en central plats för det samarbetet, enligt tidningen.

Foto: Chris Henry

Text: Redaktionen