17dec25

JUST NU: Turkiet kan inleda invasion – ”Behöver inte tillåtelse”

2022 07 21

Den turkiska regeringen vurmar för ett militärt ingripande i Syrien.

För en sådan operation behöver man inget tillstånd.

Det var åtminstone Turkiets utrikesminister Melvüt Çavuşoğlus budskap på torsdagsförmiddagen, rapporterar den turkiska och Erdoğanvänliga tidningen Daily Sabah.

Uttalandet kommer efter att den turkiska regeringen mött med Rysslands och Irans motsvarigheter i Teheran.

– Vi utbytte idéer, men vi frågade aldrig och vi frågar aldrig om tillåtelse för våra militära operationer, säger den turkiske ministern enligt Daily Sabah.

Ryssland och Iran är emot

Han betonade att Turkiet har en annan syn på Syrien än Iran och Ryssland.

De två sistnämnda länderna stöttar den syriska regimen.

Helt oacceptabelt, enligt Melvüt Çavuşoğlu.

– Det är tydligt att dessa två länder är emot våra operationer idag liksom förr. Naturligtvis är dessa länders uttalanden uppenbara. Vad vi säger är viktigt, vad vår president säger är viktigt. Vi har inte fått tillstånd från någon förr, säger han enligt den turkiska tidningen.

Vill åt terrorklassade organisationer

Det är organisationerna YPG och PKK som Turkiet framför allt vill åt. 

Enligt Turkiet har terroristattacker från grupperna ökat mot landet, och utrikesministern argumenterade att varken USA eller Ryssland skulle ha agerat på något annat sätt än med invasion.

– Vi kan inte stå med händerna bakbundna, trots att vi inte har fått tillstånd från någon av de operationer vi har genomfört hittills.

Uppmanar USA

Samtidigt har president Erdoğan uppmanat USA att dra sina trupper bort från östra sidan av floden Eufrat.

Han har också anklagat Nato och dess allierade för att stötta YPG-terrorister.

– En ny operation kommer att fortsätta att vara på vår agenda så länge som våra nationella säkerhetsproblem inte är lösta. Vi vill att Ryssland och Iran ska vara på vår sida i vår kamp mot terroristorganisationer, säger Erdoğan enligt Daily Sabah.

Turkiet har flera gånger de senaste månaderna deklarerat liknande hot.

I slutet av maj rapporterade AP exempelvis att landet vill skapa en 30 kilometer lång säker zon längs gränsen till Syrien.

Angriper terrorstämplad organisation

Redan hösten 2019 inledde Turkiet en militär offensiv mot den sydöstra delen av Syrien.

Enligt Erdoğan var syftet med operationen att slå ut Syriska demokratiska styrkorna, SDF, som av Turkiet anses som en terrororganisation på grund av dess påstådda förbindelser med Kurdistans arbetarparti PKK.

Uppgifter om krigsbrott

I samband med den militära interventionen rapporterade Amnesty om flera fall av misstänkta krigsbrott från den turkiska sidan.

Uppemot 300 000 människor uppges ha fördrivits under konflikten.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Ukrainakriget kan ta slut – ett beslut avgör allt

2026 06 17

Ukraina vädjar om ett stort lån som enligt uppgift kan avgöra kriget.

Det stöd som landet efterfrågar värderas till omkring 200 miljarder kronor.

Den ukrainska regeringen vill att landets internationella partners ska stå för finansieringen. 

Nu kan Norge bli först med att betala ut en del av pengarna. 

Två norska partier, Miljøpartiet De Grønne och Venstre, föreslår att den norska regeringen ska godkänna en förskottsbetalning på 50 miljarder kronor.

Enligt MGD-ledaren Ingrid Liland är det nya stödet helt avgörande. Hon bedömer att det kan avsluta Ukrainakriget, som är inne på sitt femte år.

– Ukraina har nu en möjlighet att få en militär fördel gentemot Ryssland, vilket skulle kunna få slut på detta krig. Därför anser vi att Norge måste stå upp när Ukraina uttryckligen ber om det, säger Liland till VG.

Liberalernas partiledare Guri Melby delar analysen.

– Vi är alla överens om att vår högsta prioritet är att förhindra att Ryssland vinner kriget mot Ukraina. Mycket tyder på att Ryssland är hårt pressat. Då är det avgörande att Ukraina behåller det momentum som de har i kriget just nu, säger hon till tidningen.

”Bästa sedan hösten 2022”

Under de senaste månaderna har Ukraina flyttat fram sina positioner på slagfältet, samtidigt som drönarattackerna mot ryska energianläggningar har intensifierats.

Ukraina har också lyckats störa ut viktiga ryska transporter i södra och östra delarna av landet.

– Sammantaget är Ukrainas läge i kriget nu det bästa sedan hösten 2022, skriver Sydsvenskans Ukrainaexpert Alex Voronov i en analys.

Den ukrainska militären bekräftar den positiva utvecklingen och beskriver det efterfrågade stödpaketet som avgörande för att kunna pressa tillbaka de ryska ockupanterna.

– Ukraina slår tillbaka hårt just nu. F ör att upprätthålla trycket under de kommande sex till nio månaderna behöver vi stöd för att anskaffa utrustning som drönare och ammunition, säger en talesperson för det ukrainska försvarsdepartementet enligt VG.

LÄS OCKSÅ:

Ryssarna inför nytt förbud på Krym

Ryssland lockar stormakt med jättedeal 

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen


16 juni 2026

Jätteras i USA – Trumps räddningsplanka i gungning

2026 06 16

USA tvingas konstatera ett kraftigt ras för landets stora “försäkring”.

Den amerikanska strategiska oljereserven har sjunkit till den lägsta nivån sedan 1983, då president Ronald Reagan fyllde på nödlagret för första gången.

Krisreserven står idag på 340,3 miljoner fat råolja – lägre än den tidigare bottennoteringen från 2023, under Joe Biden efter Rysslands invasion av Ukraina, rapporterar CNN.

Lagret beskrivs som ett viktigt verktyg för Donald Trump att mildra skadan som höga energipriser orsakar företag, vanligt folk och ekonomin som helhet.

De strategiska petroleumreserverna, i kombination med utsläpp från andra regeringar och Kina som minskar sin export, har förhindrat att Armageddon-scenariot med olja för 150 dollar har inträffat hittills, säger Andy Lipow, vd för Lipow Oil Associates, till CNN.

"Utplånad"

De två krigen har “utplånat en stor del av oljereserven”, skriver den amerikanska kanalen.

Sedan kriget i Iran bröt ut i februari har nödlagret minskat med 75 miljoner fat, eller 18 procent. Bara förra veckan släpptes ytterligare 8,9 miljoner fat från reserven.

Nu är lagret mindre än halvfullt.

För att vara i full drift krävs minst 20 procent, varnar Mike Sommers, vd för American Petroleum Reserve.

– Vi ringer i varningsklockorna just nu. Vi når nivåer där vi börjar bli oroade, säger han enligt CNN.

Obehaglig timing

Donald Trump har tidigare kritiserat sin föregångare Joe Biden för att ha dränerat den strategiska oljereserven. 

Enligt Lipow kommer nödoljan som släppts ut sedan kriget mot Iran inleddes behöva bytas ut. Sannolikt sker det dock inte innan orkansäsongen drar igång på allvar, vilket ytterligare spär på den amerikanska oron.

Om vi ​​skulle få en större orkan i Mexikanska golfen som stoppar produktionen i flera veckor, skulle den bufferten inte längre finnas där, säger Lipow.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen