JUST NU: Turkiet kan inleda invasion – ”Behöver inte tillåtelse”

2022 07 21

Den turkiska regeringen vurmar för ett militärt ingripande i Syrien.

För en sådan operation behöver man inget tillstånd.

Det var åtminstone Turkiets utrikesminister Melvüt Çavuşoğlus budskap på torsdagsförmiddagen, rapporterar den turkiska och Erdoğanvänliga tidningen Daily Sabah.

Uttalandet kommer efter att den turkiska regeringen mött med Rysslands och Irans motsvarigheter i Teheran.

– Vi utbytte idéer, men vi frågade aldrig och vi frågar aldrig om tillåtelse för våra militära operationer, säger den turkiske ministern enligt Daily Sabah.

Ryssland och Iran är emot

Han betonade att Turkiet har en annan syn på Syrien än Iran och Ryssland.

De två sistnämnda länderna stöttar den syriska regimen.

Helt oacceptabelt, enligt Melvüt Çavuşoğlu.

– Det är tydligt att dessa två länder är emot våra operationer idag liksom förr. Naturligtvis är dessa länders uttalanden uppenbara. Vad vi säger är viktigt, vad vår president säger är viktigt. Vi har inte fått tillstånd från någon förr, säger han enligt den turkiska tidningen.

Vill åt terrorklassade organisationer

Det är organisationerna YPG och PKK som Turkiet framför allt vill åt.

Enligt Turkiet har terroristattacker från grupperna ökat mot landet, och utrikesministern argumenterade att varken USA eller Ryssland skulle ha agerat på något annat sätt än med invasion.

– Vi kan inte stå med händerna bakbundna, trots att vi inte har fått tillstånd från någon av de operationer vi har genomfört hittills.

Uppmanar USA

Samtidigt har president Erdoğan uppmanat USA att dra sina trupper bort från östra sidan av floden Eufrat.

Han har också anklagat Nato och dess allierade för att stötta YPG-terrorister.

– En ny operation kommer att fortsätta att vara på vår agenda så länge som våra nationella säkerhetsproblem inte är lösta. Vi vill att Ryssland och Iran ska vara på vår sida i vår kamp mot terroristorganisationer, säger Erdoğan enligt Daily Sabah.

Turkiet har flera gånger de senaste månaderna deklarerat liknande hot.

I slutet av maj rapporterade AP exempelvis att landet vill skapa en 30 kilometer lång säker zon längs gränsen till Syrien.

Angriper terrorstämplad organisation

Redan hösten 2019 inledde Turkiet en militär offensiv mot den sydöstra delen av Syrien.

Enligt Erdoğan var syftet med operationen att slå ut Syriska demokratiska styrkorna, SDF, som av Turkiet anses som en terrororganisation på grund av dess påstådda förbindelser med Kurdistans arbetarparti PKK.

Uppgifter om krigsbrott

I samband med den militära interventionen rapporterade Amnesty om flera fall av misstänkta krigsbrott från den turkiska sidan.

Uppemot 300 000 människor uppges ha fördrivits under konflikten.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Rysk jätte paralyserad – har ingen chans

2026 10 24

Det knakar i fogarna för en rysk oljegigant.

Ukrainska drönarattacker har paralyserat den ryska oljejätten Rosneft.

Den ryska jätten har ingen chans att återställa reparationerna innan Ukraina slår till igen, rapporterar oberoende Moscow Times.

Attackerat över 100 gånger

Ukrainas attacker mot ryska oljetillgångar ökade kraftigt under det senaste året. Antalet bekräftade träffar mellan januari och oktober var mer än dubbelt så stort 2026 som under motsvarande period 2025.

– Sedan årets början har Ukrainas väpnade styrkor attackerat ryska oljeraffinaderier vid 114 tillfällen, enligt Bloombergs beräkningar, skriver tidningen.

Rosneft har drabbats särskilt hårt.

Det statliga bolaget är Rysslands största oljeföretag och driver tolv raffinaderier som tillsammans står för en tredjedel av landets oljeraffinering.

Enligt Bloomberg, som hänvisar till företagsledare och interna dokument, har attackerna försatt bolaget i en allt svårare situation.

Källor uppger för nyhetsbyrån att ytterligare två månader av krig i samma omfattning är ”ohållbart” för Rosnefts verksamhet.

Läs också: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Raffinaderier står stilla

Flera av bolagets anläggningar har haft stora problem efter attackerna.

Rjazanraffinaderiet, det största i bolagets nätverk, har stoppat bränsleproduktionen minst fyra gånger under året och har ännu inte återhämtat sig helt.

Syzrans raffinaderi har under de senaste sex månaderna nästan hela tiden stått stilla eller arbetat med bara en tredjedel av sin kapacitet.

Även raffinaderiet i Tuapse vid Svarta havet har drabbats. Anläggningen har inte återupptagit verksamheten sedan den stoppades i april.

Samtidigt växer kostnaderna för reparationer och ny utrustning. Enligt Bloombergs källor har vissa reparationer medvetet dragit ut på tiden, så att arbeten som kunde ha genomförts på några dagar i stället tagit flera veckor.

– Behovet av reparationer och utrustning vid raffinaderierna, liksom de tillhörande kostnaderna, samlas på Rosnefts balansräkning och når nivåer som företaget inte längre klarar av att upprätthålla, uppger Bloombergs källor.

Sanktioner försvårar reparationerna

Rosneft har dessutom svårt att få tag på reservdelar till de anläggningar där motorbränsle produceras.

På grund av västerländska sanktioner är reservdelar från väst inte tillgängliga. Alternativ från Kina och Ryssland kan kräva flera månaders väntan och passar ofta inte ihop med den befintliga utrustningen.

Försök att skydda raffinaderierna med drönarnät, stålvajrar och till och med fraktcontainrar har inte gett önskat resultat, enligt Bloomberg, som hänvisar till interna dokument från Rosneft.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

Foto: President of Ukraine resp Preisdent of Russia Office

Text: Redaktionen

Sverige har gått om alla – högst i Europa

2026 10 24

Den svenska matkassen ligger i topp.

Sverige är ett av Europas dyraste länder att handla mat i.

Det visar en ny jämförelse av matpriser hos Lidl i europeiska länder.

Stora skillnader

Samma vara från Lidl kan kosta betydligt olika beroende på om den köps i Helsingfors, Aten eller Stockholm.

Finländska Yle har jämfört priserna på en matkorg med 30 produkter från Lidl i europeiska länder som bland annat Finland, Sverige, Tyskland, Spanien och Grekland.

Resultatet visar att matkorgen är dyrast i Stockholm.

Däremot var priserna lägre i Berlin, Warszawa och Aten. Billigast var matkorgen i Barcelona.

Läs också: Kalldusch för svenska resenärer – gäller vart man än åker

Dyrare trots sänkt matmoms

Sverige har under året sänkt momsen på livsmedel från 12 till 6 procent. Sänkningen gäller till slutet av nästa år.

Trots skattesänkningen var matkorgen i Stockholm dyrare än i Helsingfors och Tallinn i Yles jämförelse.

I Stockholm kostar matkassen 132,02 euro (cirka 1 470 kronor), tätt följt av Tallinn på 131,26 euro och Helsingfors på 130,93 euro.

I Barcelona är matkassen betydligt billigare. Där kostar den bara 118,21 euro, motsvarande cirka 1 315 kronor.

Enligt Yle påverkas matpriserna av flera faktorer, bland annat skatter, löner, transportkostnader och konkurrensen mellan butikerna.

I Norden är konkurrensen mellan livsmedelskedjorna mindre än i delar av Centraleuropa. I Tyskland pressar lågpriskedjor som Aldi, Netto, Penny, Norma och Lidl priserna genom hård konkurrens.

I Sverige märks konkurrensen i stället ofta genom olika erbjudanden.

Därför är maten dyr

Även Nordens geografiska läge påverkar priserna uppger Lidls inköpschef Tommi Lehmussaari.

– Finland ligger långt från produktionscentrumen i Central- och Sydeuropa, vilket innebär betydligt längre transportvägar, som dessutom kräver sjötransporter, säger han till Yle.

– Detta gör transporterna dyrare och mer komplicerade än på rutter där man kan köra direkt genom det europeiska fastlandet, säger han.

Även svenska konsumenters preferenser spelar roll. I Finland är efterfrågan på inhemskt kött stark, vilket påverkar butikernas sortiment och inköp.

Enligt Yles genomgång kan kött från länder med lägre produktionskostnader vara billigare.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Foto: Ryoji-Iwata

Text: Redaktionen