Turkiet har röstat ja till Sverige

2024 01 24

Turkiets parlament ger nu grönt ljus till att Sverige blir medlem i världens ledande försvarsallians.

Efter hela 1 år och 8 månader har Turkiets auktoritära ledare Erdogan slutligen gett upp sitt motstånd mot Sveriges ansökan till Nato - i alla fall vad gäller hans parlaments godkännande.

Glädje i USA

Efter en flera timmar lång debatt i turkiska parlamentet röstade det islamistiska regeringspartiet AKP och dess allierade högerparti MHP till slut ja till att godkänna Sveriges ansökan.

Beskedet är efterlängtat inte bara i Sverige utan även i USA.

– Sverige är mer än redo att bli en Natoallierad

– Och vi ser verkligen fram emot deras anslutning till alliansen.

Det säger John Kirby, USA:s presidents talesperson för Nationella Säkerhetsrådet, till Reuters.

Den enda kvarvarande punkten är nu att Erdogan själv ska skriva under parlamentets godkännande.

Docka och bränd koran

Turkiet har under en lång period krävt att Sverige vidtar diverse steg för att motverka vad Turkiet betecknar som terrorism och annan antiturkiskt aktivitet.

Processen har försvårats av att en docka föreställandes Erdogan hängdes i en lyktstolpe i Stockholm.

Ytterligare försämringar av Sveriges och Turkiets relation skedde i samband med att högerextremisten Rasmus Paludan reste från Danmark till Sverige för att bränna upp koranen.

Ungern kvarstår

Ännu är dock inte Sverige med i Nato. Ett godkännande från Ungern kvarstår.

Pressen på Ungern ökar nu efter att Turkiet röstat ja.

Ungern har tidigare lovat att säga till Sverige före Turkiet har på sistone gjort flera diffusa uttalanden.

Så sent som i förmiddag meddelade Ungerns premiärminister Viktor Orbán att han bjudit in Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) till Ungern.

– I dag har jag skickat en inbjudan till statsminister Ulf Kristersson för ett besök till Ungern för att förhandla Sveriges Natoansökan, framhöll Orbán i ett inlägg på sociala medie-plattformen X.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Förtidsröstningen inför valet 2026 börjar den 26 augusti.

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare.

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort".

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands.

3, Följ instruktionerna i appen.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen

Ryssland agerar mot Sverige

2026 08 04

Ryssland vidtar militära åtgärder som ett svar på Sverige och Finlands inträde i Nato.

Det uppger Matti Pesu, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland.

Enligt Pesu pågår en omfattande rysk militär upprustning längs gränsen mot Finland. Han ser det som ett svar på det svensk-finska inträdet i Nato.

– Ryssland skapar nu förutsättningarna för att genomföra sina uttalade mål. Om de vill ha mer trupper och utrustning behöver det mer utrymme och infrastruktur, säger Pesu till Iltalehti.

– Ryssland kan bli militärt farligare efter kriget än före kriget. De bygger ut sina väpnade styrkor och har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Till exempel ligger Ryssland delvis före västländerna inom drönarkrigföring, fortsätter han och tillägger:

– Fred i Ukraina betyder inte nödvändigtvis en säkrare tid för Europa.

115 000 soldater

Enligt uppgift planerar Ryssland att stationera 115 000 soldater i närheten av Petrozavodsk, huvudstaden i Karelska republiken. Det innebär en femfaldig ökning av antalet soldater i området, uppger Iltalehti.

Matti Pesu bedömer att upprustningen kommer att vara genomförd inom fem till tio år. Samtidigt varnar han för att ett militärt angrepp skulle kunna ske innan dess.

– Antalet trupper i fredstid visar bara en del av hotbilden. Bedömningen måste ta hänsyn till Rysslands hela militära potential och förmåga att förflytta trupper från olika håll, säger han till tidningen.

Huruvida Finland och Sverige riskerar att hamna i skottgluggen är osäkert.

– Vi vet ännu inte vilka resurser Ryssland har för att utöka sina väpnade styrkor eller hur landet prioriterar Finlands närområde i förhållande till andra områden, betonar Pesu.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

”Handlar om att kunna möta Nato”

En stor granskning från de nordiska public service-kanalerna har tidigare avslöjat att Ryssland rustar upp i Sveriges närområde.

Enligt granskningen väntas Ryssland placera ut åtta divisioner, eller 80 000 soldater, endast kilometer från en svenskledd Natobas i norra Finland.

– Vi tror inte att de finns enbart för syns skull. Det handlar ju om att kunna möta Nato i en större konflikt längre fram, säger Thomas Nilsson, chef för militära underrättelsetjänsten Must, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen