JUST NU: Turkiet fortfarande inte nöjda med Sverige

2022 08 11

De långa turerna mellan Turkiet och Sverige ser ut att fortsätta.

Det var glädje och lättnad i regeringen när Sverige till slut, tillsammans med Finland, undertecknade ett avtal med Turkiet som skulle möjliggöra de nordiska ländernas medlemskap i Nato.

Turkiet har sedan dess förväntat sig att 73 personer, som de anser vara terrorister, ska utlämnas till landet.

Utvisar en person

Idag meddelade den svenska regeringen att en person utvisas från Sverige och tvingas resa tillbaka till Turkiet.

Det rör sig om en man i 35-årsåldern som fanns på Turkiets lista på namn man hade försett Sverige.

– Det här är ett vanligt rutinärende, framhäver justitieminister Morgan Johansson (S) i en kommentar till Dagens Nyheter.

Turkiet inte nöjda

Men trots dagens besked är inte Turkiet nöjda med Sverige.

Den turkiska utrikesministern Melvüt Çavuşoğlu menar att den turkiska regeringen fortfarande inte har sett några konkreta åtgärder från varken Sverige eller Finland gällande deras krav på utlämningar av terrorister, rapporterar turkiska Daily Sabah.

“Inte uppfyllt sina löften”

På en presskonferens förklarar Çavuşoğlu att de nordiska länderna ännu inte uppfyllt sina löften.

– De (Sverige och Finland, red. anm.) har föreslagit att hålla ett möte i augusti och vi kommer förhoppningsvis att hålla vårt första möte den 26 augusti, säger ministern.

Enligt den turkiska tidningen förväntas man då också diskutera övriga delar av avtalet, det vill säga upphävande av vapenexportrestriktioner till Turkiet och en hårdare linje mot PKK.

UD bekräftar möte i närtid

Ett sådant möte som Çavuşoğlu talar om bekräftas också av Utrikesdepartementet i Sverige.

Man vill dock inte vill avslöja när det kommer att äga rum.

– I överenskommelsen med Finland och Turkiet ingår att vi ska träffas i en mekanism för dialog mellan våra tre länder. Ett första möte för att diskutera uppförandet av denna mekanism planeras i närtid, skriver UD i ett mejl till DN.

Förnekar brott

Dagens utlämning av är den första som sker från Sverige till Turkiet sedan avtalet undertecknades. 

Mannen själv nekar till det brott han dömts för, som handlar om flera fall av missbruk av bank- och kreditkort, enligt SVT.

– Orsaken till att han dömdes tror han själv är att han konverterat från islam till kristendom, att han vägrat göra militärtjänstgöring och att hans mamma är kurd, uppger mannens representanter i ett ombud.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

JUST NU: Ny bankregel kan införas snart – “2 000 kronor i månaden”

2025 03 27

Till sommaren kan nya allmänna råd börja gälla för Sveriges banker.

Det föreslår Finansinspektionen, FI, som på torsdagen går fram med ett nytt krav.

Ska informeras

Myndigheten kräver nu att bankerna ska informera sina bolånetagare när en ränterabatt på bolån är på väg att löpa ut.

Idag finns det ingen regel som tvingar bankerna att meddela när en förhandlad ränta övergår till en från listräntan, vilket innebär att konsumenter med kort varsel kan få kraftigt höjd ränta om man inte själv noterat förändringen.

– Det är orimligt att konsumenter plötsligt får en högre ränta utan att de har fått tydlig information om det. Bolåneföretagen bör ge sina kunder en ärlig chans att förhandla om sin ränta, säger Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på FI.

Kunden i underläge

Det faktum att ränterabatter kan sluta gälla utan tydlig information sätter konsumenten i ett större underläge gentemot banken, menar FI.

Som en följd blir också marknaden mindre transparent. 

– FI kan konstatera att tidsbegränsade ränterabatter på bolån kan löpa ut utan att bolåneföretagen informerar sin kund om detta. Det kan leda till att stora grupper av kunder får bankens listränta eller en högre ränta än om de hade förhandlat med sitt bolåneföretag, understryker myndigheten.

Flera tusenlappar i månaden

Räntesmällen för en passiv kund kan uppgå till flera tusen kronor per månad.

Den som till exempel har ett bolån på tre miljoner kan få se sin lånekostnad öka med "över 2 000 kronor i månaden", enligt ett räkneexempel från SR.

– De tjänar pengar på dem som har dålig koll, säger en kritisk bolånekund, som råkat ut för ökningen flera gånger, till radion.

Flera banker som SR talat med uppger dock att kunder informeras när rabatten är på väg att sluta gälla.

Kan börja gälla 1 juli

Enligt förslaget om de nya reglerna ska bolåneföretagen skriftligt och minst en månad i förväg informera konsumenten om att rabatten snart löper ut.

De nya allmänna råden föreslås träda i kraft den 1 juli 2025, framhåller Finansinspektionen.

Foto:

Text: Redaktionen

JUST NU: Storprotest i Sverige – 165 000 har skrivit under

2025 03 27

Betesrätten ska slopas i Sverige.

Det föreslog regeringens utredare Elisabeth Nilsson i somras.

Regeringens utredare vill att betesrätten ska slopas för kor som hålls i lösdrift, vilket motsvarar åtta av tio kor i Sveriges mjölkfabriker.

– Konkurrenskraften inom mjölkproduktionen är inte tillräckligt bra, sade Elisabeth Nilsson på en pressträff.

Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) har öppnat för att gå vidare med förslaget, med tillägget att svenska bönder ska få ersättning för att ha korna utomhus.

– Då är det jätteviktigt att man får, likt man får i andra länder, betalt för det merarbete man gör på en konkurrensutsatt marknad, att de svenska bönderna som släpper ut sina kor på bete också ska få möjlighet till den ersättningen, har han sagt till SR Ekot.

Starka reaktioner

Regeringens förslag har stött på stort motstånd.

Djurens Rätt och andra organisationer startade snabbt en namninsamling mot förslaget.

I dag, torsdag, lämnas namninsamlingen in till samtliga riksdagspartier. Totalt har 165 076 personer skrivit under uppropet.

− Att ta bort beteskravet skulle få förödande konsekvenser för djuren. Vi ser ett stort stöd från allmänheten att bevara kornas rätt att beta och det är någonting som Sveriges politiker behöver hörsamma, säger Sebastian Wiklund, samhällspolitisk chef hos Djurens Rätt som var på plats vid överlämningen.  

Organisationen menar att ett slopat beteskrav vore ett bakslag för alla de djur som drabbas, men också för miljö, öppna landskap, biologisk mångfald och konsumenters förtroende för svenskt djurskydd. 

– Betesrätten är avgörande för djurens välfärd och vi måste arbeta för att den stärks. Fler, inte färre, djur ska få rätt att komma ut på bete, säger Cissi Krantz, kampanjkoordinator hos Djurens Rätt.

Därför kan beteskravet slopas

Syftet med att slopa betesrätten är att stärka konkurrenskraften hos svenska livsmedelsproducenter.

Att svensk livsmedelsproduktion inte växer i tillräcklig takt och samtidigt möter konkurrens från andra länder är ett stort problem, enligt Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

– Sverige är det enda EU-landet som har en generell beteslagstiftning för alla mjölkkor. Ungefär hälften av de mejeriprodukter vi konsumerar i Sverige är importerade och den negativa trenden fortsätter tyvärr.  För att producera mer mjölk behövs en beteslag som möjliggör expansion och utveckling, framhåller organisationen på sin hemsida.

LRF påpekar dock att en ny beteslag aldrig får ske "på bekostnad av försämrad djurvälfärd".  

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen