JUST NU: Turkiet byter namn – vill inte förväxlas med kalkon

2022 06 02

Turkiet har begärt att FN ska erkänna landets nya namn.

Turkiet vill inte längre heta Turkiet. Istället ska landet framöver benämnas som Türkiye. 

På onsdagen skickade landet in en formell begäran till Förenta Nationerna om att ändra namnet, rapporterar BBC. 

“Bästa representationen”

– Türkiye är den bästa representationen och uttrycket för det turkiska folkets kultur, civilisation och värderingar, sa landets president Recep Tayyip Erdogan redan i december.

Trötta på kalkoner

En av de främsta anledningarna till namnbytet är dock en, för turkarna, irriterande förväxling. Landet har tröttnat på att bli förknippade med kalkon.

“Turkey” är nämligen både det engelska ordet för kalkon och det land som president Erdoğan basar över.

Irriterande googleresultat

Den turkiska nyhetskanalen TRT World har förklarat att när man googlar på just “Turkey” får man upp bilder på kalkoner, vilket Turkiet vill undvika. 

Dessutom kan kalkon anspela på “någon som misslyckas” och “dum eller fånig person”, skriver Sky News och hänvisar till en artikel från den turkiska kanalen.

“Made in Türkiye”

Redan förra året började regeringen i Turkiet använda Türkiye på officiella statsdokument. 

Numera står det också “Made in Türkiye” istället för “Made in Turkey” på exporterade produkter.

Blandade reaktioner

Namnbytet har väckt blandade reaktioner, erfar BBC. Statstjänstemän med politiska uppdrag tycks vara för det nya namnet.

Andra menar att det hela handlar om att avleda och distrahera väljarna inför att Turkiet går till val nästa år och samtidigt befinner sig i en ekonomisk kris.

Andra länder som bytt namn

Att länder byter namn händer titt som tätt. För två år sedan stod Nederländerna för en omprofilering och släppte Holland en gång för alla. 

Dessförinnan har Makedonien blivit Nordmakedonien efter ett bråk med Grekland och 2018 bytte Swaziland namn till Eswatini. 

Foto: M. Jerrard

Text: Redaktionen

01 juni 26

”15 000 kronor per person” – ny skattesänkning

2026 06 02

Pendlare ska kunna spara upp till 15 000 kronor i månaden.

Det framgår av ett nytt vallöfte från Moderaterna.

Regeringspartiet föreslår att kollektivtrafikkort betalda av arbetsgivaren ska bli en skattefri förmån med ett tak på 15 000 kronor per person och år. 

– För en barnfamilj där båda föräldrar pendlar innebär det upp till 2 500 kronor mer i plånboken varje månad, framhåller Moderaterna i ett uttalande.

”Sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen”

Enligt förslaget ska arbetsgivare kunna erbjuda kollektivtrafikkort som en skattefri förmån upp till 15 000 kronor per år. 

Förmånen ska gälla periodbiljetter med en giltighetstid på minst 30 dagar för kollektivtrafik på väg, järnväg, vatten, spårväg och tunnelbana. Även resor med nationella operatörer som SJ och VR Snabbtåg omfattas av förslaget.  

Enligt Moderaterna innebär förslaget i praktiken kostnadsfria månadskort för många pendlare.

–  Den som ställer klockan och tar sig till jobbet varje dag ska känna att ansträngningen lönar sig. Med skattefria kollektivtrafikkort gör vi det billigare att pendla för hårt arbetande människor. Det gäller sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen lika mycket som alla andra, säger statsminister Ulf Kristersson (M).

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer 

Löftet: 5 000 kronor mer varje månad

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver reformen som en del i Moderaternas löfte om att en vanlig familj ska få behålla 5 000 kronor mer i plånboken i månaden nästa mandatperiod.

–  Du som anstränger dig och ställer klockan varje dag för att åka till jobbet ska få behålla mer pengar i plånboken. Nu tar vi nästa steg för att fler ska få behålla mer av sin lön. Vi gör det möjligt för arbetsgivare att kunna erbjuda kollektivtrafikkort som skattefri förmån, så att fler som jobbar ska slippa skatta på busskortet. Det är rättvist, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning 

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

01 juni 26

Ryssar köar i timmar

2026 06 02

Vardagen för invånare på den ryskockuperade Krymhalvön har förändrats markant.

Efter intensiva ukrainska drönarattacker mot ryska oljeanläggningar är situationen på Krym kritisk.

Kreml har tvingats införa ransonering av bensin på halvön. Den akuta åtgärden har vidtagits med anledning av den omfattande bristen på bränsle.

Helt slut 

Nu tvingas miljontals ryssar på Krym att köa i timmar till bensinstationerna. När det är dags för tankning får varje fordon endast tankas med högst 20 liter bränsle per dag.

Samtidigt är bränslet helt slut hos flera mackar på halvön, rapporterar Reuters.

– Jag har väntat i tre timmar, och jag vet inte om bensinen räcker. Man får bara hoppas, säger Krymbon Aleksandr Andrijevskij till nyhetsbyrån.

Tatjana Pjatina, en annan invånare på ön, berättar att hon i princip slutat att köra bil på grund av bränslekrisen.

Hon ser ingen snabb lösning på situationen.  

– Om det inte finns några strategiska reserver på Krim kommer det här problemet naturligtvis inte att lösas inom de närmaste två veckorna, säger hon till Reuters.

LÄS MER: Medvedev varnar EU-invånare – “Fredliga sömnen är över”

Kan skära av halvön

Exporten av bränsle till Krym är beroende av landvägen från Rostovregionen i Ryssland och färjetrafik över Kertjsundet.

Kjertbron, som förbinder Krym med det ryska fastlandet, används inte av säkerhetsskäl.

Bränsleexporten försvåras dramatiskt av att Ukraina etablerat luftherravälde över motorvägen kring Mariupol – en viktig knutpunkt för logistiken från de ryskockuperade områdena i Donbas till Krim.

Enligt flera militärexperter är Ukraina på väg att skära av halvön.

– Jag skulle inte bli förvånad om det inom några månader inte finns mat på Krim, säger Johan Huovinen, lärare vid institutionen för krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, till DN.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin vill bli odödlig – tar till extrem metod

Foto: President of Russia Office resp Sociala medier

Text: Redaktionen