Turkiet ber om hjälp – Sverige svarar

2023 02 06

Sverige är redo att koordinera insatser efter nattens jordbävning i Turkiet och Syrien.

Det meddelar utrikesminister Tobias Billström (M) på sociala medier.

– Jag beklagar djupt de fruktansvärda konsekvenserna av jordbävningen i Turkiet och Syrien med stora förluster av människoliv, framhåller han på Twitter.

Billström tillägger:

– Eftersom Sverige är ordförandeland för EU 2023 kommer vi att nå ut till Mevlüt Çavuşoğlu (Turkiets utrikesminister, red. anm.) och till Syrien för samordning av EU:s insatser för att hjälpa dessa länder i denna katastrof.

Ulf Kristersson erbjuder hjälp

Statsminister Ulf Kristersson (M) uttryckte sig kort därefter i liknande termer.

–Jag beklagar förlusterna av människoliv i Turkiet och Syrien efter den stora jordbävningen. Jag har skickat mina djupaste kondoleanser till president Erdoğan, framhåller han på Twitter.

– Våra tankar går till offren och deras nära och kära. Som en partner till Turkiet och som ordförandeland för EU erbjuder vi vår hjälp.

Turkiet ber om hjälp

Efter jordskalvet i natt stiger dödssiffran i de två länderna.

De senaste rapporterna från AP och Reuters vittnar om minst 280 döda och 440 skadade i Turkiet. I Syrien ska 230 dödsfall ha konstaterats och över 600 ha skadats.

Turkiet behöver nu hjälp och Sverige ska redan ha fått en förfrågan från Centret för samordning av katastrofberedskap, ERCC.

– Det har kommit in en förfrågan via ERCC om hjälp med det som heter urban sök och räddning. Mina kollegor jobbar för fullt med att se vad som går att erbjuda, uttrycker Therese Rosenblad på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, i ett mejl till Aftonbladet.

– Vi kommer troligtvis att ha mer information längre fram under dagen.

Ukraina vill hjälpa till

Även Ukrainas president Volodymyr Zelensky har uttryckt sitt stöd till Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan efter nattens och morgonens katastrof.

– Vi står med människorna i Turkiet i denna svåra tid. Vi är redo att ge nödvändig hjälp för att övervinna konsekvenserna av katastrofen, framhåller han på Twitter.

Inga svenskar skadade

Många svenskar är på plats i Turkiet och har hört av sig medierna om sina upplevelser.

Det finns dock inga rapporter om att någon svensk skadats eller omkommit i jordbävningen.

– Generalkonsulatet i Istanbul samt närliggande ambassader följer händelseförloppet. Generalkonsulatet i Istanbul står i kontakt med lokala myndigheter och uppdaterar reseinformation löpande på Sweden Abroad, skriver UD enligt Dagens Nyheter.

Tsunamivarning i Italien

Jordbävningar är vanliga i Turkiet, men nattens skalv som mätte 7,8 på richterskalan var ovanligt kraftigt.

Det är till och med den största sedan 1930-talet.

– Det är ovanligt med så stora jordbävningar, som den som inträffade i södra Turkiet, på land, säger seismologen Björn Lund till Sveriges Radio Ekot.

Jordskalvet utlöste även en tsunamivarning i Italien där myndigheter uppmanade människor att söka högre mark.

Varningen drogs tillbaka senare under morgonen, enligt The Guardian.

Foto: Armin Dröge Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen