Tungt krav på Riksbanken – kräver omedelbar förändring

2023 11 15

– De fortsatta räntehöjningarna sätter större spår i ekonomin. Allt fler av Unionens medlemmar hör av sig med frågor om uppsägningar och fler företag planerar att dra ner på personal, framhåller fackförbundet i sin senaste konjunkturprognos.

Enligt prognosen finns det flera tecken på en försvagad arbetsmarknad.

De tidsbegränsat anställda minskar i sysselsättningsstatistiken, hos Arbetsförmedlingen dämpas antalet nyanmälda lediga jobb och antalet varsel ökar.

– Den optimism som kunde skönjas i våras har grusats av fortsatta räntehöjningar. Värst drabbat är utan tvekan bostadsbyggandet men effekten av konjunkturnedgången ser ut att leta sig vidare i ekonomin och har till slut också nått arbetsmarknaden, säger Tobias Brännemo, chefsekonom på Unionen.

Pekar ut ”fritt fall” – stor risk för ekonomin

I konjunkturprognosen har fackförbundet identifierat en stor fara för Sveriges ekonomi.

Byggsektorn är i fritt fall, enligt Unionen.

Nu varnar förbundet för att krisen i byggsektorn kan få förödande konsekvenser. 

– Vi ser en stor risk att fallet i byggsektorn drar med sig flera delar av ekonomin. Den snabba nedgång som skett under det senaste dryga året måste bli så kortvarig som möjligt, säger Tobias Brännemo.

Tungt krav på Riksbanken

Chefsekonomen går nu ut med ett direkt krav på Riksbanken.

Tobias Brännemo framhåller att centralbankens nuvarande räntepolitik är en stor riskfaktor. 

Nu kräver han en omedelbar förändring.

– En utveckling i enlighet med Riksbankens räntebana, där styrräntan ska ligga kvar i närheten av nuvarande höga nivå fram till hösten 2025, vore förödande för bostadsbyggandet och leda till att fler företag och jobb slås ut i annars livskraftiga verksamheter, säger Tobias Brännemo och tillägger:

– Risken är att Riksbanken håller räntan hög för länge, mer än vad vi bedömer som nödvändigt för att nå inflationsmålet och de negativa effekterna på ekonomin blir därför större än vad de hade behövt bli.

Foto: J. Hanno

Text: Redaktionen

Swedbank: Så mycket pengar bör alla ha på sparkontot

2026 05 13

Många vill ge sig in i olika former av investeringar och se sina pengar växa över tid.

Men den kanske viktigaste saken man kan göra för sin egen ekonomi är att skaffa en buffert.

Den finns till för att täcka oväntade utgifter, såsom när bilen går sönder eller när diskmaskinen ger upp.

Så mycket behövs

Att se till att man har pengar tillgängliga för oväntade utgifter är det första steget till en hälsosam privatekonomi.

Det smidigaste är att öppna ett e-sparkonto som omfattas av insättningsgarantin.

– Ett bra riktmärke är att spara ihop till en buffert på ungefär två månadslöner efter skatt. Så att du slipper låna pengar eller köpa på avbetalning när diskmaskinen ger upp, meddelar Swedbank.

“För över 10 procent”

Oavsett inkomst är det alltså en bra idé att ha ungefär två månadslöner på e-sparkontot.

– När lönen kommer, för direkt över 10 procent till ett sparkonto. Gör så varje månad tills du har sparat ihop ungefär 2 månadslöner efter skatt, säger Swedbanks privatekonom Arturo Arques.

Läs mer: Turistresort i Moskva står i lågor

Nästa steg

Den som har etablerat en buffert på två månadslöner kan sedan ta nästa steg i den privatekonomiska resan; att börja månadsspara.

Det mest populära alternativet är att månadsspara i fonder.

– Möjligheten till avkastning är starkt kopplat till vilken risk du tar. Varje fond har en riskklass som sträcker sig från 1-7, där 1 är låg risk och 7 är mycket hög risk, förklarar Swedbank.

– Förenklat kan man säga att räntefonder oftast har lägre risk och aktiefonder oftast har högre risk. 

Beror på hur länge

Någonting man bör ta i beaktning när man börjar månadsspara är vilken tidshorisont som gäller.

Den som sparar på längre sikt har enligt Swedbank möjlighet att ta något högre risk.

Den som sparar på kortare sikt kan behöva se över riskerna om pengarna behövs inom kort.

Läs mer: Turistresort i Moskva står i lågor

Foto: S. Bughdaryan

Text: Redaktionen